Svensk Jakt 1/2020

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Älgjakt Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Intervju: Ulf Kristersson Svensk Jakt Sjöfågeljakt Svensk Jakt Omslagstävling Svensk Jakt Backspegeln Svensk Jakt Test av jaktbyxor Svensk Jakt Stå rätt på passet Svensk Jakt Viltvård Svensk Jakt Klappjakt på hare Svensk Jakt Alltid på väg Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Sett& läst Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt januari Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro REGIONALT Värmland & Örebro Per ”Bula” Kristoffersson berättade om eftersökshundens träning. FOTO: JAN KREY Jägarträff om eftersökshunden Traditionellt har kretsen Karlskoga-Degerfors varje år i november en jägarträff med en intressant föredragshållare. I år hölls träffen i Degerfors Folkets hus den 11 november med 50-talet intresserade åhörare. Kvällens föredragshållare var Per ”Bula” Kristoffersson. Per har ett unikt yrke, han jobbar som professionell eftersöksjägare sedan 30 år. Föredraget handlade till största delen om samspelet med hunden och hur man tränar upp en bra eftersökshund. Per Kristoffersson arbetar ofta med två hundar på ett uppdrag, en spårhund och en hund som släpps på slutet för att ställa viltet. Totalt har han ett tiotal hundar. Spårhund används bara till eftersök, inte till vanlig jakt. Det är viktigt att träningen påbörjas redan på valpstadiet. Per Kristofferssons metod är att endast använda belöningar. Per berättade också om vilken taktik man ska använda vid eftersök på vildsvin. Det förekommer ju tyvärr ofta skador på både hund och jägare om man inte har rätt tillvägagångssätt. JAN KREY Älgtema på välbesökt jägarträff Ett 50-tal intresserade jägare fyllde upp lokalen vid den årliga jägarträffen med temat älg, ett samarrangemang mellan Jägareförbundets Karlstad-Hammarökrets och Studiefrämjandet. Läns- och kretsordförande Anders Olsson inledde med att hälsa välkommen, så gjorde även Niclas Kilhage från Studiefrämjandet som presenterade ytterligare ett par medlemsaktiviteter de kommande veckorna. Under välkomstorden mätte och bedömde kvällens föreläsare jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen ett imponerande älghorn som skjutits 2014 strax utanför Karlstad. Efter att Anders Olsson och Niclas Kilhage lämnat ordet till honom fick församlingen en lika grundlig som intressant genomgång av inte bara tjurars hornutveckling, utan också om hur ett älgskötselområde kan förvalta sin älgstam genom strikt kontrollerad avskjutning. ”Bästa sättet att få stora tjurar är att inte skjuta dem” var visdomsord vi fick med oss. ›› För utbildning inom jakt, hund och natur se: jagareforbundet.se /utbildning 84 Vi fick höra att ett älgskötselområde som länge haft övervägande små tjurar 2008 enades om att införa taggbegränsningar. Efter bara ett fåtal år började effekterna synas i markerna och kapitala tjurar, som varit mycket sällsynta, observerades. Efter tio år är det nu god förekomst av kapitala tjurar och flera mindre tjurar på tillväxt. Avskjutningsreglerna har efterhand justerats och det skjuts kapitala tjurar varje år. Gunnar Glöersen illustrerade tjurarnas utveckling med en imponerande uppsättning fotografier på tjurar han följt Jägareförbundets jaktvårdskonsulent Gunnar Glöersen mätte in en silvermedalj under jägarträffen med Karlstad-Hammarö-kretsen. under flera år. Han kunde också visa hur stora områden tjurarna rör sig över, framför allt under brunsten. Det blev också tydligt hur svårt det är att inventera stammen på för små områden, att man alltid delar älgarna med sina grannar. Efter den framgångssagan redogjorde Gunnar Glöersen för en kamerainventering älgskötselområdet gjort under året, för att försöka utröna effekterna av den extremt torra sommaren 2018. Med drygt 30 viltkameror på 24 500 hektar har man fått ett bra underlag att utvärdera. Dessvärre ser det ut som att både FOTO: MARKUS ROSKIFTE antal kalv per hondjur och andel tvillingkalv har minskat drastiskt jämfört med tidigare år. Som rovdjursansvarig i Jägareförbundet och ordförande i FACE:s rovdjursgrupp har Gunnar Glöersen god insikt i både lokal och nationell förvaltning och de diskussioner som förs i Bryssel. Han betonade vikten av att bidra vid rovdjursinventering och visade kort hur man kan söka i Rovbase. Det magnifika älghornet som mättes i början av mötet blev bedömt till en bra silvermedalj, några poäng för lite för guld. MARKUS ROSKIFTE Nr 1 2020 SVENSK JAKT Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer