Årsskrift 2002 1
Årsskrift 2002 Sida 2
Årsskrift 2002 Sida 3
Årsskrift 2002 Sida 4
Årsskrift 2002 Sida 5
Årsskrift 2002 Sida 6
Årsskrift 2002 Sida 7
Årsskrift 2002 Sida 8 som arrangerade proffstävlin
gen Volvo Open 1970. "Pappa ville aldrig tvinga mig in i golfen", berättar hon. "Han lät mig bara hållas där. Om jag skulle börja skulle det vara för att det var roligt." ör Douglas Brasier själv var golfen oemotståndlig. Hans far var byggmästare och "artisan golfer" i Limpsfield söder om London. Douglas, född 1906, var äldste sonen och det var han som skulle ta över firman. Men i stället för det säkra jobbet som byggare valde han att bli lärling hos en golfpro. Efter några år som assistent svarade han på en annons från Helsingborgs GK som sökte en professionist. Han fick jobbet och kom till banan i Viken 1929. Han var 23 år gammal och öppnade sin första egna shop i ett litet skjul. Redan året därpå tog han nästa steg i karriären och fick projobbet i den nystartade golfklubben i Båstad. Där rotade han sig. Lolo berättar varför hennes pappa trivdes i Sverige. "Han sa att här jobbar folk själva i sina trädgårdar, de tar inte tjänstefolk till allting." Douglas gifte sig med Hellvi Anders- son, vars mor drev pensionat Hasselbacken. Det var en stor händelse i Båstad att en av byns familjeflickor skulle gifta sig med en golftränare från England. Prästen var orolig och försökte ända uppe på kyrktrappan övertala Hellvi att säga nej i stället för ja. "Ska Hellvi verkligen gifta sig med den h " ?" ar. Det säger mycket om golfens anse- ende på den tiden, tycker Lolo. "Att ha golf som yrke ansågs inte vara seriöst." Men till Båstad kom i alla fall det fina folket, bland andra kronprins Gustaf Adolfs barn från sommarslottet Sofiero. En gång hade Bertil och Ingrid tagit pappas klubbor utan att be om lov. En av klubborna gick sönder. De kungliga ungdomarna var mycket oroliga när de 8 kom till shopen och frågade om "Mr Brasier kan laga den här klubban till i morgon." När det inte var högsäsong var det inte mycket golf i Båstad. Lolo föddes 1938 och Douglas behövde ett bättre jobb för att försörja familjen. 1939 försökte han sig på att arbeta i Oslo, men kriget kom emellan och han kom snabbt tillbaka till Båstad. En ny chans kom 1942 i Göteborg, där den store Frank Dyer hade slutat 1939 och där projobbet nu var ledigt. Douglas fick platsen och stannade i 20 år. Lolo var fyra år när familjen flyttade. Assar Gabrielsson var medlemmar och snart fanns det ett golfnät i bilfabriken för vinterträning. Där kunde Douglas ge lektioner. Lolo kan berätta om det som de allra I flesta golfspelare inte har en aning om, nämligen hur det är att ha golfen som levebröd och inte bara som hobby och avkoppling. "Det var inte välbetalt", minns hon. Douglas hade långa dagar. Han gick upp tidigt och det kunde vara lektioner ända till kvällen. Även på söndagarna var han förstås på golfbanan så Lolo och hennes lillasyster Jennie-Britt fick lov att gå dit om de ville vara med pappa. Det var svårt för familjen att göra något tillsammans. När Douglas var ledig på måndagarna gick flickorna i skolan. Mamma Hellvi fick hjälpa till att sköta shopen och arbetade senare i klubbens kansli. Det var också hon som tittade till assistenterna som kom från England och som bodde i ett kyffe i gamla klubbhuset. De åt ofta hemma hos familjen Brasier. En av dem var Stanley Grant, som stannade i Sverige. Han lärde Lolo att steppa. Douglas drev också sin verkstad. Där Göteborg blev Douglas "Duggie" med alla och kunde arbeta hela året. Volvos grundare Gustaf Larsson och
Årsskrift 2002 Sida 9
Årsskrift 2002 Sida 10
Årsskrift 2002 Sida 11
Årsskrift 2002 Sida 12
Årsskrift 2002 Sida 13
Årsskrift 2002 Sida 14
Årsskrift 2002 Sida 15
Årsskrift 2002 Sida 16
Årsskrift 2002 Sida 17
Årsskrift 2002 Sida 18
Årsskrift 2002 Sida 19
Årsskrift 2002 Sida 20
Årsskrift 2002 Sida 21
Årsskrift 2002 Sida 22
Årsskrift 2002 Sida 23
Årsskrift 2002 Sida 24
Årsskrift 2002 Sida 25
Årsskrift 2002 Sida 26
Årsskrift 2002 Sida 27
Årsskrift 2002 Sida 28
Årsskrift 2002 Sida 29
Årsskrift 2002 Sida 30
Årsskrift 2002 Sida 31
Årsskrift 2002 Sida 32
Årsskrift 2002 Sida 33
Årsskrift 2002 Sida 34
Årsskrift 2002 Sida 35
Årsskrift 2002 Sida 36
Årsskrift 2002 Sida 47
Årsskrift 2002 Sida 48