STT 1
24 STT Vecka 45 onsdag 4 november 2015 TYCK TILL
REDAKTÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-353 13 72 ÄNNU MERA ELIN Alla dessa pappor Tänk vad många pappor har man stött på under sitt liv. Alltså inte mina egna pappor, jag har ju bara en och han är defi nitivt tillräcklig, men andras pappor. Pappor är mycket intressanta varelser. De har länge varit ganska frånvarande, men tack vare ett mer jämställt samhälle är de nu mer närvarande än någonsin. Men den snabba vändningen från frånvarande till närvarande har nog gjort fadern lite förvirrad. Det fi nns liksom inte längre någon förutbestäm mall för hur en pappa ska vara, så papporna har fått tolka sin roll fritt , vilket har gjort att många olika faderstyper har sett dagens ljus under de senaste decennierna. Jag tycker mig urskilja fyra olika typer, den sportiga pappan, den tokiga pappan, den bossiga pappan och den nördiga pappan. Det kan fi nnas fl er eller färre, det kan fi nnas mixer av dem, men enligt min mening ringar dessa typer in i princip alla pappor jag har mött . Den sportiga pappan Är den som alla småkillar tycker är cool. Han är ofta tränare för knatt elaget i fotboll och tar det på största allvar. Den sportiga pappan kan bli stående i timmar och prata med alla som vill och inte vill höra på om frisparkar i den senaste sportmatchen. Han är sällan speciellt intresserad av de andra ämnena, men när det kommer till idrott en har sportpappan outsinliga förslag på hur man skulle kunna eff ektivisera undervisningen och coacha 9-åringarna till att bli lite starkare, snabbare och mer motiverade. Den tokiga pappan Jag tror att ni alla vet vem han är. Det är han som får sin tonårsdott er att rodna, det är han som lyfter upp barn uppochned på barnkalasen och framförallt, det är han som drar skämt som ingen fatt ar eller som egentligen totalt saknar poäng. För knasiga pappan är det nästan obligatoriskt att på barnkalaset fråga ”är du mätt ?” och när barnet svarar ”ja” säga ”jaså, hur lång var du då?”. På föräldramötet är tokiga pappan extremt konfl ikträdd, och drar ordvitsar så fort Pappor är mycket intressanta varelser. han får möjlighet för att ”lätt a upp stämningen”. Den bossiga pappan Är den mest mytomspunna. Han är sällan närvarande. Han har något viktigt jobb, ingen vet riktigt vad, men epitetet ”chef” fl orerar i korridorerna. Ibland är han med på föräldramötena, då tar han sig rätt en att fälla alla avgörande beslut trots att han egentligen knappt vet vilken klass hans barn går i. Den bossiga pappan kan uppfattas som arrogant och frånvarande, men det fi nns ingen som ägnar så många semesterdagar åt att umgås med sina barn. Den nördiga pappan Är sällan med på barnkalas, det fi nns för mycket ovanliga fåglar att skåda, men är det friluftsdag kan du räkna med nördpappan. Då går han först i storstövlarna och försöker lära barnen komplicerade latinska namn på växter som ingen bryr sig om. Den nördiga pappan kan berätt a i timmar om hur han har beräknat vatt ennivån i sjön genom att mäta djupet i de infl ödande vatt endragen, jag talar av egen erfarenhet. En bra sak med nördpappan är att han är mycket hjälpsam när det kommer till matt eläxan, även om han har en tendens att komplicera till det hela lite. Pappor fi nns i alla färger och former, och på söndag ska de fi ras lite extra. För oavsett om de är bossiga, tokiga, nördiga eller sportiga är de i slutändan pappor. Och det alla pappor har gemensamt är att de oavsett yrke och intresse alltid har sina barns bästa för ögonen. Det är värt att fi ras! Elin Larsson, krönikör i STT, är uppvuxen i Sexdrega och bor i Redslared. Här skriver hon om vardagsfunderingar ur en ung Kindsbos perspektiv. Tipsa henne gärna på elin@stthuset.com. Hon fi nns även på annumeraelin@blogspot.com. STÄLL UPP FÖR FAMILJEN GHAZALI Jag sitt er här och gråter av förtvivlan, hjälplöshet, ledsenhet och ilska. Undrar om alla på Migrationsverket har tappat förståndet, rätt visekänsla och medmänskligheten. Finns det inte en vett ig människa i deras organisation? Hur kan de behandla människor som försörjer sig själva, är exemplariska människor, ordentliga, fl itiga och artiga mot alla på dett a sätt ? Kämpat genom svårigheter ärligt, anpassat sig i svenska samhället utan att protestera eller begära något. Fått fi nt resultat av sin strävan att klara sig själva. Sparat och gnetat för att få en bätt re framtid för hela familjen och lyckats bli egenföretagare. Arbetar långa dagar samtidigt som föräldrarna uppfostrat två fi na pojkar. Inte minst så betalar familjen skatt och bidrar också på så sätt till det svenska samhället. Och nu efter tio år måste de lämna allt det de har byggt upp! Vänliga, ordentliga, fi na människor som aldrig har besvärat eller orsakat något ont för någon. Varför? Jag vänder mig till er politiker i Svenljunga. Tänk er själva i samma situation. Vad känner ni då i ert hjärta? Är dett a rätt ? Som vi alla vet, har det kommit många fl yktingar till vår kommun som inget har och det strömmar hela tiden in mer. Då ställer kommunen upp med alla medel och det ska ni ha heder för. Men ska det vara på bekostnad av att skicka ut en välintegrerad och etablerad familj? Vart är vi på väg i denna infekterade värld? Snälla ni som har någon makt i Svenljunga, gör allt för att denna underbara familj ska få stanna! Riv inte ner allt det som de har byggt FÅR FIN VÅRD PÅ VÅRDCENTRALEN Beträff ande Svenljunga vårdcentral. Jag förstår inte hur ni kan gnälla över denna fi na vårdcentral. Både läkare och sjuksköterskor gör sitt ytt ersta för att hjälpa till när man behöver vård. Ett jätt estort tack till Er alla som jag har haft förmånen att möta under mina 15 år här i Sjuhärad. En extra guldstjärna till Elisabeth och Bengt. Jag fl ytt ar många mil härifrån, men numera fi nns det möjlighet att vara kvar på den vårdcentral man önskar, så jag kommer även i fortsätt - ningen att anlita Svenljunga vårdcentral. KARIN upp. Vi andra är så hjälplösa. Vi kan bara gråta över hur orätt vist dett a är. Stora fl ertalet i Svenljunga protesterar mot dett a utvisningsbeslut genom namnlistor. Politiker och alla ni som sitt er på maktens stol – hjälp till! Till familjen vill jag bara säga, jag älskar er! ANITA VIKTIGT ATT FÅ MOBIL RÖNTGEN Mobil röntgen kan nu komma att utveckla vården i Västra Götaland. Dett a efter att regionfullmäktige ställt sig positivt till en motion från Vänsterpartiet. Mobil röntgen är en röntgenutrustning som är så fl ytt bar att den enkelt kan tas in i lokaler som är tillgängliga med hiss, såsom äldreboenden. Skåne har goda erfarenheter av tekniken, och många av dem som röntgas behöver inte åka till sjukhus för att få vård. De som bor i äldreboenden kan slippa att åka till sjukhus vid röntgen av skelett , lungor eller buk och vid vissa febertillstånd. Det är resor, sjukhusbesök och väntetider som de äldre idag ofta får klara själva eller med hjälp av anhöriga. Det är en onödig belastning för dessa patienter att resa långt, när vårdutrustningen kan komma till hemmet istället. Resultatet av en undersökning kan snabbt avläsas av läkare som är uppkopplad på nätet. Vi tycker att mobil röntgen är en modern och klok utveckling av närsjukvården, som särskilt äldre människor kommer att få nytt a av. EVA OLOFSSON Regionråd (V) ANNETTE TERNSTEDT Ersättare i hälso- och sjukvårdsstyrelsen (V) INGER LILJA Ledamot i primärvårdsstyrelsen (V) AGERA NU FÖR KLIMATRÄTTVISA Klimatfrågan är vår tids största utmaning där konsekvenserna av vårt förändrade klimat direkt påverkar människors försörjning och överlevnad på fl era håll i världen. Syrien är bara ett exempel på hur klimatrelaterad torka under fem års tid föregick de omfatt ande stridigheter som har orsakat ofatt bara mänskliga lidanden vars omfång vi inte sett sedan andra världskriget. Dett a är inte ett obönhörligt öde! Uppvärmningen av vår planet har med vår livsstil och våra val i den rika världen att göra. Utvecklingen går att vända. De rika länderna står för de största utsläppen, men växthusgaserna känner inga gränser och just nu slår klimatförändringarna hårdast mot de som gjort minst för att orsaka dem – människor som lever i fatt igdom i utvecklingsländer. ”En modern och klok utveckling av närsjukvården.” EVA OLOFSSON Klimatforskare menar att det inte är för sent att vända utsläppskurvan och hålla den globala uppvärmningen under två grader. Dock börjar tiden rinna ut och det är nu dags för oss i de rika länderna att ta vårt ansvar på allvar och drastiskt minska våra egna utsläpp och samtidigt stödja de mest utsatt a människorna som drabbas av vår koldioxidkrävande livsstil. Det är nu hög tid för klimaträtt visa! I december är det dags för ett nytt klimatt oppmöte, COP 21, som hålls i Paris där världens ledare förväntas ta sitt ansvar och agera för en bätt re och mer hållbar framtid. Kampanjen Act Now for Climate Justice – Agera nu för klimaträtt visa söker påverka världens ledare genom engagemang och infl ytande att det nu är dags att agera genom att införa rätt visa och eff ektiva klimatåtgärder som är tillräckliga för att förhindra katastrofala klimatförändringar samtidigt som världens fattigaste ges en möjlighet till hållbar utveckling. Vi måste alla hjälpas åt - Ditt engagemang behövs! Gå med i vårt internationella upprop och skriv under för klimaträtt visa: www. actclimate.org/sv/ LESLIE ÖQVIST Miljö- och klimataktivist (Fp) DAGS FÖRBJUDA TÄVLING I DÖDANDE Varför dessa omfattande jakter på bland annat räv och grävling i augusti, september? De är ju inget jaktvilt som man slaktar och tar hem. Jägarna påstår att de är så ivriga att jaga dem för att de är så skadliga! Har de själva kommit på det eller är de indoktrinerade av tidningen Jaktjournalens rovdjurskampanj och tidningens uppmaning: ”Den första augusti 2015 är det åter dags för Jaktjournalens alla rovdjursjägare att spänna upp fällorna och ladda vapnen för då inleds årets säsong av rovdjurskampanjen. För trettonde året i rad får alla jägare delta som skjuter eller fångar räv, grävling, mård, mink, iller, kråka, skata, måsfågel eller nötskrika chansen att både göra en betydelsefull viltvårdsinsats men även vinna fina priser.” I Sverige dödas cirka 350 000 djur, som inte är jaktvilt utan bara slängs, av jägare som delar tidningens inställning. Förstapristagaren 2014 i tidningens tävling hade rapporterat att han dödat 63 rävar, 107 grävlingar, 4 mårdar, 8 minkar och 13 fåglar. Detta sker helt oreglerat utan att någon biolog eller bygdens naturvänner tillfrågats. Naturen utarmas och möjligheten till spännande möten med vilda djur minskar drastiskt! Är det inte dags att reglera jakten på icke jaktvilt samt förbjuda tävlingar i dödande?! DELTAGARE I STUDIECIRKELN ”DJURVÅRD OCH DJURSKYDD”, STUDIEFRÄMJANDET SJUHÄRAD BUSSOCKUPERING MÅSTE FÅ ETT SLUT Ge flyktingarna upplysning om destination och de villkor som gäller på den ort där asylboendet är beläget innan de går ombord på migrationsverkets chartrade bussar! De fl esta av oss blir arga och besvikna över den otacksamhet och det missnöje som en del fl yktingar visar när de vägrar godta de boende som är iordningställda för deras räkning. Man tänker, det måste väl vara bätt re att få bo i en stuga och ha tak över huvudet och slippa krig och elände även om boendet är en bit från tätorten? Det får bli ett slut med ockuperade bussar och missnöjda fl yktingar, dett a förlänger, fördyrar och försvårar hela fl yktingsituationen. Smugglarna har säkert inte berätt at att Sverige är ett av världens skogsrikaste länder om man ser till förhållandet mellan arealen skog och folkmängd och där 1/3 av vårt land består av gles och landsbygd! Att chansen att få bo utanför tätort är ganska stor! Här råder ett helt annat klimat än de fl esta fl yktingarna är vana vid. Norra Sverige, som har störst möjlighet att ordna asylboenden, kan erbjuda massor av snö och 30-35 minusgrader inom kort. Dett a bör de som tänker fl y till Sverige veta om, vill man inte bo så får man välja ett annat land eller att stanna kvar i det kaoset man fl yr ifrån. BIRGITTA LINDQVIST Skriv kort så ökar dina chanser till publicering. Texterna får vara högst 1 800 tecken, inklusive mellanslag. Vi förbehåller oss rätt en att korta och redigera texten. Du får skriva under signatur, men namn, adress och telefonnummer måste alltid bifogas. Insändare som riktar sig mot en namngiven person måste dock undertecknas med namn.