Nöjesnytt Kalmar Öland 1
JESPER RÖNNDAHL Sveriges roligaste infotainer är
tillbaka på scen igen med en ny ståuppshow, lämpligt nog kallad Live!. Den 2 oktober kommer han till Kalmarsalen Med de kultförklarade programmen Telefonsupporten, Pang Prego, Hej Domstol! och Institutet har Jesper i snart femton år varit indie-kidsens gunstling, men det var när han vann På spåret två år i rad som han slog igenom på bred front, och hans turnéer Hej framtiden, Bildbevis och Senaste Nytt har setts av miljoner svenskar live, på SVT eller på Youtube. Han har sommarpratat, vunnit Stora radiopriserna för både Årets folkbildare och Årets underhållning och utnämndes till Årets manliga komiker 2015. Den nya turnén beskriver han själv som ”80 minuter svinrolig standup, bara de roligaste skämten jag kan komma på får vara med. Och du! Du får också vara med.” Nöjesnytt ringde upp och fick en pratstund. Jaha, ut på turné igen. Hur mycket har du längtat? -Om Gud vill och Folkhälsomyndigheten håller så blir det av. Alltså, jag har längtat ganska mycket och under ganska lång tid. Men man försöker sig också hålla sig lite ifrån att bli för peppad, just för att man vet att förutsättningarna när som helst kan förändras och då får man glida med smällarna, eller vad man säger. Kommer showen att uppdateras för varje föreställning i takt med att saker händer? –Ja, men precis. Det är det som är det roliga med att ha en föreställning som är ren standup. Då har man inte byggt in det med bildspel och kluriga tankar med en röd tråd. Nu kan jag istället dra ett skämt på kvällen som jag kommit på under förmiddagen, och det känns så himla skönt att ha den flexibiliteten. Du tar ju ofta upp viktiga saker som inte kommer fram i de vanliga nyheterna. Varför tror du att dessa ämnen inte bedöms ha något nyhetsvärde? –Det beror lite på vad man menar. Om det kommer en nyhet om en knasig fisk måste folk kanske ha en relation till fisk och då måste man ta reda på nyheten. Men att det kommit en ny knasig fisk kanske inte påverkar folks liv så mycket, så jag tycker nog att nyhetsvärderingen är ganska korrekt (skratt). Men har man tid och lust så tycker jag man kan ta reda på fler, lite lustiga grejer. Man kan så klart leva ett fullt fungerande liv utan att veta allt det här, men tycker du vi har ett ansvar att faktiskt se bortom det vi får serverat? –Det tycker jag nog, för det finns ju bonuseffekter av att ta reda på och veta saker, nämligen att det blir ännu roligare att veta mer och leta reda på mer fakta sen. Det blir ett självspelande piano till slut, där man bara vill veta mer grejer. Den här föreställningen är lite speciell, för jag kämpar lite emot att bygga saker på fakta, utan bara ha grejer som jag tycker är roliga. Men jag har märkt att jag läser och är intresserad av vissa grejer, så det slutar ändå med att jag väver in det. Lite av en komikers specialförmåga är ju att få folk att lyssna på och skratta åt saker de kanske inte själva egentligen är intresserade av. Jag får hoppas att jag kan engagera folk ändå. Ibland får man känslan att ståuppkomik numera är den främsta källan för folk att få allt från politik till vetenskap förklarat för sig. –Lite så har det blivit, och det är ju på samma gång roligt och oroande. För min yrkesgrupp är det ju bra, men jag har alltid tyckt humor är som socker på medicinen. Det behöver inte betyda att allt det man tycker är roligt stämmer, utan bara att man har roligt under tiden och någonstans är det ju så att folk som är roliga alltid vinner (skratt). Jag vet att jag ställt den här frågan till dig förut, men det kan vara värt att aktualisera den: Vad är mest intressant, framtiden eller samtiden och varför? –Jag kanske svarar exakt likdant nu, men skitsamma (skratt). Jag tycker nog framtiden, för då får man hitta på själv och så får man se om det stämmer. Jag är väldigt hoppfull inför framtiden. Det är mycket som går åt röven, men det är en hel del som fungerar och som blir bättre också. Vi måste hålla hoppet uppe, annars kan vi lika gärna lägga oss ner och dö. Hur mycket av det du läser och berättar om fastnar, rent faktamässigt? –Det är så himla olika. Vissa saker sitter som berget, andra bara försvinner. Jag vet inte hur många gånger jag läst på om Israel-Palestina-konflikten, eller Iran-Irak-situation, och försökt plugga på och jag tycker att jag borde kunna vid det här laget, men det vill liksom inte sätta sig, haha. Hur har du hanterat pandemin rent kreativt, har du samlat på dig en massa material eller har du blivit lat och väntat ut? –Jag har nog varit ganska lat. Men samtidigt har jag haft en massa annat att göra som har varit mer brådskande och då har man fått prioritera det. Dock har jag haft några goa skrivarveckor, och det är det lyxigaste med det här jobbet att kunna ta några veckor och bara sitta och skoja för sig själv, haha. Det speciella nu är att man inte kunnat åka ut och testa materialet innan. I TEXT: OLA KARLSSON FOTO: MARTIN KJELLBERG