Fjärrvärmetidningen nr 5/6 2014 1
Den hållbara staden ur olika perspektiv Vilka utm
aningar möter kommuner av så olika storlek och karaktär som Fagersta, Enköping, Malmö, och Stockholm när de försöker utveckla en hållbar stad? Det diskuterades under seminariet "Den hållbara staden ur olika perspektiv" som Svensk Fjärrvärme arrangerade under Almedalsveckan tillsammans med Avfall Sverige, Energigas Sverige och Svenskt Vatten. ▶ Linda Scott Jacobsson från Klimatkommunerna inledde seminariet med att beskriva vad hon ser som viktigast i hållbarhetsarbetet: att hitta synergier mellan de olika systemen för avfall, avlopp, spillvärme samt värmeoch elproduktion för att minimera resursåtgången. Detta tillsammans med energieffektivisering, minskad trafik och mer förnybar energi utgör hörnstenarna i bygget av den hållbara staden. För den växande staden kan detta arbete försvåras av en inflyttning som leder till ökade mängder avfall, ökat behov av bostäder och större trafikmängder medan det i en avfolkningskommun handlar om minskat befolkningsunderlag som gör det svårt att satsa på kollektivtrafik, förnybar energi eller dyra energieffektiviseringsåtgärder. Kommunerna föregångare Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd i Stockholm och Milan Obradovic (S), kommunalråd Malmö Stad delade åsikten att det går för långsamt på rikspolitisk nivå – kommunerna måste vara föregångare. – Nationalstaterna har misslyckats med att ta tag i klimatproblemen, sa Per Ankersjö. Vi från kommunerna får ta tag i saken själva. I Stockholm har vi gjort det oavsett politisk färg. Noterat Sigtuna vill starta eget energibolag ▶ Kommunstyrelsen i Sigtuna kommun har fattat beslut om att utreda frågan om kommunen ska starta ett nytt energibolag med 100 procent förnybar energi. Enligt Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som är de drivande i frågan, är målsättningen att starta ett samhällsföretag som helt och hållet ska producera energi bland annat genom sol, vind och biobränsle. Det rapporterar Upsala Nya Tidning. Hållbarhetsarbetet går för långsamt på nationell nivå såväl i Sverige som i andra länder. Det menar kommunpolitikerna Anna Wiklund, Per Ankersjö, Milan Obradovic och Stig Henriksson, som i Almedalen även berättade om hållbarhetsarbetet i sina egna städer och kommuner. Och vi känner stark support från stockholmarna i vårt arbete. Milan Obradovic hävdade att det råder stor passivitet på nationell nivå: – Politik är att vilja och våga. God miljö är en mänsklig rättighet, så vi måste arbeta med det. Dyrt vara miljödum Stig Henriksson (V), kommunalråd i Fagersta, framhöll, som representant för en liten stad, vikten av goda exempel. För i små kommuner finns inte resurser till stora projekt: – Då är vi glada att stora kommuner som Stockholm och Malmö går före. Sen kan vi planka rakt av. Han förklarade också att det största problemet för en liten kommun är om den blir glesare, inte om den blir mindre. – Det ska vara dyrt att vara miljödum, sa Anna Wiklund (M), kommunalråd i Enköping som ville lyfta individens ansvar. Men hon sa också att kommunen måste se till att det är lätt att göra rätt och att man måste underlätFjärrvärmetidningen • MÄSSNUMMER • Nr 5/6 • September 2014 Foto: LENA BERGLUND ta för sina invånare genom bra infrastruktur och upplysning. – Vi måste börja redan i förskolan. För det vet ju alla att det är väldigt svårt att säga emot sin 4åring. Sprida goda exempel Paneldeltagarna var överens om att alla kan dela med sig av erfarenheter och sprida goda exempel. För även om förutsättningarna för att skapa det hållbara samhället skiljer sig åt mellan kommunerna är det mycket som förenar dem. De betonade särskilt vikten av samarbete; mellan kommuner och regioner men också med företag, och över partigränserna. Svensk Fjärrvärme var även medarrangör av Energispektrum – en energipolitisk debatt som kom att handla en hel del om kärnkraft men även om den framtida elförsörjningen. Vad man kan konstatera är att det råder stor oenighet mellan riksdagspartierna om hur dessa frågor ska lösas. Så vill SKGS ha framtidens baskraft ▶ SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet) presenterade den 12 juni en rapport om huvudalternativen för ny produktionskapacitet av baskraft i det svenska elsystemet. Utredaren Jöran Hägglund beräknar att den biobränsleeldade kraftvärmen ska stå för 15 TWh el till 2030 och avfallsbaserad kraftvärme för 3 TWh. Gaskraft och kärnkraft bedöms som de två huvudalternativen för ny baskraft. Vill flytta värmecentralen i Ulricehamn ▶ Värmecentralen vid Hökrumsgården i Ulricehamn ligger för nära bebyggelse och orsakar för mycket rök. Nu vill Ulricehamn Energi flytta den två år gamla anläggningen till gamla sågverksområdet. Det rapporterar Ulricehamns Tidning. Om allt går enligt planerna, och det blir klart med bygglov och andra tillstånd, kan det blir byggstart redan i höst. EVA RYDEGRAN Problem med dålig lukt i Västerås ▶ Den nya avfallsförbränningsanläggningen i Västerås har orsakat problem med dålig lukt. Kraftvärmeverket är byggt för att emot hela energibalar med avfall som sedan ska behandlas i en sluten process med mycket god ventilation. Vid intrimningen i somras uppdagades brister i en del funktioner, vilket orsakade rejäla luktproblem. Mälarenergi har därefter genomfört en rad åtgärder, bland annat bytt kolfilter, vilket lett till förbättringar. Flera problem kvarstår dock och frågan har därför högsta prioritet på bolaget. 51