Svensk Golf 1
och har varit drivande i att fixa en Challenge To
ur-tävling till Katrineholm. Det verkar som att du förbereder ett liv efter karriären. Hur ser du på det? – Nja, inte riktigt. Jag ser inte att jag ska sluta spela än. Men jag har gjort en liten vändning i livet och har lite annat fokus. Jag försöker lägga ett tävlingsprogram, där jag har möjlighet att ta mig an de här uppdragen också då det ger mig mycket. Lite Längre bort på drivingrangen står några av de yngre svenskarna. Björn Åkesson finns fortfarande på tävlingens reservlista och hoppas på att få vara med i Dubai Desert Classic för första gången. Samtidigt förbereder sig Robert Karlsson för sin ”typ 25:e” start i tävlingen och tanken att han har spelat närmare 100 tävlingsvarv på Majlis Course skänker onekligen perspektiv. – Under min tredje tävling på Europatouren så hängde jag med Mats spelade inte bra, jag såg inte att det blev bättre och jag var borta från familjen. Jag ställde mig själv frågan. Varför håller jag på? Men på en drivingrange i Dubai i början av februari verkar alla tvivel långt borta. Robert Karlsson har varit ifrån familjen i snart en månad och spelar sin fjärde raka tävling den här veckan. Det har inte gått särskilt bra heller, utan det är tydligt att svingförändringarna tillsammans nye tränaren Pete Cowen inte har fallit på plats ännu. Men han är glad, entusiastisk, nyfiken och fokuserad där han står i sina kornblå Abacusshorts och avverkar den ena bollpyramiden efter den andra i jakten på en bättre bollflykt med mellanjärnen. Så det är svårt att undvika frågan vad i hela världen det är som har hänt på några få månader. Svaret finns lite oväntat hos en 23årig tjej från Enköping. Sedan en tid NÄSTAN jÄmNårigA. Det klassiska klubbhuset i Dubai visades upp på touren för första gången 1989. Karlsson har spelat tävlingen i stort sett varje år. med tillbaka är han nämligen mentor åt hårt satsande Madelene Sagström. – Jag fick frågan från förbundskaptenen Katarina Vangdal om jag kunde tänka mig att hjälpa en av deras lovande tjejer och tackade ja. Men lustigt nog har det varit till stor hjälp för mig och för min golf också. Det började egentligen med att jag satt och sa en massa saker om hur hon skulle tänka och vad hon skulle göra. Sedan började jag fundera om jag levde efter det där själv…, säger Karlsson. Han gör en konstpaus, tar en klunk av vattnet på bordet och ler en smula sarkastiskt innan han tar ny sats: - Och det gjorde jag förstås inte... För första gången på länge tvingades jag utmana mig själv genom att ställa frågor som ”vad står du för?” och ”vad tror du på?”. Varenda grej jag säger till henne måste jag ju stå för själv! Jag kan helt ärligt säga att det här mentorskapet är det bästa jag har gjort inom golfen de senaste fem åren. Utöver det så hjälper du landslaget Lanner på Mallorca. Han sa då att ”det var hans tionde år på touren”. Tio år?! Det kändes helt otroligt. Nu börjar jag mitt 26:e. Jag är den spelare som har varit ute här näst längst utan att tappa kortet. Det är bara Jiménez som är värre. Han har tre år mer. Vad är det som driver dig efter alla dessa år? – Är man idrottsman blir det aldrig nog, det är en av drivkrafterna. Men det är också en drivkraft att inte ge upp. Kolla på Bernhard Langer. Hur gammal är han nu? 60. Han gillar det fortfarande och är riktigt vass. Vilka drömmar har du kvar? – Resultatmässigt är det inte så mycket. Det vore otroligt att få vinna en major och så. Men jag är realist. Jag är 47 år, visst det kan hända. Men framförallt skulle jag vilja komma i riktigt bra läge att vinna några gånger till. Det är den känslan man söker, för den triggar. Målsättningen är att spela helt fritt, oavsett om man leder på sista hålet. Jag vet att jag kommer att hamna i den situationen igen. Drivet i rösten är tydligt, liksom lusten att fortfarande tävla. Men han kommer hela tiden tillbaka till att han också har lärt sig att uppskatta och njuta av det liv han lever. Och det är kanske en seger så god som någon? • 102 SVENSK GOLF | 4 2016 «