AMES 1
Ett av Hans projekt var att göra om korsningen ut
anför Ljungsbro som var en av länets mest olycksdrabbade. 2-1 vägen in till Linköping är ett annat projekt. Jag har haft två väldigt roliga jobb på ställen där man kan byta både arbetsuppgifter och fysisk miljö, berättar Hans. För att busschafförerna inte ska missa någon resenär används ett signalsystem triggat av en knapp vid hållplatsen. Rondellen vid Blåsvädret utanför Ljungsobro är ett av projekten Hans har jobbat med. ÄNDÅ ÄR ATTITYDEN till att hålla hastigheten som den är. – Attitydpåverkan var något man jobbade mer med på Trafikverket tidigare. Förr hade Trafikverket något som kallades sektorsansvar. Det innebar att vi hade ansvaret för att ta fram fakta inom trafiksäkerhetssidan och förmå myndigheter, företag, kommuner och trafikanter att tänka trafiksäkerhet. Det var ett attitydpåverkansansvar. Sen tog man bort sektorsansvaret och jag tycker att man tappade tempot inom beteende- och attitydpåverkan då, säger Hans. – Det är synd för det kommer ju hela tiden nya människor, nya generationer som ska utbildas och vinnas över när det gäller ett trafiksäkert beteende. Mycket kan man lösa med tekniken men inte allt. Att få folk att köra nyktra, i tillåten hastighet och med bilbältet på är något som måste påverkas. BILINDUSTRIN HAR FÖRSTÅS löst många trafiksäkerhetsfrågor under Hans tid i branschen. Till exempel är bältesanvändningen i framsätet numera 98 %, mycket tack vare påminnande funktioner i bilarna. – Det är helt otroligt hur bilarna har förändrats sedan mitten på 70-talet! De har varit jätteduktiga men vi är ju fortfarande inte framme när det gäller att få folk att köra nyktra och i rätt hastighet, säger Hans. – Vi måste få folk att vara okej med de regler som är. Det finns ju en orsak till att hastighetsgränsen är vad den är. NU HAR HANS SLUTAT PÅ TRAFIKVERKET och gått i pension men han släpper inte trafiksäkerheten helt. – Jag är ordförande i Motormännen i Östergötland, så lite kan jag fortfarande vara med och påverka, berättar han. – Vi har bland annat ett samarbete med Vätternrundan som jag är inblandad i. Sen jobbar jag lite grann ihop med ett företag som heter Edeva som gör dynamiska farthinder. Jag försöker hjälpa dem att få vara med på det statliga vägnätet, för det är en produkt jag verkligen tror på och det är ett system som redan finns i ett antal kommuner. Annars blir det mer fokus på golf och myntsamlande. – Min fru och jag tycker mycket om att golfa så vi har redan hunnit med en golfresa till Spanien och snart blir det en till, till Tunisien, berättar Hans. – När det gäller mitt myntsamlande har jag ägnat en stor del av hösten åt att göra en ordentlig genomgång av Myntboken inför den senaste utgåvan. Jag tycker det är jättekul att jobba med det, ihop med en annan myntsamlare här i krokarna. Jag har också lite funderingar på att fördjupa mig lite mer inom historia. Det var något jag var duktig i på skolan och jag tycker det är intressant. Jag tänkte jag ska läsa på lite mer om just mynt och hur de använts under historiens gång. HANS TYCKER ATT HAN HAFT TUR med sina jobb. – Jag har haft två väldigt roliga jobb på ställen där man kan byta både arbetsuppgifter och fysisk miljö. Båda jobben har ju hängt ihop med varandra och jag har fått jobba med riktigt viktiga saker, säger han. – Det är lite ovant att vara pensionär men jag behåller en del engagemang i trafikfrågor i alla fall. Jag är ju fortfarande jätteintresserad av trafiksäkerhet. Efter 42 år i branschen kan jag konstatera att vi kommit en bra bit på väg. När jag tog körkort 1967 var det, året innan, 1306 personer som dog i trafiken. Jag tror att den siffran för 2017 landar någonstans kring 250255. Det känns skönt att ha varit en liten, liten pusselbit i det arbetet, avslutar han. n 21