Nordisk Energi 1
Aktuellt Torkan ökade utsläppen när vattenkraften
sinade Förra årets torrperioder bidrog till ökade utsläpp av koldioxid och orsakade skadliga luftföroreningar från elproduktion i fl era industriländer eftersom fossil energiproduktion och fossila bränslen utnyttjades mer för att ersätta reducerad mängd vattenkraft. Stanfords skola för energi och miljövetenskap (Stanford Earth) och författare till studien. – Vi upptäckte att vattenkraften spelar en nyckelroll i ett antal stater i USA:s västra del. Vi upptäckte också att torkan även ökar koldioxidutsläppen eftersom bristen på vattenkraft måste ersättas med ökad produktion av naturgas eller kolkraft. Utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider kan Flygfoto över Folsom Dam och Lake i Sacramento County visar de extremt låga vattennivåer i januari 2014. FoTo: PAUl HAMAS-CAliFoRniA dEPARTMEnT oF WATER RESoURCES En ny studie i visar att bortfallet av vattenkraft på grund av torrt klimat har sedan fl era år varit speciellt påfallande i USA där det fi nns fl era viktiga vattenkraftverk vid stora legendariska dammar, däribland Hooverdammen. När produktionen av vattenkraft sjönk på grund av torkan ökade de västra delstaterna i USA sin kraftproduktion - och därmed utsläppen från fossila bränslen. Enligt en ny studie från Stanford University ökade de genomsnittliga årliga koldioxidutsläppen från elproduktion med 10 procent i Kalifornien, Idaho, Oregon och Washington mellan åran 2001 och 2015 på grund av längre torrperioder. – Vi använder vatten i vår elproduktion, både direkt i form av vattenkraft och indirekt för kylning i termoelektriska kraftverk, säger klimatforskaren Noah Diff enbaugh, professor i Kara J. Foundation i irritera lungorna och bidra till surt regn och smog och de har också ökat markant i vissa delstater på grund av torka. Några av de största ökningarna av svaveldioxid förekom i Colorado, Utah, Washington och Wyoming. De största ökningarna av kväveoxider ägde rum i Kalifornien, Colorado, Oregon, Utah, Washington och Wyoming. Alla dessa delstater hade upplevt långa torrperioder. Totalt upptäckte forskarna att den ökade energiproduktionen från ”smutsiga” energikällor bidrog till ytterligare 100 miljoner ton koldioxid i 11 västliga delstaterstater mellan 2001 och 2015. Det är som att lägga 1,4 miljoner extra fordon per år till regionens vägar. Kraftsektorn i Kalifornien, som har beslutat om att bli koldioxidfri år 2045, bidrog med cirka 51 miljoner ton till summan under perioden 2001 och 2015. Washington, där lagstiftaren förväntas i januari 2019 besluta om ett förslag som går ut på att eliminera fossila bränslen från elproduktion år 2045, bidrog med nästan 22 miljoner ton. – Övriga delar av världen är ännu mer beroende av vattenkraft än västra USA", säger Diff enbaugh, som också forskar på Stanfords Woods Institute for the Environment. – Våra resultat tyder på att vattenberoende regioner kan behöva överväga inte bara primärproduktion utan även backupgenerering för att möta utsläppsminskningsmål, som de som anges i FN: s Parisavtal. Även i Sverige minskade vattenkraften under förra sommarens värmeperiod, men bortfallet kompenserades genom vind och kärnkraft. Kärnkraften stod för hela 60 procent av elproduktionen i Sverige vissa dagar under sommarens torrperiod. Den torra sommaren har också lett till minskat elproduktion för de värmländska vattenkraftverken. Arvika Kraft som äger sexton mindre kraftstationer i västvärmland noterar en minskning i elproduktionen med 40 procent. Sommarens och höstens torka blev besvärlig för vattenkraftverken som är beroende av strömmande vatten för att kunna producera el. Thomas Malmstedt som är vd för Arvika Kraft AB säger att det regn som kom stannade hos växtligheten och kom aldrig till vattendragen. De senaste regnen har bättrat på läget något men Thomas Malmstedt bedömer att bolaget ligger för långt efter i produktionen för att kunna klara budgeten. Bortfallet kompenseras till en del av höjda elpriser och att bolagets solcellspark producerat mer än ett normalår. Här är ökningen cirka 13 procent, säger Thomas Malmstedt. u SUSI PARTNERS KÖPER DANSK VINDKRAFT Det schweiziska bolaget SUSI Partners AG har köpt sju turbiner i den norska vindkraftparken Nøjsomheds Odde från European Energy A/S genom fonden för förnybar energi II. Turbinerna är belägna i kommunen Lolland, Danmark och har en total kapacitet på 25,2 MW. Text: Sanna Kesselfors Nøjsomheds Odde vindkraftpark består av totalt nio Vestas V117-3.45 MW turbiner med uppgraderat eff ektläge till 3,6 MW. SUSI har förvärvat totalt sju turbiner, medan den nuvarande ägaren behåller två turbiner. SUSI-turbinerna kommer att ge motsvarande mängd av energi för 21 000 hushåll och bidra till att minska koldioxidutsläppen genom att förskjuta fossila bränslen med cirka 28 000 ton koldioxid per år. – Liksom oss driver SUSI utbyggnaden av förnybar energi för att öka sin verksamhet och bekämpa klimatförändringen. Därför är jag stolt över de har valt ett av våra projekt för sin portfölj. Detta är den första transaktionen vi har gjort med SUSI och jag tror att vi kan växa relationen i framtiden, säger Knud Erik Andersen, vd för European Energy. – Förvärvet av Nøjsomheds Odde representerar SUSI: s första investeringar på den danska förnybara marknaden som vi anser attraktiva på grund av de starka vindresurserna, erfarna utvecklare som levererar högkvalitativa projekt och attraktiva ersättningar till för ren kraft, säger Marco van Daele, CIO från SUSI. u FoTo SXC. HU Nordisk Energi 1 2019 11