STT 1
20 STT Vecka 35 onsdag 30 augusti 2017 DEBATT & I
NSÄNDARE REDAKTÖR: MARIA JOHANSSON · 0320-20 91 49 Skriv kort så ökar dina chanser till publicering. Texterna får vara högst 2 500 tecken, inklusive blanksteg. Vi förbehåller oss rätt en att korta och redigera texten. Du får skriva under signatur, men namn, adress och telefonnummer måste alltid bifogas. Insändare som riktar sig mot en namngiven person måste dock undertecknas med namn. Manusstopp söndagar kl 12.00, mejla texten till insandare@stt huset.com Propositionen som glömdes bort Tempot ökar, röster höjs samtidigt som de utsatta blir alltmer tysta och utsatta. Det var i början av maj månad som förre inrikesminister Anders Ygeman föredrog propositionen Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken. Den sägs redogöra för regeringens fokus och arbete för ett samhälle som ska vara mer jämlikt och rättvist för alla människor. Propositionen kom och det blev tämligen tyst. Principen om den universella utformningen i samhället sägs vara mycket tung i propositionen. Principen säger att det ska göras rätt från början i utformning och planering i samhället till exempel tillgänglighet, kompetens och utformning av en byggnad. Viktiga frågor således. Ändå så är den funktionshinderspolitiska debatt en om brister och möjligheter inte så synlig och tydlig i samhället. Varför är det så? Och är det i så fall ett problem med dett a? Mediebruset Konkurrensen med andra politikområden på nyhetsagendan och i den övergripande samhällsdebatt en kan leda till att debatt en om utsatt a grupper helt enkelt trängs undan. Ingen bryr sig eller reagerar på dett a förutom de som själva är drabbade och deras närstående. En annan viktig förklaring tror jag kan vara den ibland intensiva medierapporteringen om så kallade politiska aff ärer, skandaler och utspel av makthavare och kända personer som helt enkelt gör att resurssvaga inte kan få sina röster hörda i vårt mediesamhälle. Den som ropar högt eller högst hörs också. Medierna har ett stort ansvar menar jag för människor i utsatt a livssituationer för att de ska kunna komma till tals och därmed få utrymme i det oerhörda mediebrus och snabbhet som råder i mediernas rapportering. Inte för sent för debatt Tempot ökar, röster höjs samtidigt som de utsatt a blir alltmer tysta och utsatt a. Vad kan göras konkret åt denna situation? Jag anser att det är ett stort problem att den funktionshinderspolitiska debatten är så försvagad som den är idag. Dett a borde regeringen särskilt uppmärksamma när en ny funktionshinderpolitisk proposition presenterats och att det sedan blir mer eller mindre tyst. Vem är intresserad av den? Vem vet vad den innebär på kort och lång sikt? Funktionshindespropositi onen kom i maj månad och det är defi nitivt inte för sent att off entligt debatt era frågor nu, i höst och senare. När världshälsoorganisationen WHO och världsbanken kom med sin världsrapport för sex år sedan var det tyst i den offentliga debatt en i Sverige. Likaså i medierapporteringen. Hur ska man tolka dett a? Funktionshinderfrågor och rätt ighetsfrågor är globala och berör oss alla. Lär av historien! Hösten 1929 kraschade börsen i New York, och efterhand rullade katastrofen över till Europa. I Sverige förstärktes de ekonomiska följderna med Kreugerkraschen. Min far var småbonde och fi ck sex öre litern för mjölken och 40-50 öre kilot för en gris. Jordbruket var i kris. I Tyskland hjälpte krisen nazismen, och här växte nazistiska grupper, inte minst på landsbygden. Min far kunde inte minnas några naziaktiviteter. Från en Bondeförbundsstämma i Borås, 1933?, fi nns berätt elsen om en gäst i uniform. Denne fi ck ordet och talade engagerat. Stämmans ordförande lär ha avbrutit: ”Skriker du så får du sturtet (slaganfall)”. Mannen tystnade. Kohandel Läget 1932-33 var, att en stärkt En grupp liberaler stödde också Kohandeln. Det var Varje tid har sina villkor för det som sker. Man kan göra en jämförelse med vår tid. socialdemokrati diskuterade vänsteråtgärder, borgerligheten höll emot, och nazigrupper sökte skapa kaos. En grupp kring Ernst Wigfors hade tagit upp nya ekonomiska tankar: att investera sig ur ekonomiska kriser. Per Albin Hansson fi ck igång, i början hemliga, samtal med Bondeförbundets (Bf) riksdagsman Axel Pehrsson Bramstorp. Efterhand lyckades såväl Hansson som Bramstorp vinna sina partier för den så kallade Kohandeln. Bf-ledaren Olof Olsson avgick och Bramstorp blev partiledare. Träning, men till vilket pris? Sociala medier kryllar av dieter och nyttiga tallrikar, fi tnesshetsen är inte längre ett frivilligt val, det är ett måste. Gymmen invaderar varje liten by likt Egyptens gräshoppor, reklamen ljuger om verkligheten och promotar redigerade kroppar som ideal. En vanlig promenad är skamligt, minst fem kilometer ska springas, helst en mil. Socker är livsfarligt och sallad är dubbelpoäng, att äta en kaka är fängelsestraff och ingenting är längre okej. Chiapudding är ”gott ” och glutenfritt ska tydligen vara extra nytt igt? JÖRGEN LUNDÄLV Docent i socialt arbete, Göteborgs universitet Tvångsmässig träning Vart tog egentligen mänskligheten vägen, någonstans på vägen tappade vi vad som faktiskt spelar roll på riktigt. Hur långt är det okej att Varför äta gris? Foto! Bifoga gärna ett foto på dig själv om du skrivit en debattartikel. Maila: insandare@stthuset.com Om du vet att grisar i Sverige vanligtvis lever hela sina liv på nio kvm i en stimulansfatt ig inomhusmiljö, där de stressas av trängsel (de är cirka 10 individer på den ytan) och sysslolöshet vilket kan leda till bland annat magsår. Varför bidrar du då till dett a genom att äta gris? Det går utmärkt att få i sig näring genom vegetabiliska produkter istället. EN DJURVÄN gå? Hur mycket ska vi hetsa varandra till träning, nytt igare kost och obefi ntligt glädje? Vad händer när träningen känns tvångsmässig istället för rolig? Vem står där och säger stopp? Jag har sett kompisar tyna bort i anorexia på grund av överdriven träning – Tack samhället. Tänk igen innan du promotar dieter och träning, för seriöst, träning men till vilket pris? HANNA Företaget Gilead, med samma namn som staten i Margaret Atwoods dystopi Handmaid’s Tale, har patent i fl era länder på en hepatit C-medicin. Medicinen kostar ungefär 10 kronor per tablett att tillverka, men en tre månads behandling kostar ungefär en halv miljon kronor. Samtidigt så lever 80 miljoner människor med hepatit C. Profiten styr Patenten utmanas och upphävs på vissa ställen, men problemet är mer grundläggande än så. Den privata läkemedelsindustrin har samma profi tt änk som vilken annan bransch som helst – det fi nns inget egenvärde att satsa mot sjukdomar som dödar många om det inte fi nns en möjlighet att skapa ett läkemedel som säljer bra till de som har råd. Går inte att kombinera Massor av forskning sker idag på skatt efi nansierade universitet, men när sen läkemedel säljs så går vinsterna ner i privata fi ckor. Medicinernas mål måste vara största möjliga nytta för jordens befolkning – och det går inte att kombinera med vinstintressen. IPRENMANNEN Kohandeln innebar kortfatt at, att medel avsatt es för arbetslösa, så kallade AKarbeten, för att till exempel gräva för en järnväg mellan Ulricehamn och Jönköping. Jordbrukarna fi ck stödmiljoner samt tullar på matimport. Nazisterna förlorade kraft Den historiska analysen av dett a samarbete är inte att stöden genast satt e igång samhället. Det gav i stället signal till de många arbetslösa och till det havererande jordbruket. Man var med! Sjuka vinster fråga om tillit, och de ditt ills framgångsrika populistiska och nazistiska krafterna förlorade stora delar av sitt infl ytande. Varje tid har sina villkor för det som sker. Man kan göra en jämförelse med vår tid. Det fanns på 1930-talet en allt starkare arbetarrörelse. Den tidens borgerlighet var konservativ och rädd för kommunismen. Vid sidan av dett a fanns nazistiska och populistiska strömningar och grupper. Jämför! SD bygger på en historisk global populistisk tradition som utnytt jar utanförskap. I orsakskedjan fi nner man just brist på tillit. ROLF SJÖLIN, Samhällsvetare Skriv kort! Då är det större chans att just din artikel publiceras. Maila: insandare@ stthuset.com