Kanalen 1
2017 • Tisdag 14 MaRs • Vecka 11 • NR 11 • Kanale
n i ÖSTeRÅKeR OCH VaXHOlM familj &porträtt 15 sama tui kom till Sverige från Irak tillsammans med sin familj för nio år sedan. Hon menar att språket är enormt viktigt för att kunna komma in i samhället och känna sig delaktig. Foto: Anders G JAkobsson Språket viktigast för Sama Tui Hon ber om ursäkt för att det är lite stökigt. Det står halvpackade flyttkartonger lite här och var i lägenheten. Det är bara någon vecka kvar innan flyttlasset går. Inte så långt den här gången, bara ett stenkast bort till en större lägenhet. Familjen på fem personer ska få ett välbehövligt rum till. Sama tui flydde tillsammans med sina barn från Irak via Syrien för nio år sedan. Hon vill inte berätta hur hon tog sig upp till Sverige, eller hur hon kom över gränsen. Det gör för ont att prata om. Det var förföljelser och hela situationen i det forna hemlandet som tvingade familjen på flykt. Hennes man hade flytt i förväg för att försöka få uppehållstillstånd, så Sama var ensam med två barn, varav det ena nyfött, på resan mot det nya landet. Hösten 2008 kom hon till Sverige och Södertälje, dit hennes föräldrar redan flytt och bosatt sig och där hennes man väntade. Familjen var nu samlad men Samas man, Fadi Abdulahad, hade inte lyckats få något uppehållstillstånd så familjen flyttades mellan olika flyktingförläggningar. Via Märsta och Gävle hamnade de till slut på en förläggning i Hultsfred, där de skulle få vänta på besked om de skulle få uppehållstillstånd. Redan första veckan i Hultsfred så började Sama lära sig svenska på egen hand. – Jag kände mig både blind och döv när jag gick ut och inte förstod språket. Jag blev ledsen. Jag ville förstå vad folk pratade om. Jag skaffade ett lånekort på biblioteket, som jag fick trots att jag inte hade något svenskt personnummer än. Det var fantastiskt. Jag pluggade sex timmar om dagen och tänkte att även om jag inte skulle få uppehållstillstånd så har jag ju lärt mig ett nytt språk, berättar hon. I början så tittade Sama bara på svensk TV och försökte läsa svenska tidningar. Hon berättar att hon den första tiden i Sverige nästan inte alls pratade arabiska. När familjen efter ett knappt år fick reda på att de skulle få uppehållstillstånd så kunde Sama ha möte med handläggaren utan tolk. Eftersom Samas föräldrar bor i Södertälje så ville de bosätta sig i närheten av Stockholm. De blev erbjudna en lägenhet på Norrgårdsvägen i Åkersberga och när familjen kom hit för att bosätta sig sensommaren 2009 hade de aldrig varit i Österåker tidigare. – Det var så väldigt fint med vattnet och kanalen. Vi hade ingen bil då men det är ju så nära till centrum. Jag tog barnen på promenad varje dag för att upptäcka Åkersberga, berättar hon. Sama och Fadi har båda två gått på Komvux och Fadi jobbar idag som busschaufför och Sama som undersköterska inom hemtjänsten samtidigt som hon studerar till socionom. Hon hade universitetsstudier i teologi och filosofi med sig från Irak men när de kom till Sverige så fick hon börja om med att lära sig ett nytt språk. – sPråket är jätteviktigt. Utan språket kan du inte vänta dig något, säger Sama Tui. Hon berättar om hur viktigt hon tycker det är att behärska språket för att komma in i samhället. Hur språket är nyckeln. De två döttrarna Tara (13) och Roz Mary (10) famiLJen på fem personer är mitt uppe i en flytt med allt vad det innebär, även om det bara är ett stenkast bort. går på engelska skolan i Täby och svenskfödde Lukas (6) går på förskola i Åkersberga. Barnen har aktiviteter veckans alla dagar. Allt från karate och badminton till gitarr och tvärflöjt. – Så fort vi flyttade hit så gick jag med i kören i kyrkan med barnen. Det är viktigt att ha aktiviteter för att komma in i samhället. Det höjer självkänslan för invandrare att delta i aktiviteter. Det är klart att det kostar pengar, men man får ju prioritera. Språket är jätteviktigt. Utan språket kan du inte vänta dig något, säger Sama Tui. Hon berättar att hon känner sig både svensk och arabisk. Att det är en styrka att ha dubbla traditioner och kunna hämta bra saker från båda. De blandar traditioner från Irak med svenska och hemma pratar familjen arabiska. Sama är praktiserande katolik och varje vecka tar hon med sig barnen till trosundervisning i katolska kyrkan, där hon undervisar. På svenska. Hon har inte varit i Irak sedan hon flydde. Inte något av barnen heller. Tara var tre år när de korsade gränsen till Syrien. Roz Mary bara nitton dagar. Lukas är ju född i Sverige. – På ett sätt kan jag längta tillbaka men jag vill nog inte åka dit. Det är mycket som är förändrat. Jag är rädd att jag inte skulle känna igen mig. Jag vill nog hellre bevara de fina minnena som jag har, avslutar hon. Anders G Jakobsson redaktionen@fixmedia.se Foto: Anders G JAkobsson ”VågKraft” Dekorelement används i tre olika färgställninga Samrådsmöte om finska för äldre Välkommen! Skärgårdskommunen Skärgårdskommunen Var med och tyck till om hur den kommunala servicen för äldre på finska fungerar. Vård- och omsorgsnämndens ordförande Mikael Ottosson(KD) är på plats för att diskutera synpunkter och förslag. 20 mars klockan 15.30 på Träffpunkt Fyren, Stationsgränd 8 i Åkersberga.