Vårdguiden 2/2010

Vårdguiden Omslag Vårdguiden Innehåll & krönika Vårdguiden Notiser Vårdguiden Tema Sommar Vårdguiden Konsten att bli yngre Vårdguiden Konsten att koppla av Vårdguiden Sjuk på resande fot Vårdguiden Konsten att sola smart Vårdguiden Vad gör spriten i hjärnan? Vårdguiden Aja baja Vårdguiden förgiftning vanligast i hemmen Vårdguiden Det blir alltid värre framåt natten Det blir alltid värre framåt Upp till 10 procent av den vuxna befolkningen lider av rastlösa ben. Ett starkt obehag i benen gör att man har svårt att somna eller sitta stilla och måste röra på benen. TEXT MONICA KLASÉN MCGRATH FOTO ULF HUETT rastlösa ben, eller rls (restless legs synd - rome), är ett kroniskt tillstånd som orsakar krypningar, ryckningar, domningar, stickningar, kramper eller smärta i benen. Symtomen i sig är inte farliga, men kan orsaka stort lidande för den som drabbas. Många med rls får svårt att somna på kvällen och får även sämre kvalitet på sömnen, vilket på sikt påverkar den allmänna hälsan och välbefinnandet. En del patienter blir så uttröttade att de inte kan arbeta och blir sjukskrivna eller förtidspensionerade. Det kan också vara plågsamt att sitta stilla längre stunder, vilket kan göra det svårt att delta i det sociala livet som att gå på teater, bio eller middagar. rls är en ganska okänd neurologisk åkomma, trots att den är vanlig – mellan 5 och 10 procent av alla vuxna i Sverige drabbas. Symtomen kommer ofta smygande i 20–40-årsåldern och drabbar dubbelt så många kvinnor som män. – Man skiljer mellan primär rls, där det oftast finns ett tydligt ärftligt samband, och sekundär, som orsakas av annan bakomliggande sjukdom, brist på viktiga mineraler eller vitaminer eller pågående medicinering, säger Sven Pålhagen, specialist i neurologi och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Båda formerna av rls är lika vanliga. De som söker för symtom som sedan visar sig vara rls har ofta haft besvär under en längre tid, ibland i många år. Eftersom besvären förvärras med åldern får de flesta patienter sin diagnos i medelåldern. Diag no - sen ställs främst av specialister i neurologi. – Det finns ingen undersökning eller provtagning som visar om en person har 14 rls, säger Sven Pålhagen. Patienten får i stället berätta om sina besvär. Det är symtomen och om man har rls i släkten som avgör diagnosen. Däremot kan det bli aktuellt med prover och undersökningar för att ta reda på om det finns någon bakomliggande orsak som kan behandlas. Det kan exempelvis handla om järnbrist, brist på vitamin B12 eller fol - syra (B9), bristande njurfunktion, rubbad saltbalans eller diabetes. rls kan också orsakas och förvärras av vissa mediciner. Rast - lösa ben är dessutom vanligt under gravidi - t eten, särskilt under de sista månaderna. Livsstilsförändringar kan hjälpa Primär rls är ett kroniskt tillstånd, men symtomen kan behandlas. Lindriga besvär kan ofta behandlas med livsstilsförändringar. Om det inte hjälper finns det läkemedel som är godkända för behandling av rls. – Man bör minska på kaffe, alkohol och rökning eftersom det förstärker symtomen vid rls, säger Sven Pålhagen. Många patienter tycker också att de blir sämre av att träna fysiskt kvällstid. Att ha det svalt och tyst i sovrummet kan vara en enkel åtgärd som ger bättre sömn och bidrar till minskade besvär. Man tror att rls beror på störningar i hjärnans dopaminbalans. Dopamin är en signalsubstans som har betydelse för kroppens förmåga att kontrollera muskelrörelser. Dopaminaktiviteten avtar under kvällen och natten när besvären vid rls uppkommer som mest. Det finns två typer av läkemedel som används mot rls: Levodopa (som rekom»Man bör minska på kaffe, alkohol och rökning eftersom det förstärker symtomen.« menderas i Kloka Listan) och så kallade dopaminagonister. Levodopa omvandlas till dopamin i hjärnan och dopaminagonisterna efterliknar dopamin. – Läkemedlen lindrar symtomen och ger bättre livskvalitet, säger Sven Pålhagen. Biverkningar är inte så vanliga, då de rekommenderade doserna är låga. Om man hittar en bakomliggande orsak till rls, som vitamin- eller mineralbrist, Vårdguiden nr 2 2010 Vårdguiden Vattenpipa - farligare än många tror Vårdguiden Malin fastnade i självsvält Vårdguiden Ätstörningar ökar Vårdguiden Doktor Henriks hörna Vårdguiden Kopparslagare i skallen? Vårdguiden Det hänger på håret Vårdguiden Nya mottagningar Vårdguiden Mobilsurfa på Vårdguiden.se Vårdguiden Baksida - omslag