Maskinkontakt Grus, Demolering, Återvinning UTRUST
NING
Maskinkontakt Grus, Demolering, Återvinning ARBETE
N
Maskinkontakt Skog- och Miljö
Maskinkontakt Reservdelar och Underhåll
Maskinkontakt LYFTSEKTORN/Önskas köpa
Maskinkontakt Transport TRANSPORT MK 1/16 Nu är de
t konstaterat - dubbdäck försämras mest men är ändå bäst på is. I VTI (Statens Väg- och transportforskningsinstituts) rapport 875 presenteras en studie om hur väggreppet för olika typer av vinterdäck försämras med ålder och slitage. Särskild fokus har varit på jämförelsen mellan dubbade och dubbfria vinterdäck. Totalt har 77 däck testats, varav 27 helt nya däck och 50 begagnade. Däcken har testats på slät is, samt packad snö. Alla däcken har testats med VTI:s speciella däckprovningsutrustningar: Långa banan på is, och BV12 på snö. Dessa tester mätte däckens broms- och styrprestanda. En delmängd av däcken (42 st, varav 12 nya och 30 begagnade) testades också med riktig bil, där broms- och accelerationsprestanda har mätts upp. Däcken delades upp i tre huvudkategorier; dubbade däck, dubbfria vinterdäck av nordisk typ och dubbfria vinterdäck av centraleuropeisk typ. Både däck av premium- och budgetkategori har testats. Isgrepp: • För de nya däcken så har dubbdäck generellt ett stort prestandaövertag jämfört med de två dubbfria varianterna, där den nordiska typen i sin tur är klart bättre än den europeiska. Från testerna utförda på blank is i VTI:s däckprovningsanläggning så är den uppskattade bromssträckan generellt ca 30 procent längre för nordiska dubbfria vinterdäck jämfört med dubbdäck. För de europeiska dubbfria vinterdäcken är bromssträckan generellt ca 55 procent längre jämfört med dubbdäck. Dubbdäck eller inte - diskussionen går heta så här års. Läs VTI:s forskningsrapport i ämnet! • Vid jämförelse av de slitna däcken med de nya så är det dubbdäcken som tappat klart mest prestanda, ca 20–25 procent. Prestandatappet för de två dubbfria varianterna är cirka 10 procent. Det ska dock påpekas att trots detta så ger de slitna dubbdäcken överlag ett klart bättre isgrepp än slitna dubbfria däck, av både nordisk och europeisk typ. • De slitna europeiska vinterdäcken har överlag riktigt dåligt isgrepp, och presterar i nivå med de två testade sommardäcken. • För riktigt hal is får dubben ökad betydelse, och för de dubbfria däcken verkar skillnaden mellan däcktyperna, liksom skillnaden mellan nya och slitna däck, försvinna. Testerna visar att på detta underlag kan även rejält slitna dubbdäck prestera markant bättre än helt nya dubbfria vinterdäck. • Premiumdäck har överlag har tydligt bättre prestanda jämfört med budgetdäcken. Detta gäller såväl nya som slitna däck. Snögrepp: • Skillnaderna mellan de olika typerna av vinterdäck är mindre på snö än på is. Säljer och Köper Nya och Beg. Containers Transporter ombesörjes Nyléns Åkeri AB Borlänge Tel 0243-23 10 51, 070-731 07 96, Fax 0243-23 13 65 www.nylensakeri.se • För de nya däcken så har nordiska dubbfria däck generellt något bättre grepp än dubbdäcken. Detta gäller dock bara budgetdäcken – för nya premiumdäck sågs ingen skillnad mellan dubbdäck och nordiska dubbfria däck. Nya europeiska dubbfria däck har dock tydligt sämre grepp jämfört med de andra två däcktyperna. • Vid jämförelse av de slitna däcken med de nya så är det de europeiska däcken som tappat klart mest prestanda, ca 20– 25 procent för alla prestandamått: broms, styr och acceleration. Prestandatappet för dubbdäcken är ca 10–15 procent, och för de nordiska vinterdäcken ett par procent mindre. • För de slitna däcken har de nordiska däcken bäst prestanda, även om skillnaden mellan de och dubbdäcken inte är jättestor. De europeiska däcken har däremot sämre prestanda med drygt 20 procent längre bromssträcka än de slitna nordiska. Vet du någon som borde läsa Maskinkontakt? Tipsa oss gärna - klicka här! • För dubbdäck så har premiumdäck generellt klart bättre prestanda jämfört med budgetdäck, såväl för nya som för slitna däck. För de dubbfria däcktyperna så är inte skillnaden mellan premium och budget lika tydlig. Källa: VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut www.vti.se 40 www.maskinkontakt.se