Lera 1
K RÖN I K A Rätt in i mina drömmars kakel FÖRSTA
GÅNGEN JAG blev riktigt kär i kakel var bland hippa tonåringar, Östermalmsdamer och kanelbullar stora som frisbees på Caféet Saturnus i Stockholms city. Där har nämligen konstnären Cilla Ramnek skapat ett fantastiskt golv av mosaik. Det ser ut som stora häftiga färggranna pärlplattor. Som ett lapptäcke av karamell, men av lera i färg och form. Det där golvet gör inte bara att bakelserna smakar bättre, det känns dessutom som om man sitter mitt i den finaste av inredningstårtor. Det är fortfarande det ballaste golvet jag någonsin ISABELLE MCALLISTER är stylist, journalist, designer och programledare och har varit med i bland andra Fixa Rummet, Äntligen hemma, Packat & Klart och Hemma Hos. sett. Och mitt där, i ett fik på stan som blomstrande ”tonnis” satt jag och drömde om min första lägenhet och hur jag skulle skapa ett mönster i mosaik som stänkskydd vid diskbänken. Det skulle ta flera år tills jag sedan fick möjlighet att göra något eget och när den dagen väl kom så kändes det plötsligt så svårt – och då jobbar jag ändå med inredning. Kakel är ju så väldigt beständigt. Inte som en vägg man bara målar om lite snabbt när man tröttnar. Hur vet man egentligen om man blir nöjd? Jag bestämde mig för att jag var tvungen att bli kär, igen. Med tidspressade plattsättare flåsandes i nacken besökte jag alla Stockholms kakelbutiker och kammade hem noll. Hur kunde det vara så klurigt? Jag som hade övat inne i mitt huvud under massor av år. Till slut så hittade jag en platta på golvet inne på toaletten hos en handlare i förorten. Ingen i personalen kände igen kaklet men av en ren slump så tjuvlyssnade en gammal lagergubbe på oss och berättade att han hade gömt en låda av det när det hade slutat produceras. Och vet ni – det var exakt lika många kvadratmeter som jag behövde till badrummet. Snacka om att den plattan var menad för mig! I köket i samma lya ville jag kakla en hel vägg. Så jag köpte på mig bårder och extra fina bitar. Plattor som ingen ville ha eller som det inte fanns så många av. På golvet i köket la jag sedan ett gigantiskt kakelpussel som jag rad för rad på fri hand sen satte på väggen. Resultatet tycker jag känns som ett konstverk. Det jobbiga nu är bara att just det här konstverket kan jag aldrig ta med mig. Eller så är det just det som är tjusningen. Att det är så beständigt att kakla. ■ Café Saturnus golv. NÄSTA NUMMER KOMMER I SEPTEMBER LYXBUTIKERNA VÄLJER KAKEL NOSH AND CHOW ÄR EN FEST FÖR KERAMIK-ÄLSKAREN FASAD I MILANO ÄR ALLT ANNAT ÄN TRÅKIG 50 LERA #2 2014 FOTO: MARTIN STENMARK