Sten Omslag
Sten Ordföranden har ordet: Sunt återbruk – och tv
eksamma plagiat
Sten Kort & gott: Studenttävling, skateboard i ste
nbrott, 3 x stenbord mm
Sten K-sten: Trilobiten
Sten Intervjun: Deniz Buluz
Sten Tema: Bättre begagnat
Sten Projekt: Per Söderberg
Sten Projekt: Vrå
Sten Inredning: Haymoz
Sten Projekt: Aira
Sten Årets sten: Moheda Svart Diabas
ÅRETS STEN MOHEDA SVART DIABAS N FOTO: PER PIXEL
PETERSSON är Hallindens Granit för några sedan fick tillstånd att återuppta brytningen av den svarta dibasen i det gamla brottet i Hössjö utanför Moheda i Alvesta kommun var det också ett kvitto på den stora efterfrågan på stenen, inte minst internationellt. En del av den diabas som produceras i Sverige går på export. Man hittar svensk diabas i bland annat Empire State Building, US Marine Corps Memorial och minnesmärket vid World Trade Center. – Det fanns en brist på diabas på marknaden som bidrog till vårt beslut att återuppta brytningen som då legat nere sedan 70-talet, säger Jörgen Lundgren, vd för Hallindens Granit. Det är inte för inte som diabas kallas ”det svarta guldet” bland svenska stensorter. Något som påverkar tillgången är att det är omvittnat svårt att bryta stora diabasblock ur en åder, och man måste gå allt djupare i de befintliga brotten. Dibasen har unika egenskaper, i både nyans och hårdhet. Som andra graniter tillhör den de magmatiska bergarterna och den typiska svärtan kommer från pyroxen och små korn av järn- och titanoxid. Stenens hårdhet, finkornigheten och dess höga densitet hänger samman med den hastiga nedkylningen och de relativt höga järnhalterna, ungefär som om naturens egen smed skulle ha härdat stenen. I slutet av 1800-talet gav fyndigheterna i trakterna för mötet mellan Skåne, Blekinge och Småland upphov till en ny och lönsam näring, som minskade utvandringen till Amerika från de små samhällena. Längs den svarta linjen – en smal diabasgång som sträcker sig från Olofström i söder till Farabol i norr – fanns som mest 45 stenbrott. På Skånesidan och i sydvästra Små - land finns bredare gångar, runt hundra meter, av hyperitdiabas. Under andra världskriget kom stora beställningar från Nazityskland, som byggde monument över sina gärningar. Det upphörde först när Tredje Riket föll samman. Diabasen fick också under några årtionden efter andra världskriget lite dålig klang, just för att den kopplades Diabasbrottet Moheda är väl lämpat för stora block. Nyligen levererades ett block till en skålformad fontän som mäter 3 meter i diameter och har en höjd på 1,20 meter. ”Den är stenarnas Rolls-Royce. Du kan gå från rått ljusgrått till de blanka och polerade mörkaste svarta.” samman med alla krigsmonument. En annan historiskt omvälvande händelse inträffade några årtionden senare och fick motsatt verkan: muren föll, kalla kriget fick ett slut och marknaden för diabas öppnades åter mot östblocket där stenen alltid har varit populär, inte minst som gravsten. U r ett nationellt perspektiv är Riksbankens monumentala fasad Sveriges mest kända byggnadsverk med koppling till diabas. Det blev också arkitekten Peter Celsings sista stora uppdrag. Hans visions var att huset skulle uppfattas som ointagligt, inramat av den öppna och råa klovytan. Men Ceslsing själv fick inte uppleva det färdiga resultatet. Han avled 1974 i sviterna av en hjärntumör, 54 år gammal, två år innan Riksbankens invigning. Den stora beställningen gjorde att diabasen kom från flera brott, berättar Jörgen Lundgren. – Jag har själv varit vid Riksbanken och lyckats identifiera stenar som kommer från täkten i Moheda, säger han. Diabas är också en populära sten bland konstnärer, designer och smyckestillverkare. Skulptören Pål Svensson har till exempel gjort flera verk i diabas. När han i början av 1980-talet för första gången kom i kontakt med stenen var han elev på Valands Konsthögskola och gick en kurs i Sibbhult. Diabas är sedan dess hans favoritsten. – Den är stenarnas Rolls-Royce, säger han utan att tveka. Pål Svenssons klotformade skulpturer 29
Sten Stenpriset 2021: Dags att nominera!
Sten Familjeföretaget: Borghamns Stenförädling
Sten Restaurering: Vildmannen
Sten Nyhet: Varning för ”pyritvirus” i sättlager
Sten Krönikan: Pernilla Lövgren
Sten Nyhet: 2020 starkt år för stenindustrin / nya
sakkunniga