STT 1
STT Vecka 7 onsdag 15 februari 2017 11 Säs svarar
på klagomålen: BORÅS Chefläkare Jerker Isacson på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, svarar på STT:s frågor och han håller med om att mycket, enligt beskrivningen, verkar ha brustit i vad som annars är dagliga rutiner och som normalt fungerar utan problem. Jerker Isacson känner inte till det enskilda fallet, men säger ändå att det han fått veta ger intryck av att mycket har brustit i vad som annars är vanliga och dagligen återkommande händelser, som det finns bra rutiner för och som normalt fungerar utan problem. – Man kan spekulera i att det av någon anledning varit en bristande kommunikation och förståelse för patientens och anhörigas behov, vilket i sig är en brist, säger han. att jag nästan blir rädd n kanske är det min kan bli arg och säga många som inte törs ll måste vi andra agera. pt andetag innan hon rna en krona mera för pengen går till bonden ärna fem kronor mera norna går direkt till ården. anne är Jan alltjämt inn, men färdig för uttt komma hem igår, måste ha syrgasutrustden som har hand om , arbetar bara på tisdagar. Visst är det märkligt, finns det bara en som har nyckel till det utrymmet? När Hannes historia går i tryck har det gått tre veckor sedan besöket hos Hanne. Jan är hemma igen. BRÅDSKANDE med stora röda bokstäver på rekvisitionen av syrgasen, fick Jan den på fredagen. Han blev kvar över helgen för att han och Hanne skulle lära sig hantera den. På måndagen blev det hemgång. Efter att personalen skrivit Hur är situationen för vårdplatser? – I nuläget har vi totalt 42 färre Och hur gick det med den psykiatriska hjälpen, löste den sig också? – Nja, säger Jan och ler trött. Det kom en psykiater och pratade med mig i en kvart och så fick jag tabletter. ANN-LOUISE KJELLNER redaktion@stthuset.com vårdplatser öppna på sjukhuset i förhållande till planerat antal. Att en viss personalbrist förelåg i januari och februari var känt i förväg, varför vi planerat en reduktion av vårdplatser, men den har blivit något större än förväntat. Sjukhuset arbetar på olika sätt, både lokalt, inom regionen och i samverkan med högskolan för att råda brist på bemanningsproblemen. Medarbetare, främst sjuksköterskor, har tagit många extrapass och ansträngt sig under hösten och vintern. Det är en situation som inte är hålltiv på gång i Uddebo en, fanns på plats. Liv är landskapsarkitekt och Kalle har bland annat ägnat sig åt svampodling och forskning. – Det är en gemensam dröm vi haft. Ett ställe, där vi tillsammans med andra kan bygga upp en kreativ verksamhet. För deras egen del ser hon hållbar odling och livsmedelsförädling som några ingredienser. – Men vi har inte ännu någon färdig plan, men under våren ska hemsidan för Väveriet bli klar. Med sig hade hon en rad personer, som redan har, eller är på väg, att starta olika projekt i Väveriets lokaler. Karlien de Temmerman och Stina Kullingsjö har tagit över köket för fermentering och efterlyser fler idéer för matproduktion. Tapetsören och sömmerVäveriet och hyra ut för övernattning, förklarade Åsa. skan Åsa Starrén har också hittat till Väveriet, liksom Cykelköket. En ideell verkstad dit alla är välkomna att fixa sina cyklar. En musikstudio är också under uppbyggnad och scenkonstgruppen Klockrovdjuret planerar för flera evenemang under våren och sommaren. Den planerade friskolan, som hoppas vara igång till höstterminen 2018, kommer också att finnas i Väveriet. Mest spektakulärt var kanske Claes och Åsa Blixts planer på vandrarhemmet Caravan. – Vi tänker pimpa upp gamla husvagnar och bodar inne i Utöver det är det full aktivitet i det gamla skolhuset. Numera Konst- och trummelurhuset. – Men tyvärr är vi inte så duktiga på att berätta om oss och vad vi gör, sa ägaren Fabian Hildebrand. Fatima Öhman, Stina Kullingsjö och Saramoa Hallner är ner som förra året startade Natursnokarna för barn. Och så är det ju samodling, andelsjordbruk, småhusprojekt och ja, det finns liksom ingen ände på initiativen och engagemanget. En som nyfiket lyssnat och som själv är engagerad tre naturväni Bygdegårdsföreningen, är Morgan Oscarsson. Som född och uppvuxen i samhället, tillhör han ”ursprungsbefolkningen”. – Ja, jag har aldrig sett något annat, säger han med ett gott skratt. Trots att han bor i Uddebo, är han överraskad över hur många föreningar det finns och hur många olika projekt som är igång. – Det är ju positivt att det händer grejer och framför allt har utvecklingen vänt den trista trenden. Förr hade vi ju ganska mycket problem här. Nu är stämningen en helt annan och Uddebo är på väg att bli något av en kändisort. ANN-LOUISE KJELLNER redaktion@stthuset.com Oskar Kullingsjö och Saramoa Hallner berättade om den nya friskolan, som har planerad start hösten 2018. Nyfiken på Uddebo? Mera information om Uddebo och vad som händer där, finns på: www.uddebo.se samt www.uddeboskolan.se Under våren kommer också en egen hemsida för Väveriet. Hur ser personalsituationen ut, om du tittar 18 månader tillbaka, vilket är den tid patienten av och till vistats hos er? – På medicinkliniken hade man gällande sjuksköterskor 2015 totalt 15 vakanser, främst på hjärt- lungavdelningar och allmän avdelning. Under 2016 och idag är det 18 vakanser. På kirurgsidan var motsvarande siffror sex respektive nio vakanser. Svårast att hitta är personal för nattjänstgöring. Onkolog och infektionsavdelningarna har inte haft särskilda vakanser. Situationen har således inte ändrat sig under det senaste året, men är något värre idag jämfört med 2015. En viss kompensation för sjuksköterskebristen har skett genom att fler undersköterskor har anställts. bar i längden. Patientsäkerheten är ett mått som inte är svart eller vitt. JERKER ISAKSSON Klagomålen gäller också rehab efter operation, där varken patient eller anhörig fått vare sig hjälp eller information om träning och hjälpmedel. Hur kan det bli så? – Det låter ovanligt att man inte skulle ge information. Vi har en särskilt enhet för fysioterapi och arbetsterapi, där sjukgymnaster och arbetsterapeuter finns avsatt för varje vårdavdelning. Dessa verkar på vårdavdelningarna och både bedömer, behandlar, undervisar, informerar och säkerställer uppföljning för patienternas olika behov inom dessa områden. De kan själva skriva remisser för uppföljning eller i samverkan med läkare se till att patienter får uppföljning eller träning och hjälpmedel utskrivna. Den vanliga vårdpersonalen kan ge basala råd och anvisningar. Patienten har inte heller fått hjälp med sin psykiska ohälsa. Hur är rutinerna här? – Samma sak, varje avdelning har kurator som stöttar och hjälper patienter med både praktiska saker och att vara ett samtalsstöd för psykiska och existentiella frågor under vårdtiden. Inom cancervården är detta särskilt uppmärksammat. För patienter som fortsätter behandlingar med till exempel cytostatika vid cancer, finns kuratorn med under den tiden. Kuratorn kan själv skriva remiss om patienten behöver fortsatt uppföljning i primärvården. Det finns till och med särskilda utbildningar riktade till patienter och närstående för dem som lever med cancer. Kan det vara den pressade arbetssituationen som gör att kommunikationen mellan olika funktioner inte fungerar? – Vad som brustit i det aktuella fallet vet jag inte eller om det förelåg någon särskild pressad arbetssituation. Den typ av stöd och uppföljning som uppges ha saknats är del av en daglig rutin som inte ska behöva påverkas av dagar med ökad arbetsbelastning. Det var också problem med att få den utskrivna syrgasutrustningen för hemmet. Hur fungerar dessa rutiner? – En sjuksköterska arbetar sjukhusövergripande, även på helger, med att säkerställa att patienterna kan få ha syrgas i hemmet. Det finns ett omfattande regelverk och också medicinska saker att förhålla sig till. Om syrgassköterskan får uppgift om patienten med kort varsel, finns det ingen möjlighet att hinna utföra alla uppgifter och kontroller inom enstaka eller ett fåtal dagar. Hur betungande är den ökande dokumentationen? – Kraven på dokumentation har inte ökat på senare år. Däremot har antalet kvalitetsregister och annan rapportering ökat. Uppgifter som ofta utförs av läkare och sjuksköterskor. Både egna analyser och från andra orter i Sverige, visar att vi har både bristande rutiner och bristande följsamhet, eller kunskap, till de rutiner vi har vad gäller dokumentation. Det blir därför mycket dubbelarbete och delvis också ostrukturerad dokumentation i journalen. Sedan början av 2015 har vi ett stort projekt kallat Optimal textjournal, som ska ta hand om problemet och redan har förbättrat dokumentationen. Målet är minskad tid för dokumentation och tydliga regler med ökad patientsäkerhet och mera tid för patientnära arbete som resultat. Ser du någon fara för patientsäkerheten? – Stora överbeläggningar på vårdavdelningar eller långa väntetider på akuten, innebär en ökad risk för att något kan missas eller att annat fel uppstår. Patientsäkerhet är ett mått som inte är svart eller vitt, utan en glidande skala. Definitionen på patientsäkerhet är att vi inte orsakar patienten skador som hade kunnat undvikas. Det som kallas vårdskador. Vi har inte sett någon ökning av antalet vårdskador. Antalet klagomål via Patientnämnden är relativt sett lågt och har minskat tre år i rad. ANN-LOUISE KJELLNER redaktion@stthuset.com