Nordisk Energi 1
Aktuellt Lite snö i fjällen och höga priser på ty
sk kolkraft ökade elpriset FoTo: EnTElioS Text: Sanna Kesselfors FoTo: VATTEnFAll Text: Peter Höök Vattenfall startar utbildning av kärnkraftingenjörer Ett högskoleingenjörsprogram inriktat på kärnkraft startar i höst vid Uppsala universitet. Forsmark och Ringhals stöder utbildningen fi nansiellt för att säkra högkvalifi cerad kompetens långt in på 2040-talet. Forsmarks Kraftgrupp och Ringhals har tecknat ett avtal med Uppsala universitet för en högskoleingenjörsutbildning i kärnkraftteknik. – För kärnkraftsindustrin är högutbildad personal av stor vikt för lång tid framåt. Genom det här samarbetet kan vi säkra en väsentlig del av den högkvalifi cerade kompetens som kommer att vara efterfrågad i vår verksamhet långt in på 2040talet, säger Björn Linde som är vd på Forsmark och Ringhals. Utbildningen har första antagning hösten 2019 och målet är att attrahera studenter på bred front. – Allt fl er inser kärnkraftens stora betydelse för att möta vår tids stora ödesfråga, klimatutmaningen. Kärnkraften är en framtidsbransch och utbildningen vid Uppsala universitet liksom Vattenfallgymnasiet i Forsmark är viktiga för en fortsatt hög kompetens i vår industri, säger Christopher Eckerberg, t f HR-chef på BA Generation, Vattenfall. Finansieringen riktas specifi kt till Institutionen för fysik och astronomi, IFA, och ska huvudsakligen användas för kostnader som rör den undervisande personalen, inklusive kompetenshöjning genom forskning vid institutionens avdelning för tillämpad kärnfysik. Institutionen tar genom avtalet ansvar för uppdragets genomförande samt utbildningens innehåll. Examensbenämningen är ”HÖGSKOLEINGENJÖR I KÄRNKRAFTTEKNIK” – Det här stödet betyder att Uppsala universitet och svensk industri i samarbete skapar förutsättningar för det stora behov av högskoleingenjörer som en säker och eff ektiv kärnkraftsdrift behöver även i framtiden. Med det kompetensstöd som också fi nns med i bilden kan vi från akademins sida se till att utbildningen ligger i forskningens absoluta framkant, säger Ane Håkansson som är professor vid Institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet. Ane Håkansson tror att det kommer att fi nnas en god efterfrågan för utbildningen bland studenterna. – Mitt intryck är ungdomarna idag har uppmärksammat IPCC:s och andra forskares slutsatser att kärnkraften måste bli en väsentlig del av världens elförsörjning för att klimatmålet ska kunna uppfyllas. Många ingenjörsstudenter vittnar också om att kärnkraftteknik är mycket intressant att jobba med men att man ändå tvekat att välja kärnkraft som sin specialitet. Detta är nu på väg att helt ändras och vi ser ett uppsving i intresset, säger Ane Håkansson. u 14 Elpriset för januari hamnade en bra bit över € 50/MWh och för Norden som helhet landade det på 53,78 €/MWh. Endast två gånger i historien har vi sett högre priser än detta, nämligen i 2011 och 2003. Januaripriset för 2019 landade 70 procent över genomsnittet för januari under de senaste fem åren. Detta enligt en rapport från Entelios. Lite snö i fjällen är en anledning En del av förklaringen handlar om lite snö i de norska fj ällen. Vattenmagasinen i Norden har en något lägre fyllnadsgrad än det som är vanligt den här tiden på året, men det är bristen på snö som är utslagsgivande här. De ringa snömängderna i fj ällen innebär att kraftverken i Norden tvingas spara på vattnet fram mot sommaren. Därmed måste Norden importera mer och exportera mindre el än normalt. Besparing på vatten betyder högre elpriser och det är inte mycket som tyder på att den här resursbalansen kommer att förbättras i första taget: Prognoserna för februari pekar mot torrt och kallt väder och inga nya stora snöfall, något som i vår skulle ha förvandlats till efterlängtat smältvatten. Elpriset i Tyskland förklarar mer Men våra elpriser handlar självklart inte bara om förhållandena i Norden – de hänger även nära ihop med prisnivån i Europa. Och det fi nns ett land som betyder klart mest för oss: Tyskland. Det är Nordens viktigaste handelspartner när det handlar om utbyte av el, både import och export. Elpriset i Tyskland har därför en direkt inverkan på elpriserna i Norden. I Europa, och för den delen i resten av världen, är kolkraft helt avgörande för att möta efterfrågan på el. Kolkraftproducenterna har stora kostnader: både för själva råvaran och för utsläppsrätterna (koldioxidpriset). Och eftersom både kol och koldioxidutsläpp har blivit mycket dyrare de senaste åren, har även elpriset gått samma väg. Oroliga tider, både politiskt och ekonomiskt Råvarupriserna rör sig ofta i supercykler – i takt med politiska skiften och ekonomiska fl uktuationer. Just nu är optimismen på marknaden dämpad av handelskrig, Brexit och svagare signaler från världsekonomin. Resultatet är att fl era förväntar sig svagare tillväxt framöver. I motsatt riktning har priserna för koldioxidutsläppskvoter stigit med över 400 procent under loppet av endast ett och ett halvt år. Vid nyår fi ck vi en ny reform för utsläppsrätter på marknaden med målet att ytterligare höja priset för utsläpp. När råvarupriset på kol redan är relativt högt, höjer detta även kostnadspriset för att producera el från kolkraft. Resultatet märks direkt i din plånbok. Hur kommer det då att fortsätta på elmarknaden? På kort sikt ser vi att den svaga resurssituationen i Norden gör att de europeiska priserna får större infl ytande här – och de är redan höga. Prisutvecklingen framöver är beroende av de stora världshändelserna och just nu är det svårare än på mycket länge att leverera några säkra förutsägelser på detta område, skriver Entelios i rapporten. u Nordisk Energi 1 2019