STT 1
STT Vecka 51 onsdag 21 december 2016 27 Återvinn
en gammal julklapp när du köper en ny Sedan oktober förra året tar butiker som säljer elektronik emot din gamla produkt när du köper en ny. Med bara drygt en vecka kvar till julafton går vi nu in i den mest intensiva fasen av årets julhandel. HUI research förutspår ett nytt försäljningsrekord med en omsättning på 77,7 miljarder kronor i december. Några av de mest populära julklapparna är elprylar. Det kan vara en mobiltelefon, en dator eller en batt eridriven leksak. De senaste fem åren har årets julklapp varit en elpryl. Förra året var det robot-dammsugaren, i år är det VR-glasögonen. För många av oss är det en självklarhet att köpa och använda ny elektronik. Det är produkter som gör vardagen enklare och roligare. Samtidigt är elavfall den avfallssort som ökar mest i världen. Hushållen i Västra Götalands län förvarar i genomsnitt sex kilo förbrukde batterier och elprylar, en-ligt en beräkning som Batteriåtervinningen har gjort. Totalt blir det drygt 4 300 ton bara i länet och volymerna ökar för varje år. Naturresurser Batt erier och elprylar innehåller metaller som är viktiga naturresurser. Ju mer som kommer tillbaka in i kretsloppet, desto mindre nya metaller behöver brytas. Redan idag håller vissa metaller på att ta slut. Och när metallerna är slut är de slut för evigt. Som tur är fi nns det mycket vi konsumenter kan göra för att förbätt ra situationen. Om du har en fungerande elpryl, till exempel en skruvdragare eller en spelkonsol, kan du dela den med andra. På så sätt minskar behovet av nytillverkning. Samma gäller om du har en elpryl som du inte längre använder men som fungerar. I sociala medier fi nns mängder med delningspooler och loppisgrupper. Enkel återvinning Om elprylen inte fungerar och inte går att laga, ska den återvinnas. Och faktum är att återvinning aldrig har varit lätt are än nu. Sedan oktober förra året tar butiker som säljer elektronik emot din gamla produkt när du köper en ny. Batt erier och elprylar är dessutom bland det smartaste du kan återvinna. Återvinningsgraden är väldigt hög, ibland nära 100 procent och metaller kan återvinnas igen och igen i all oändlighet. Med en liten insats kan du göra stor skillnad. Delning, återanvändning och återvinning är exempel på det. En god princip är att alltid göra sig av med din gamla produkt innan du köper en ny. På så sätt minskar vi utGlöm inte att ta med din gamla elpryl till försäljaren för återvinning när du köper en ny. armningen av jorden och kan med gott samvete glädjas åt årets julklappar. MICAELA WESTERBERG Kommunikationschef Batteriåtervinningen Konsumtion del 2 (Fortsätt ning från föregående sida, mitt svar.) Vanliga människor kan knappast anlägga en sjö eller bilda ett naturreservat. Det vi enskilda människor framför allt kan göra är faktiskt tvärtom, särskilt så här års: Att inte handla! Alltså att bokstavligen inte handla – att inte köpa en myriad julklappar som tär på världens resurser, när en eller två kunde räcka bra. Det fi nns mycket man kan ge bort i stället för nytillverkade prylar. Upplevelser som ett teaterbesök, en vandring i ett naturreservat eller ett musikevenemang är fi na presenter. Secondhand aff ärerna säljer bra saker för återbruk. Och kyrkan, Röda Korset, Action Aid och andra hjälporganisationer har gåvokort för den som vill ge en fl ytväst, en räddningsfi lt, en get eller ett gäng kycklingar till några behövande. Inte blir vi ihågkomna om 2000 år för sådana insatser, men vi kan ändå känna att vi gjort något lite för naturen och för vår nästa. INGELA BJÖRCK Vårdval Mödravård skjuts upp? Det pågår i Västra Götalandsregionen ett arbete med att konkurrensutsätta Närhälsans mödravård för privata vinstintressen genom att de som väntar barn eller får preventivmedelsrådgivning ska väl ja nya vårdgivare. Det kallas Vårdval Mödravård. Samverka för barnens bästa! Ingen större skillnad Idag, tre år senare, finns det inte mycket som tyder på att det har blivit bättre. ”Jag är egentligen som alla andra, jag behöver bara få hjälp för att vara det” –så beskriver många med ADHD sin situation. ADHD är en av de diagnoser som omfatt as av begreppet NPF – Neuropsykiatriska funktionshinder. Dit hör också ADD, Aspergers syndrom, autism, DAMP och Tourett es syndrom. Det här är en grupp som stadigt växer; när det gäller ADHD räknar man i dag med att det i snitt fi nns två barn i varje klass som har, eller skulle kunna få, diagnosen. Och med diagnosen också få rätt till den hjälp som behövs och fi nns. Men så ser det tyvärr inte alltid ut i dag. Mellan stolarna Barn med NPF riskerar att hamna ”mellan stolarna” till följd av hur vi har organiserat samhället. Skolan, kommunen och regionen har alltför ofta vatt entäta skott mellan sig för att de här barnen ska få den hjälp de både behöver och har rätt till för att få en fungerande vardag i såväl skola som på fritiden. 2013 fi ck regionstyrelsen i Västra Götaland i uppdrag att göra en översyn av hur vården av barn och unga med NPF fungerar. Under 2013 gavs även ett uppdrag till regionstyrelsen om att göra en översyn av hur ansvaret fördelas mellan barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och primärvården i regionen. Båda uppdragen syftade till att förbätt ra samverkan och därmed bidra till att diagnoser kan ställas i tid och att kontakten med vården kan förenklas. Dessa uppdrag resulterade i nya regionala medicinska riktlinjer. I dag, tre år senare, fi nns det inte mycket som tyder på att det har blivit bätt re. Det är inte acceptabelt att barn och unga ska fara illa på grund av att samhällets instanser inte klarar av att samverka på ett bätt re sätt ! All forskning pekar på att insatser som görs tidigt för dessa barn – helst före sex års ålder – ökar möjligheten för att de ska få det betydligt lätt are i både skola och sitt fortsatt a liv som unga och vuxna. Krävs mycket mer Det behövs därför ytt erligare instanser för få regionen och kommuner att samverka – barnavårdscentraler, BUP, barn och ungdomsmedicin (BUM) och Habilitering och hälsa - för att både upptäcka och förenkla vardagen för barn med NPF och deras närstående för att undvika onödigt lidande och frustation. Vi har fört fram våra åsikter och krav i en motion till regionfullmäktige. Vi hoppas på ett snabbt agerande och positiva besked av den moderatledda majoriteten. De här barnen och deras familjer kan inte vänta längre! LENA HULT (S) Regionråd i opposition Närhälsans mödravård har i dag mycket nöjda patienter och en patientsäkerhet i världsklass. Jonas Andersson (L) regionråd och ordförande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har nu utt alat sig om att tidsplanen för genomförandet av Vårdval Mödravård försenas och att det kan dröja över valet 2018. Vi tycker att det är bra att han nu ser allvaret i vad som kan hända vid förlossningen om de drabbas av ännu värre personalbrist. Den blågröna ledningen ställer patienter i allt längre vårdköer, men de klarar inte att sätt a barnafödandet i en vårdkö. Men vi tycker också att det är rimligt att den blågröna ledningen ger ett besked så att Närhälsan kan planera sitt arbete. Blir det något ideologiskt experiment eller ställs det in när det nu mött verkligheten? EVA OLOFSSON, regionråd Vänsterpartiet JAN ALEXANDERSSON, regionrådsersättare Vänsterpartiet CHRISTIN SLÄTTMYR (S) Ersättare i regionfullmäktige Foto! Fotnot: Se gärna Leva med adhd:s fi lm om tonåringarna Anna och Patrik: https://www.youtube.com/ watch?v=Pp5R95Qxw34 Bifoga gärna ett foto på dig själv om du skrivit en debattartikel. Maila: insandare@stthuset.com Tyck till! Maila din insändare/debattartikel till insandare@stthuset.com