Omtanke 1
TRAUMA Hur kan vi hjälpa barn som utsätts för vål
d? Det finns flera goda insatser för våldsutsatta barn. De har uppmätt måttliga effekter, inte så bra som man hade velat, så det finns mycket kvar att göra. Dessutom finns det svårigheter att fånga upp dessa barn och socialtjänstens stora omsättning på personal försvårar också situationen. TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES OCH JENNY FORS Kjerstin Almqvist är professor i medicinsk psykologi och leg psykolog, leg psykoterapeut. Hon talade om insatser för våldsutsatta barn under Traumadagen och visade en insatstrappa med olika steg som förutsätter varandra. – I botten har vi promotion, främjande av gott föräldraskap utan våld. Detta genom lagstiftning, barnhälsovård, föräldraförsäkring, barnomsorg och skola med mera. I nästa steg kommer prevention, att förebygga att barn utsätts för våld i hemmet. Soc, skola, HLS. Att uppmärksamma, fråga, anmäla. Sekundärprevention är stöd till alla barn som bevittnat våld mellan föräldrar. Det är socialtjänstens uppdrag. Överst i trappan ligger behandling av barn som utvecklat egen problematik. Där kommer BUP in. Ofta fångas problemen upp i skolan, BUP kopplas in för att barnet slåss och om det uppmärksammas att det handlar om våld i hemmet sker en remittering till socialtjänsten. – Barnets perspektiv bör lyftas in mer tycker jag. Vi ska inte vara helt nöjda, vi kan bli bättre, men vi har en mängd olika insatser för våldsutsatta barn som är bra och där de som har deltagit har varit nöjda, säger Kjerstin Almqvist. HON RÄKNAR UPP exempel på insatser från socialtjänstens sida: Trappan, Project Support – individuellt föräldrastöd och KIBB – Kognitiv Integrerad behandling vid barnmisshandel. Sedan har vi barngrupper som Bojen, Kids’Club och Utväg Skaraborg. – Trappan är nog det mest spridda materialet. Det ger bra stöd och passar bra för barn som tycker om att prata. Men de aggressiva barnen, tycker de om att sitta och prata med en tant? Nej. Där passar Project Support bättre, som också mer är ett verktyg med fokus på stöd till föräldrar med utåtagerande barn. KIBB kräver av föräldrarna att de tar på sig att de har gjort fel. Barngrupperna är populära. Enligt Kjerstin gillar ofta barn att jobba i grupp, de är vana med det från skolan och känner därmed trygghet. De får också glädje av varandra och kan få nya vänner. – På mindre orter kan det dock vara svårt att få till en grupp eftersom barnen bör ligga max tre år från varandra i ålder. Sätter man en 13-åring ihop med en 3-åring får de ingen nytta av varandra. Sedan passar inte heller aggressiva barn i en barngrupp och man bör heller inte sätta en ensam tjej eller ensam kille i gruppen. KIDS’CLUB ÄR EN stödjande insats som bygger på social inlärningsteori och traumateori. Det är en strukturerad tioveckors gruppintervention på en timme per träff, för barn mellan sex och tolv år. – Målsättningen är att barnen ska få uppleva att de inte är ensamma om sin situation, lära sig strategier för hur de kan skydda sig och hantera svåra känslor som upplevelserna av våld skapar. Öppenvård . Stödboende 031-707 30 00 Välkommen att kontakta oss med placeringsförfrågan! FamiljeDynamiken Vi finns i Göteborg! info@familjedynamiken.se www.familjedynamiken.se www.ssil.se | 27