Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60 Par, SSS och hcp PAR Par är de
t antal slag en skicklig spela- re, under normala förhållanden, förvän- tas prestera på ett hål. Man utgår då ifrån att han behöver 2 puttar per hål, varför ett håls par i prin- cip är en följd av hålets längd. Ett hål som är upp till 230 meter förväntas en skicklig spelare kunna nå green med ett slag, varför par = 1 slag + 2 puttar = 3. Om hålet är upp till 435 meter förvän- tas han kunna nå green med två slag, vilket alltså ger par 4. Längre hål, upp till 600 meter, får par 5. SSS I »forna tider» var summan av hålens par lika med SSS (Standard Scratch Score), dvs den skicklige spelarens tänkta resultat på 18 hål. Det SSS-system vi idag har i Sverige (och övriga Europa) baseras inte på summa-par. Det bestäms av banans to- tala längd, som enligt en fastställd tabell ger ett provisoriskt SSS, vilket justeras uppåt eller nedåt p g a banans svårig- het. SSS sätts från samtliga tees enligt ta- bellen. En bana som har längderna 6 000 m, 5 700 m, 5 150 m och 4 900 m från respektive tee, får således SSS 71, 70, 67 och 66 för herrar (om ingen juste- ring anges nödvändig pga banans all- männa karaktär). SSS har alltså inget samband med summa-par, vilket är det- samma från samtliga tees. Genom golfens anglosachsiska ur- sprung, där damer och herrar har skilda förbund, har ett särskilt system utarbe- tats för damernas SSS. I Sverige innebär detta att damer spelar från blå resp röd tee med det SSS som gäller för herrar från gul resp vit tee. Detta omöjliggör att damer och herrar (knattar och oldbys in- räknade) spelar handicap-tävlingar mot varandra från samma tee. En bana med fyra tees har alltså sex olika SSS, fyra för herrar och två för damer. HANDICAP Handicap definieras som det antal slag en spelare behöver utöver SSS för att gå runt 18 hål. I exemplet ovan får en spelare med hcp 10 använda 81, 80, 77 resp 76 slag från respektive tee för att gå på sin hcp, under förutsättning att ve- derbörande inte är kvinna, då hcp 10 innebär att vederbörande får använda 81 resp 80 slag från blå resp röd tee (motsvarande hcp 14 för en herre). Handicap, enligt det europeiska syste- met, motsvarar vad en spelare i sina bästa stunder kan prestera till skillnad från det amerikanska systemet, som be- stämmer hcp efter den genomsnittliga spelstandarden. Det är alltså helt natur- ligt att en spelare med »amerikansk hcp 10» har en högre spelstyrka än en spela- re med »svensk hcp 10». Detta är en definitionsfråga, och inte en fråga om att amerikanska banor skulle vara »bätt- re» eller »svårare» än svenska banor, vilket är en vanlig missuppfattning, som inte kan bedömas på detta sätt. En spelares hcp fastställs av klubbens hcp-kommitté. Eftersom hcp i princip antas gälla för spelarens prestationer i slagtävling, sker reducering av hcp vid spel enligt andra tävlingsformer, där högre resultat på en- skilda hål inte påverkar resultatet. Vid poängbogey reduceras hcp till 7/8, vid matchspel till 3/4 osv. Reduceringen är alltså avsedd öka låghandicapparens chanser att, med sitt (troligen) jämnare spel, slå höghandicapparen, som oftast har en större variation i sin score. • Vad menas med företräde? del 6 Golfvecka på Hotell Trobeck i Vittsjö. In- klusive green fee och lektioner för vår pro, Billy Falk Hotell Trobeck 280 22 VITTSJÖ Tel 0451/229 40 • I snigelspalten i nr 3 gjorde vi en kort repetition av vad golfetiketten generellt sä- ger om företräde på banan. Enligt etiketten antages det, att en singel (=två spelare) spelar snabbare än varje annan boll. Huru- vida en singel också kan vara ett parti på fyra personer som spelar två bollar (four- some) är tveksamt. Logiskt sett borde det emellertid vara bollarnas antal i partiet som är avgörande och ej antalet spelare. Med anledning av artikeln i nr 3 har några frågor kommit redaktionen till handa. • För det första ställer man frågan. "Vad menas med företräde?" Låt oss antaga, att banan endast är befol- kad av fyr-bollar. Om ett parti därvidlag spelar i en takt, som ej lämnar ett helt fritt hål framför dem och om de ej uppehåller spelet genom t ex bolletning, så finns ingen anledning för detta parti att släppa genom nästa, även om detta senare får vänta vid några tillfällen. Om emellertid partierna på banan är blandade och alla spelar i en jämn accepta- bel takt, så kommer av naturliga skäl en två- boll som startar just efter en fyr-boll att hinna upp denna. Trots att fyr-bollen ej för- dröjt spelet, skall man alltså släppa genom två-bollen. • Nästa fråga. "Tre- eller fyrbollar är skyl- diga att släppa genom upphinnande två- bollar. Bryter en två-boll också kön på förs- ta tee?" När man köar på första tee, har spelet ej börjat, golfetiketten om genomsläpp kan ej gälla här. Köordningen för start bestäms enväldigt av varje klubb. Härifrån har man därför också möjlighet att begränsa starträt- ten vid varje tidpunkt till att som exempel endast omfatta fyr-bollar. Man har alltså - när det är valfritt att starta för två-, tre- och fyrbollar - ingen anledning att "släppa ge- nom" på första tee. • Den sista frågan lyder helt enkelt: "När — mera preciserat — är man upphunnen?" In i bilden kommer plötsligt det svåraste som finns - ett gott omdöme! Om man på rekommenderat sätt håller uppsikt bakåt, så märker man ju i rimlighetens namn, om man blir upphunnen av en två-boll, så att denna störs i sitt spel, d v s får vänta. Det kan aldrig vara möjligt att fastlägga några mera preciserade kriterier för, när en fyrboll skall anse sig upphunnen av en tvåboll. En golfare med omdöme märker säkert, om hans fyr-boll börjar störa bakomvarande två-boll på så sätt, att den sistnämnda får vänta. Då är det dags att på lämpligt sätt och på lämplig plats snarast släppa genom tvåbollen. BO HÄÄGG 60 SVENSK GOLF • 6/1977 SNIGELGOLF
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72