STT 1
Nr 42 torsdag 18 oktober 2012 STT Svenljunga • Tr
anemo • Ulricehamn SVENLJUNGA TRANEMO Elin Larsson är 21 år och kommer från Sexdrega. I sina krönikor skriver hon om vardagsfunderingar ur en ung Kindbos perspektiv. Har ni frågor, kommentarer, eller nya idéer så hör gärna av er till elin.larsson@stthuset.com. Nu kan du även läsa och kommentera hennes texter på annumeraelin.blogspot.com. h rd p är k mm nt a h so an Konsumera rosa! Bröst! Stora, små, långa, korta, fasta, lösa, skrynkliga, släta, vita, bruna, jämna, ojämna, vackra, otroligt vackra. Bröst ger barnet sin första näring, bröst attraherar och bröst är i fokus, kanske inte minst just nu. I oktober handlar allt om BRÖST! Vart jag än vänder mig ser jag den ljusrosa färgen som symboliserar både lycka och sorg. Jag som är bra på att konsumera onödiga småsaker i vanliga fall, som slänger ut en tia där, en tjuga här får helt plötsligt en helt annan syn på pengar och konsumtion. Helt plötsligt blir allt rosa och konsumtionen fin. Och i år verkar det som att alla vill vara rosa. Alla vill vara rosa – så underbart Jag var inne i stan häromdagen och blev helt varm om hjärtat när jag såg hur många affärer som hade hakat på den rosa trenden. Förutom de rosa band som man kan köpa för 25 kronor i princip i vilken affär som helst så har många klädaffärer skapat en rosa kollektion där armband, nagellack och andra lättkonsumerade smågrejer kan köpas för att stödja bröstcancerforskningen. Bokaffärerna säljer rosa böcker, apoteken säljer rosa läppbalsam, bilaffärer låter en del av inkomsten för sålda vinterdäck gå till bröstcancerfonden, och tidningen du just nu läser har en rosa layout och skänker även de pengar till fonden. Alla vill vara med och stödja, alla vill vara rosa! Men bröstcancer handlar tyvärr inte bara om att konsumera söta rosa grejer. Bröstcancer är så stort, det finns överallt! Nästan alla känner eller vet om någon som har eller har haft bröstcancer. Forskningen går framåt och tack vara den är det många som hamnar just i har haft bröstcancer-facket. Men ibland går det inte, när det värsta händer är det svårt att se ett rosa band. Svårt att se hopp. Jag och många med mig har medmänniskor som har drabbats av bröstcancer. Jag och min familj förlorade en vän i sjukdomen. Det är fruktansvärt tragiskt när människor inte får leva hela sitt liv och familjer förlorar dem de älskar på grund av en så onödig sjukdom. Men trots att så fruktansvärda saker händer känner jag i nuläget fler människor där bröstcancern har gått att bota, än där det har gått illa. Under oktober månad önskar jag mig rosa, jag vill konsumera rosa, jag vill att andra ska konsumera rosa! r ag sa jag k ndr En symbol för hopp Det var inte längesen cancer innebar död. Då det inte fanns något att göra, men idag finns det forskning. Det finns metoder som stoppar och bromsar. Och när man står där i mataffären och ser det rosa bandet som finns framme vid kassan ska det inte finnas någon tvekan. För 25 kronor kanske en krönikör om 50 år kommer kunna skriva om den hemska folksjukdom som befolkningen med gemensamma krafter lyckades utrota. Och jag tror att det rosa bandet, och den rosa månaden oktober vill visa är att det finns hopp. Ett litet rosa band kan bidra till skillnad. Oavsett om man är man eller kvinna, gammal eller ung, är ett rosa band en vacker accessoar som står för hopp. Under oktober månad önskar jag mig rosa, jag vill konsumera rosa, jag vill att andra ska konsumera rosa. Framför allt vill jag att den sorg och oro som många bär på ska bli en drivkraft till att förändra. Rosa är vackert, bröst är vackra, liv är vackert! k de r rå n TRANEMO I DEBATT Jag är inte alls politiskt engagerad eller har jobbat i offentlig verksamhet, så jag kan säkert ha helt fel men vill ändå lyfta frågan. Är inte ute efter att kritisera nuvarande eller tidigare förtroendevalda politiker. Vill bara fundera över de små kommunernas framtid och utveckling. Jag tar inte hänsyn till idag varande kommun/lagar. Många kommuners valresultat till dess fullmäktige, skiljer sig mycket mot samma kommuners valresultat till riksdagen. Jag tror det beror på att många röstar på det parti, som har den bästa företrädaren till att bli kommunalråd. När det gäller små kommuner, med färre än cirka.50 000 invånare, tror jag därför att enbart personval vore bättre. Kräfta i sjön Roxen Som medborgare, kan jag ibland känna mig som en kräfta i sjön Roxen. Besluten om mitt öde kommer som vatten genom Göta Kanal, på väg från Vättern till Östersjön. Berömda slusstrappan (Bergs slussar) består av sju sammankopplade slussar. Dessa slussar fungerar som beslutsväg från EU- regering/ riksdag- landsting/ region- kommunalpolitiska partier- kommunstyrelse- kommunfullmäktige, innan beslutet når mig, som likt en kräfta kryper på botten av sjön Roxen. Någon sluss måste byggas bort! Bort med landsting och region! Borde vi inte börja där vi kan påINSÄNDARE Oacceptabelt med så dålig säkerhet Oberoende vilken åsikt man har om kärnkraft i vårt land är det helt oacceptabelt med den brist på säkerhet som med tydlighet visat sig de senaste dagarna. Det är minst sagt skandalöst att det så enkelt går att ta sig in på svenska kärnkraftverk. ULF SVENSSON, BÖNE Centern har svikit landsbygden! Centerpartiet har även kommunalt blivit ett parti som sviker landsbygden! I den pågående diskussionen om nedläggning av flera små bygdeskolor är vi många som är besvikna på Centern. De av oss som i senaste kommunalvalet lade vår röst på Centern gjorde det i tron att de står för en levande landsbygd. Vi trodde att det skulle finnas lite kvar av den andan som det gamla centerpartiet hade. Ett parti som värnar om landsbygdens framtid och dess invånare. Jag besökte mötet i Ljungsarp där även politikerna var inbjudna. Flera föräldrar hade lagt ner massor av tid och energi för att visa på att ett behållande av Ljungsarps skola skulle vara en viktig pusselbit i byns framtid. Ett mycket gediget materiel hade tagits fram och redovisades och fick mycket DEBATT • INSÄNDARE STT 23 Redaktör Insändare och debatt: Per-Ove Ståhlbrand • perove@stthuset.com Är partipolitiskt valda personer de rätta att leda en kommun? Den frågan ställer sig Bernt-Rune Johansson. Inför riktigt personval – så blir Tranemo ett föredöme! verka och hoppas på en synergieffekt uppåt?! Jag anser också att landsting och region har spelat ut sin roll i framtiden. Ta sjukvården som ett exempel. Borås lasarett och större, skulle kunna ägas och administreras av ett statligt bolag. Ge mer resurser till kommunal primärvård och skapa samverkan över kommungränserna. Tranemo och Ulricehamn primärvård skulle då kunna remittera till Jönköping och Värnamo lasarett lika väl som till Borås lasarett. 10 procent av 100? Ställde för något år sedan frågan till några kommunalpolitiskt engagerade personer: Hur stor del av din kommunalpolitiska tid ägnar du dig åt genomförande av statsoch regional/ beslutade åtgärder? Jag fick till svar ca 95 procent, 93 procent, 90 procent och 85 procent. Hur stor del ägnar du dig åt ideologiska frågor? Jag fick till svar ca 5 procent, 7 procent, 10 procent och 15 procent. Är det då rimligt att vi går till val för cirka.10 procent av den insats vi önskar få utförd av de vi röstar på. Ska vi inte i stället rösta på personer som har förmågan och dugligheten att utföra ca 90 procent av jobbet? Ja, säger säkert någon, men du du röstat på till ”vargarna”. Först måste han/hon slåss för sin position i partiet och sedan bevisa sin samarbetsförmåga med andra partier. Då är nästan den valperioden slut. Personlig röst = större ansvar ”Blir man personligt inröstad tror jag man känner ett Blir man personligt inröstad för att ta beslut som påverkar alla i en kommun, tror jag att man känner ett större ansvar för vad man åstadkommer, än om man blir inröstad gemensamt med andra i ett politiskt parti. ”Man större ansvar!” BERNT-RUNE JOHANSSON kan inte”, har jag hört vissa svarat. ”Jag jobbade för att ärendet skulle gå igenom, men fick inte med mig min partigrupp.” Det finns i dag säkert flera i fullmäktige, som tycker som någon annan enskild ledamot från annat parti, men tvekar på grund av egna partiets åsikter. Det blir lättare för medborgare att lobba för att någon driver en fråga, än att få ett parti att göra det. Hur skulle valet kunna gå till? Som vilken anställning som helst! Alla som är 18 år och folkbokkan ju redan idag personrösta. Ja, på någon som du önskar skall få en mer framträdande roll i sitt parti. Detta innebär att du kastar den förda i kommunen kan söka valbar plats. Kommunfullmäktige och valnämnden deklarerar förutsättningarna angående arvode efter registrerad närvaro till antagen befattning. Valnämnden utser och godkänner cirka 100 personer till valbar plats. I en offentlig katalog, som skickas till alla hushåll i kommunen, redogör de valbara för sin syn på kommunal styrning och kommunala beslut, samt vad han/hon tänker arbeta för att uppnå under valperioden. Valresultatet tas fram och görs offentligt. Kommunfullmäktige kan bestå av 37 ledamöter. De som fått flest röster får en förfrågan från valnämnden att ingå i fullmäktige. Vill någon avstå från uppdraget, går förfrågan vidare till nästa person på listan. Kommunstyrelse kan bestå av 15 ledamöter. De nio som fått flest röster plus kommunchef och de fem sektionschefer som finns idag. Färre ledamöter, gärna för mig, men demokratin får inte äventyras. Kommunalpolitiska partier kan leva kvar som föreningar och utse företrädare till regionala och statliga val. Jag önskar att Tranemo har modet att utreda och helst testa förslaget. Jag tror att medborgarna i kommunen skulle känna mer för att delta i val, vara mer aktiva att påverka och sluta tala nedlåtande om kommunala politiker och beslut. Jag tror också att om Tranemo kunde genomföra enbart personval, och använda det som ett argument till varför man skall flytta till Tranemo, skulle flera känna för att flytta hit. Kommunen där Du kan påverka och vara delaktig på ett enklare sätt! BERNTRUNE JOHANSSON FÖR NÄRVARANDE PENSIONÄR positivt gensvar av alla partierna. Men endast Mikael Adolfsson SverigeDemokraterna försvarade bygdeskolornas bevarande som en viktig del av landsbygdens fortsatta överlevnad. Trots allt fanns ett hopp om att Krister Persson skulle stå upp för bygdeskolorna. Precis som kollegorna i Ulricehamn gjort, men så verkar inte vara fallet. Men än är inte sista ordet sagt! Det finns starka kvinnor i partiet som inte delar Krister Perssons åsikter om bygdeskolorna. Fortsätt kämpa på tjejer! BIRGITTA LINDQVIST KD: Så ska skolfrågan lösas i Tranemo! KD i Tranemo Kommun vill arbeta för följande lösning av skolfrågan i kommunen: För södra delen av kommunen, Ambjörnarp – Sjötofta, tror vi på att en F-5/6 etableras i Sjötofta. Dessutom att det byggs nya förskolor för åldrarna upp till 5 år och fritids i båda orterna, eftersom befintliga lokaler är undermåliga. Vad gäller skolorna i Dalstorp, Grimsås och Ljungsarp tror vi på att en fördjupad utredning skall göras som belyser helheten i problematiken. I utredningen skall belysas följande parametrar: investeringsbehov kontra elevantal, lärartäthet, kvalité, kompetens, med mera. I respektive utredning skall givetvis också finnas en väl genomarbetad kostnadskalkyl. Vi tror inte på för små skolor där lärarantalet blir allt för litet. Samtidigt med utredningarna skall även skolledningsorganisationen ses över, där vi tror att kostnaderna för denna kan minskas. KRISTDEMOKRATERNA I TRANEMO KOMMUN Tänk som folkpartiet även på lokal nivå! Skolborgarrådet Lotta Edholm i Stockholm samt integrationsminister Erik Ullenhag (båda fp) skriver i Svenska Dagbladet tisdagen den 9 oktober om utanförskap i huvudstadens förorter. De anför att det i de stora förorterna finns service, skolor, osv och människorna där behöver materiellt inte fara mer illa än på andra orter. Men vi lever inte allenast av bröd. Författarna anger att utanförskapet bottnar i att förorterna erbjuder konsumtion av välfärd men inte så stora möjligheter att förutom arbete vara med att forma den, ett politiskt och även socialt utanförskap. Man föreslår utflyttning av kommunal administration och statlig verksamhet till förorterna. Detta kan synas märkligt när dessa funktioner finns på endast någon mils avstånd. De nämnda utlokaliseringarna skulle naturligtvis kunna ge arbetstillfällen, men det viktiga anges vara att medborgarna känner sig vara med i det stora systemet, fler människor stannar kvar och känner sig kunna utveckla ett allsidigt samhälle i förorterna. Förorterna till större städer tycks vara i liknande situation som landsbygden. Välfärden med sina brister fungerar i stort lika överallt. Det angivna utanförskapet är därför inte materiellt. I stället är det medverkan i samhällets skapande funktioner som saknas. Samhällets synliga funktioner, t ex industrier, service, osv minskar och dessutom andelen makthavare, politiska, administrativa och ekonomiska. När Edholm Ullenhag föreslår utflyttning av kommunala-statliga institutioner till förorter kan detta naturligtvis ge arbetstillfällen och kvalificerade sådana. Ändå tycks de mena att viktiga delar av samhället synliggöres och motverkar känslan av utanförskap. Sammanfattningsvis är det fråga om att motverka socialt och politiskt utanförskap. Utanförskapet omfattar inte huvudsakligen invandrare. Människor talande samma språk kan också ha svårigheter att förstå varandra. Jag tror att folkpartiet i Stockholm får stöd av Centern där och jag hoppas att Folkpartiet i dessa frågor här i trakterna har samma tankar som sina partivänner i storstaden. ROLF SJÖLIN, GÄLLSTAD (C)