STT 1
STT Vecka 47 onsdag 23 november 2016 31
I Västra Götalands län förbrukas minst 132 miljoner plastbärkassar varje år, i Sverige förbrukas totalt 790 miljoner kassar om året. För att minska nedskräpningen har EU bestämt att förbrukningen ska halveras till 2025. Plast är det absolut vanligaste skräpet i haven och ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Studie efter studie visar hur havslevande djur misstar plast för mat och dör av svält med magarna fyllda med plast. Vinst direkt till handeln Naturvårdsverket har föreslagit att priset på plastbärkassar ska höjas till lägst fem kronor – vilket skulle ge miljardintäkter till handeln varje år. Istället förordar vi att pengarna från försäljningen av plastbärkassar går till att förebygga nedskräpning och andra miljöproblem. Använd tygkassar istället för alla farliga plastkassar. Reds.anm. Om Naturvårdsverkets förslag genomförs kommer intäkterna från prishöjningen att gå direkt till handeln. Det innebär att företagen varje år skulle tjäna flera miljarder ytterligare på att fortsätta sälja plastbärkassar till konsumenter – även om förbrukningen halveras. Förutom att staten inte kan styra intäkterna från plastbärkassarna finns det ett inbyggt dilemma i Naturvårdsverkets förslag. De producenter som är sämst på att minska sin försäljning av plastbärkassarna, eller rentav säljer fler, blir de största ekonomiska vinnarna. Fond för miljöåtgärder Enligt en Sifo undersökning som Håll Sverige Rent beställt tycker åtta av tio svenskar att vinsten från försäljningen av plastbärkassarna ska gå till en fond så att pengarna kan användas till miljöåtgärder – inte till butikerna. Nio av tio svenskar anser att EU:s mål om att halvera antalet plastbärkassar är bra. EU:s mål är bra och regeringen måste ta krafttag för att vi ska kunna nå det. Genom att ta betalt för plastförpackningar skickas en viktig signal till konsumenterna. Det är dock en märklig signal att inte styra pengarna för denna miljöåtgärd till insatser som gynnar miljön. Sätt fart på Var sjätte småföretagare i Västra Götaland skulle kunna utveckla sitt företag om de bara hade en bättre bredbandsuppkoppling, enligt en stor undersökning som Visma genomfört. Fyra av tio småföretagare i länet uppger att de inte har möjlighet att skaffa en bättre uppkoppling. En snabb och stabil internetuppkoppling är en förJohanna Ragnartz Vd Håll Sverige Rent utsättning för att starta och driva företag i dag. Det ska inte spela någon roll om ditt företag finns i Limmared eller Stockholm – uppkopplingen måste göra det möjligt att utveckla verksamheten i den riktning du vill. Om nätet fortsätter att vara otillräckligt i stora delar av Sverige blir det mycket svårt för nya företag att växa fram och skapa viktiga jobb. Klimatet bör få en egen rubrik (...) det är bara atmosfärens förändring som påverkar människor (...) inte bara nu utan också i framtiden. Här kommer en quizfråga: Vilken av nedanstående nyheter, publicerade i en spalt med notiser i min dagstidning, har störst betydelse för världen? • Fem personer har omkommit i en flygkrasch på Malta • En explosion i en byggnad i Shaanxiprovinsen i norra Kina har krävt minst tio liv • 400 miljarddelar (ppm) var den globala nivån av koldioxid i atmosfären förra året. • Hundratals drogmissbrukare jagas av polisen sedan de flytt från ett rehabiliteringscenter i Vietnam. Svaret är förstås nyheten om atmosfärens koldioxidhalt. De andra nyheterna är inte oviktiga, men det är bara atmosfärens förändring som påverkar människor inte bara i ett land utan i hela världen, och inte bara nu utan också i framtiden. Enspaltare 400 ppm är betydligt över de 350 ppm som setts som gränsen för att undvika allvarliga följder av uppvärmningen. Sådana är synliga redan nu i form av smältande is i Grönland, Alperna och Anderna, ändrat beteende hos många djurarter, häftigare och mer oförutsägbara torrperioder och stormar, med mera. Ändå göms koldioxidnyheten alltså bort som en enspaltig notis långt inne i tidningen – och etermedia är inte bättre. Krävs egen rubrik NTF i Norrbotten har startat ett upprop för att ge Klimatnyheter en egen rubrik i SVT och Sveriges Radio, precis som Ekonomi, Sport, Inrikes och Utrikes. Detta borde förstås gälla även i pressen. Klimatfrågan är ju avgörande för de andra områdena – för inrikes- och utrikespolitik, ekonomi och samhällsliv i framtiden. Vi behöver därför dagliga nyheter om klimatets förändringar och om klimatsmarta sociala och tekniska innovationer. Det skulle göra det lättare för privatpersoner, företag och politiker att fatta klimatvänliga beslut inte bara någon gång ibland, utan över hela linjen. INGELA BJÖRCK Så får vi färre Hittills i år har totalt 3 645 arbetsplatsolyckor, som lett till frånvaro, anmälts i Västra Götaland, enligt Arbetsmiljöverket. Det är en tydlig signal om att mycket arbete återstår för att skapa trygga och hälsosamma arbetsplatser. Arbetsmiljöverket har nyligen inlett en granskning av arbetsplatser med fokus på bemanningsanställda. ManpowerGroup är Sveriges största företag inom bemanning och rekrytering, vi välkomnar myndighetens insats. Samtidigt handlar arbetsmiljöarbete om mer än att förebygga olyckor. Alla har rätt att gå till jobbet utan att utsättas för diskriminering eller trakasserier. Var tredje anmälan om arbetsskada görs av sociala eller organisatoriska skäl. Bland kvinnor är detta den vanligaste orsaken till anmälan. Glasklart ansvar Samtidigt som människor far illa kostar sjukfrånvaron samhället mångmiljardbelopp varje år. Ibland möter vi bilden att det är oklart vem som har ansvaret för bemanningsanställda. Det är hög tid att göra upp med den föreställningen. Vi har ett glasklart ansvar för våra 12 000 medarbetare – ett ansvar vi tar genom aktivt arbetsmiljöarbete, noggranna handlingsplaner och löpande uppföljningar. Våra krav kan sporra arbetsplatser som tar in bemanningspersonal att hitta och åtgärda brister, vilket även gynnar den egna personalen. Ställer krav Våra medarbetare jobbar varje dag i någon annans arbetsmiljö. Därför ställer vi tydliga krav på att den som hyr in personal av oss ska arbeta strukturerat med att förebygga såväl olyckor som osunda arbetsmiljöer. Om en anställd upplever missförhållanden agerar vi omedelbart. Ju mer företag, myndigheter och bemanningsaktörer samarbetar för att stärka arbetsmiljöarbetet, desto större möjligheter får vi att se till att färre anställda far illa på jobbet. Bredbandsmålet Regeringens nationella bredbandsmål slår fast att 90 procent av svenska hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med en hastighet på 100 megabit per sekund senast år 2020. Men trots att 2016 snart är slut saknar nästan fyra av tio svenskar möjlighet att få en så snabb uppkoppling. I glesbygden ser det ännu värre ut: Åtta av tio hushåll saknar bredband DANIEL DE SOUSA Vd för Visma Spcs med den hastigheten, enligt en rapport från Svenska Stadsnätsföreningen. Det är med andra ord en bit kvar innan Sverige har ett bredbandsnät som låter företag ta vara på hela sin potential. Kommuner i framkant De kommuner som ligger i framkant när det gäller fiberutbyggnad har ofta en sak gemensamt: En medveten strategi för hur man ska jobba med de nationella bredbandsmålen. Aktiv dialog med hushåll och näringsliv om deras behov och förväntningar är en annan tydlig framgångsfaktor. Kommunerna måste också underlätta för lokala fiberföreningar att skapa och förvalta fiberanslutningen – inte minst i glesbygden. När alla kan få tillgång till de möjligheter som digitaliseringen innebär stärker det hela Sveriges konkurrenskraft. mål i Tranemo! Tack vare att någon kommunalbyråkrat fått för sig att detaljplanen vid Tranemo Prästgård inte räcker för att ha dagisverksamhet i andra våning på före detta prästgården tvingas föräldar i Tranemo att dagligen köra många mil extra och lämna och hämta sina barn i Ambjörnarp och Grimsås! Detta ökar inte direkt medLARS FORSETH Vd, ManpowerGroup Sverige borgarnas förtroende för kommunen och dess sätt att sköta sin verksamhet. Det är ju helt otroligt att kommunens tjänstemän själva sätter krokben för sin egen verksamhet! Tänk om dessa tjänstemän och politiker i stället kunde fundera över vem som betalar deras löner och göra allt för att det skulle fungera så smidigt som möjligt. Det borde ju vara väldigt lätt att se mellan fingrarna i sådana här fall om man nu har några… Man kan ju hoppas att Tranemoborna minns denna affär när det är dags att rösta 2018 och ger de styrande en rejäl känga! PAPPA SVEN