STT 1
STT Vecka 16 onsdag 18 april 2018 23 DEBATT & INS
ÄNDARE REDAKTÖR: MARIA JOHANSSON · 0320-20 91 49 Skriv kort så ökar dina chanser till publicering. Texterna får vara högst 2 500 tecken, inklusive blanksteg. Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera texten. Du får skriva under signatur, men namn, adress och telefonnummer måste alltid bifogas. Insändare som riktar sig mot en namngiven person måste dock undertecknas med namn. Manusstopp söndagar kl 12.00, mejla texten till insandare@stthuset.com Nu ställer vi om Skene Lasarett Vi i GrönBlå majoriteten i Västra Göta landsregionen är mitt uppe i arbetet att ställa om och modernisera hälso- och sjukvården. Regionfullmäktige har antagit en gemensam strategi för att bygga ut den nära vården, koncentrera vård för högre kvalitet och tillgänglighet, utveckla digitala vårdformer och tjänster samt sätta fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Omställningen innebär att du som patient ska ha nära tillgång till den vård som du behöver ofta, samt en mer koncentrerad specialistvård för att öka kvaliteten och korta vårdköerna. Patienten i centrum För att skapa framtidens hälso- och sjukvård och sätta patienten i centrum så inleds därför ett samarbete mellan Södra Älvsborgs Sjukhus, Närhälsan, Regionservice och Västfastigheter med syfte att få ändamålsenliga lokaler på Skene Lasarett för att stödja utvecklingen i att erbjuda en god och nära hälso- och sjukvård. Skene lasarett är en viktig pusselbit i utvecklingen av att ställa om dagens hälsooch sjukvård. Att göra Skene lasarett till ett närvårdscenAtt göra Skene lasarett till ett närvårdscentrum skulle garantera invånarna att få en mer nära och högkvalitativ vård. trum skulle garantera invånarna att få en mer nära och högkvalitativ vård. Vi vill utveckla de gemensamma mobila vårdformerna, arbeta med förebyggande insatser för riskgrupper och samverka kring patienter med specialiserad och avancerad vård i hemmet. Närvårdscentrum Just nu pågår ett arbete med att utveckla lasarettet till ett närvårdscentrum. Vi ser att lasarettet är en viktig komponent i omställningsarbetet för att säkerställa tillgängligheten i hela regionen och inte minst i Sjuhäradsbygden. En ledstjärna är nära samverkan med de kringliggande kommunerna. Därför har ett arbete inletts mellan Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS), Närhälsan och Marks kommun som syftar till att etablera en verksamhet som ger mervärde för patienter och invånare. Idag ser vi problem där äldre multisjuka tvingas åka fram och tillbaka mellan hemmet och sjukhuset, eller där färdigbehandlade patienter blir kvar på sjukhusen för att kommunerna inte förmår att ta hem dem. För att förbättra detta behövs bättre kommunikation och samordning med huvudmän, men också helt nya grepp. Nya grepp Nu tar vi nya grepp. I det förslag som ligger på bordet föreslår vi en etablering av en vårdenhet för Marks kommuns korttidsvård på Skene lasarett, med närhet till Närhälsan. Denna enhet ska också fungera som utbildningsvårdsavdelning och erbjuda former för trainee och rotationstjänstgöring mellan de olika vårdgivarna. På så vis skapar vi en sömlös vård, från första dagen du kommer in till primärvården, under en eventuell sjukhusvistelse tills dagen du kan återvända hem. Vi har siktet inställt på framtidens hälso- och sjukvård där du som patient är i centrum. CHRISTINA BRANDT (M), Ordförande, Hälso- och sjukvårdsnämnd Södra TOMAS JOHANSSON (M), Kommunalråd, Marks kommun GÖRAN LARSSON (MP), Ordförande, Södra Älvsborgs Sjukhusstyrelse CECILIA ANDERSSON (C), Ledamot Hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt 1:e v. Ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnd Södra ANN-SOFIE ALM (M), Ordförande, Primärvårdsstyrelsen LINN BRANDSTRÖM (M), Ordförande, Styrelsen för beställd primärvård BIRGIT ANDERSSON (L), Ledamot, Södra Älvsborgs Sjukhusstyrelse LARS-INGE ANDERSSON (KD), Ledamot, Södra Älvsborgs Sjukhusstyrelse Replik på ”Vi vill stärka...” v13 Baserades på fakta Det är olyckligt att ett försök att få klarhet och besked om beslut om förändringar på bland annat Hjälmå i Dalstorp beskrivs som osanningar och spridande av oro. Mina ord baserades på det som fanns som underlag till beslutet i kommunstyrelsen: ”Vid Hjälmå finns ett överskott av somatiska platser. Personer som får beviljat boendeplats på Hjälmå tackar ofta nej”. Detta beskrevs som orsaken till att man kunde konvertera 14 vård-och omsorgsplatser till 11 demensplatser, och som orsaken till de besked boende på demensboende på Gudarpsgården fått. Är det underligt att detta kunde tolkas som att det på Hjälmå fanns ett stort antal tomma lägenheter? Detta har ni nu backat ordentligt från, inga personer ska flyttas mot sin vilja, Hjälmås konvertering har inte påbörjats – och nu – hokus pokus finns inte längre några tomma platser. Jag är glad att ni inte genomfört det beslutade. Så till Glimringe – vårt nej till investeringen var ett nej till att göra den innan vi fått er utredning om omfördelningen av platser från Hjälmå, Glimringe och Gudarp till Solbacken i Länghem – helt enkelt för att få en helhetsbild och inte påbörja byggande innan vi vet hur det ska användas. (Samma orsak ni angav när Gudarps ombyggnad stoppades för över ett år sedan). Självklart ska det investeras på Glimringe – så fort besked om helheten kommit. Kanske kan det ge en helt annan möjlighet till samförstånd. De investeringar ni listar som tecken på centraliseringsiver, är i största delen föranledda lagstiftningskrav, och ni har inte reserverat er mot några av besluten. Det är inte så man mäter viljan till en livskraftig landsbygd. Jag vill gärna se hur ni agerar när beslut om skolor och förskolor kommer inom kort, Har ni med er perspektivet att säkra landsbygden då också? Det är olyckligt om den i grunden goda vilja alla har i kommunpolitiken att få det så bra som möjligt för våra invånare, kommer bort när man ibland ser kompetens och kvalitet som styrande, ibland landsbygdskärlek, konsekvens saknas. Jag ser fram mot en spännande valrörelse. ANN-CHRISTINE SIMONSSON, Centerpartiet Dalstorp Med detta inlägg sätter vi streck i debatten för denna gång. Reds anm. Slutreplik på ”Kasta inte...” v15 Klimatet kan inte vänta Grattis alla som värnar om planetens välmående! Från och med den första april, infördes flygskatt i Sverige. Flera av våra grannländer har redan infört en flygskatt men här har åtgärden orsakat het debatt. Ilska, osanningar och hot om misstroendevotum har varit en del av de borgerliga partiernas repertoar. Detta trots att det finns en bred politisk samsyn om att Sverige ska vara helt fossilfritt senast 2045. Nödvändighet Flygskatten som nu infördes är en absolut nödvändighet. Vintern 2018 har varit varmare på Nordpolen än i Göteborg, Arktis is smälter och torkan slår mot Afrikas horn. Klimatförändringarna är inget som kommer inträffa sen, de är redan här. Om ingenting görs riskerar vi en okontrollerbar En majoritet av svenskarna är positivt inställda till flygskatten. utveckling som påverkar människor, djur och växtarter på ett förödande vis. Vi måste minska utsläppen nu. Utsläppen från våra internationella flygresor har ökat explosionsartat med ungefär 80 procent sedan 1990 och det är uppenbart för alla som bryr sig om planetens välmående att utvecklingen måste brytas. Bisarra slutsatser Flygbranschen, Moderaterna och Centerpartiet har högljutt försvarat flygets skattesubvention med inkonsekventa utspel där fakta har offrats och bisarra slutsatser dragits. Det mest verklighetsfrånvända påståendet kom från Kristdemokraternas företrädare Sara Skyttedal som hävdade att lösningen på flygets klimatpåverkan är att flyga mer. Lyckligtvis visar flera opinionsundersökningar att svenska folket är mer insiktsfulla än så. En majoritet av svenskarna är positivt inställda till flygskatten. Och stödet för flygskatten ökar enligt senaste undersökningen från Novus. 15 procent av svenskarna idag undviker att flyga under semestern på grund av klimatet, enligt en ny undersökning från SvD/Sifo. Många tycker liksom vi att det är orimligt att flygresenärer bara betalar en tjugondel av vad svenska bilister betalar för sina klimatutsläpp. Fler och fler gör vad de kan för att rädda världen och det måste märkas i politiken. Nu är flygskatten införd och vi Miljöpartister jobbar vidare för att sänka utsläppen ännu mer, både från flyget och övriga sektorer. Klimatet kan inte vänta. Desperata angrepp Det var tydligen ömma tår som trampades på när min debattartikel ”Låt inte Svenljunga Kommun klyvas” publicerades. CAROLINE BERGMANN ledamot i kommunstyrelsen MARITA PAHLÉN ersättare i kommunstyrelsen LOUISE BERTILSSON ledamot i fullmäktige MILJÖPARTIET I TRANEMO I artikeln beskriver jag den gångna mandatperiodens oreda med majoriteten som sprack och skattesänkningen som blev en skattehöjning. Mary-Ann Brimstedt (S) väljer taktiken ”anfall är bästa försvar” när hon staplar upp förvrängningar av tidigare mandatperioders borgerliga styre i Svenljunga Kommun. En av de mest märkliga punkterna är den kring vindkraft och grön el. Om jag inte missminner mig företrädde Mary-Anns eget parti en relativt generös inställning till vindkraftverk med upp till 200 meters höjd när nu gällande vindbruksplan beslutades. Dock kan jag dela din syn kring bristande lönsamhet och behov av omprövningar. Vår vindbruksplan skulle behöva revideras och anpassas till nu gällande förutsättningar eftersom det sker ständiga och snabba förändringar på energiområdet. Vi är nog också överens om att vårt samhälle måste ställas om mot en förnybar energiförsörjning, samt att det är positivt att teknikutvecklingen går framåt på området. Avslutningsvis vill jag peka på avsaknaden av egna förslag från socialdemokraterna i Mary-Anns insändare. Hela texten består av desperata angrepp mot en politisk motståndare, men saknar helt egna visioner och framtidsinriktade förslag. Centerpartiet står fast vid att hela kommunen måste tas i bruk och vi kommer fortsätta kämpa för en levande landsbygd. Framåt för ett livskraftigt Svenljunga! EVA JOHANSSON Centerpartiet