Svensk Jakt nr 8

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Bockjakt Svensk Jakt Guldbockarna Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Sprickan i jägareförbundet Svensk Jakt Vildsvinsjakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Test av aktiva hörselskydd Svensk Jakt Locka rätt på räven Svensk Jakt Så fungerar hundens doftvärld Svensk Jakt Jägarnas advokat Svensk Jakt Dovhjorten Svensk Jakt Någonstans att jaga Svensk Jakt Älgjakt med två jokrar Svensk Jakt Förbered bocken för bogmontage Svensk Jakt Burfällla för grävling Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Sett & läst Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hälge-serien Svensk Jakt Hitta rätt blyfri kula Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Jaktbart vilt augusti Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Vilt på sommargrillen Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland REGIONALT Vä stra Götaland Fem får dödades i mitten av juni av varg i Västra Götaland. FOTO (I HÄGN): INGEMAR PETTERSSON Fem får dödade vid angrepp av varg Sommartid är också tid för vargangrepp mot fårbesättningar. Natten till den 13 juni dödades fem får av varg i Västra Götaland. Enligt Länsstyrelsen i Västra Götalands län inträffade ett vargangrepp mot får natten mellan 12 och 13 juni i Tanums kommun, väster om Norra Bullaresjön. Fem tackor dödades i angreppet, uppger Nelly Grönberg, inventeringsansvarig för stora rovdjur vid länsstyrelsens viltenhet. MARCUS NYBERG RÄTTELSE I Svensk Jakt nummer 7 smög det sig i artikeln om nya jakttider in ett fel i faktarutan (sidan 92). Där angavs felaktigt slutdatum för jakt på hornbärande rådjur. Korrekta uppgifter för jakt på rådjur är följande: Rådjur – hornbärande: 1 maj– 15 juni, 16 augusti–30 september. Rådjur – kid: 1 september– 31 januari. Rådjur – alla djur: 1 oktober– 31 januari. En pollinerande humla – en av arterna som projektet vill hjälpa och öka i antal. FOTO: KENNETH JOHANSSON Projekt för mer biologisk mångfald Insekter, fåglar och vilt minskar i odlingslandskapet. För att öka den biologiska mångfalden har Svenska Jägareförbundet startat ett projekt som tipsar jägare och lantbrukare om hur de med enkla medel kan göra stor nytta. Biologisk mångfald behöver lite hjälp på traven. Dagens jordbrukslandskap är vackert, men insekter och fåglar minskar i antal. I det arbete som Jägareförbundet genomför får jägare, markägare och trädgårdsägare råd och tips på hur landskapet kan utformas för att gynna fältviltet och den biologiska mångfalden. Det visar hur blommande bioVill du skriva i Svensk Jakt? Läs mer på: svenskjakt.se, klicka på ”REGIONALT” högst upp på sidan. 124 toper hjälper insekter, småfåglar och fältvilt som hare, rapphöna och fasan. I arbetet med fältvilt används rapphönan som en indikator på att det finns en biologisk mångfald i balans. Rapphöns ses sällan i dagens odlingslandskap. Men där de finns, finns det också en biotop där många hotade och rödlistade arter av fjärilar, humlor och bin trivs. I förbundets arbete används häckningsbiotop, kycklingbiotop, vinterbiotop, utfodring och predatorkontroll. De olika biotoperna har olika fokusområden, men i sin helhet ger de skydd och mat, bevarar gammalt gräs och annat som ger rapphönan, annat fältvilt och insekter möjlighet att frodas. De ger ett rikt landskap som gynnar fältvilt, insekter och fåglar genom att arbetet återskapar och bevarar biologisk mångfald. – Det är roligt att det finns ett stort intresse bland jägarna, säger Hans Olsson, ordförande för Jägareförbundet Gotland. – Jag hoppas att arbetet och åtgärderna synliggörs genom de satsningar vi har gjort och att fler tar till sig de enkla tips som arbetet erbjuder. Då bidrar vi till att öka den biologiska mångfalden. Att investera i mångfald är intressant inte bara för jägare, markägare och lantbrukare. Det finns även ett samhällsintresse. För att uppnå bäst effekt behöver jägare, markägare och lantbrukare samarbeta kring planeringen av viltvårdsåtgärder och andra insatser som bidrar till en ökad biologisk mångfald. – Arbetet tillsammans med Svenska Jägareförbundet har gett jättebra resultat. Jag har låtit havtornen växa upp och utvecklat ett viltvatten för att gynna fältviltet. Jag arbetar även med kantzoner tillsammans med en lantbrukare i närheten. Det är de små åtgärderna som syns och det lilla ger ett bra resultat, säger Stefan Uddin, ägare av Rangsarve gård, som är en av flera aktiva i arbetet med fältvilt. OLIVIA AHLBERG Nr 8 2021 SVENSK JAKT Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer