Boinsikt 1
Gällivare och sovit i arkar mitt ute på fjället o
ch gjort en grym resa till Canada. Vartenda öre har vi jobbat ihop, tack vare ÖBO. Vi har visat att allt är möjligt, att allt går, säger Jonny. Vi pratar om hur Varberga har förändrats och om betydelsen av fritidsgårdar. – Fritidsgårdar fyller ett mycket stort behov generellt sett. Det som krävs nu är framför allt +16-gårdar, gårdar för gymnasieungdomar som är för gamla för att gå på ”gården” och för unga för att gå på krogar och klubbar. De har inget ställe att gå till och driver därför runt istället. – Varberga har blivit mycket bättre än jag trodde när jag kom hit. Då var det ett dåligt område med sociala problem och många tomma lägenheter. Många tror att det så nu också, men dom har inte satt sin fot här. Varberga har utvecklats till ett område för alla, ett område som det satsas på och där hyresgästerna trivs. Området är komplett, det finns mycket att göra med bad och många grönytor, och skogen ligger nära. Fast torget här utanför är en katastrof, det behöver öppnas upp, och jag vet att det är saker på gång. Den förändringen får Jonny säkert uppleva som fritidsledare, för trots att han fyllt 64 år vet han inte när han ska lägga av. Om han nu kan det. – Jag är privilegierad. Du vet, när det kommer in ungdomar som blivit vuxna och frågar om vi kan åka till Ramsjön, då blir jag nästan tårögd. – Som han du pratade med där ute förut? – Nej, inte just han. Men han var med i den första Friluftsgruppen, dom mörkrädda tuffingarna som inte gjorde allt rätt. Då var han 15-16 år, nu är han runt 30, lever familjeliv och är pappa. 23