STT 1
STT Vecka 50 onsdag 14 december 2016 25 TYCK TILL
REDAKTÖR: MARIA JOHANSSON · 0320-20 91 49 Skriv kort så ökar dina chanser till publicering. Texterna får vara högst 2 500 tecken, inklusive blanksteg. Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera texten. Du får skriva under signatur, men namn, adress och telefonnummer måste alltid bifogas. Insändare som riktar sig mot en namngiven person måste dock undertecknas med namn. Manusstopp söndagar kl 12.00, mejla texten till insandare@stthuset.com (...) hur ska arbetsförmedlingen kunna intyga att någon kommer att vara arbetslös nästa månad? Vid årsskiftet slopades, efter beslut av den moderatledda majoriteten i regionen, den tidigare generella ungdomsrabatten i kollektivtrafiken för unga mellan 20 och 25 år. Det betydde att det i ett slag blev 25 procent dyrare för många unga i Sjuhärad att åka tåg eller buss. Istället skulle nya rabatter införas, lovade de styrande blågröna partierna i samband med beslutet: Funktionshindrade, sjukpensionärer och arbetslösa – alla skulle de få lägre priser. Men det är först nu, ett år senare, som man lyckats lösa de många problem som följde med de nya rabatterna. För dem med handikappersättning och för sjukpensionärer införs nu rabatt från 1 december. Men rabatten för arbetslösa – där många 20-25-åringar finns – har inte gått att lösa. Och risken finns att det aldrig kommer att bli någon rabatt. Återvändsgränd Jag uppfattar det som att de tagit sig in i en återvändsgränd. För hur ska arbetsförmedlingen kunna intyga att någon kommer att vara arbetslös nästa månad? Detta påpekade dessutom vi redan innan beslutet, men den moderatledda majoriteten viftade bort det. Nu påpekar vi det igen, kanske med resultatet att det återigen viftas bort. Höjning väntar Istället för rabatten på 25 procent väntar istället en höjning av ordinarie biljettpris, kanske på uppemot fem procent. Vi tycker inte att det här är rimligt. Många i den här gruppen unga har en redan ansträngd ekonomi. En del har timvik eller gör kortare inhopp på jobb, andra saknar arbete helt och hållet. Särskilt hårt drabbar det unga utanför de större städerna, som exempelvis Svenljunga och Tranemo med flera. Ta sig till jobbet Unga har sällan råd till varken körkort eller en egen bil, särskilt inte de arbetslösa, men de har stort behov av att snabb kunna ta sig till jobb de blir inringda till, eller till anställningsintervjuer. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att förstå hur den moderatledda majoriteten kan försvara sitt beslut om sänkt ålder för den generella ungdomsrabatten och samtidigt hävda att de verkar för en jämlik region. För mig är det en ekvation som inte går ihop. Skribenten menar att beredskapen för störningar i vår livsmedelsförsörjning är obefinltlig. Vi matas ju ständigt med nyheter av alla slag. En längre tid har flyktingströmmarna dominerat. Men idag hade sjukvården och skolan ”kört” om flyktingfrågan. LENA MALM (S) 2:e vice ordförande i kollektivtrafiknämnden Nu har de flesta blommor vissnat ner och de första snöflingorna har fallit. I denna trädgårdens viloperiod passar det bra att planera för kommande säsong. En förskönande och på många sätt berikande insats är att anlägga en äng. Det behöver inte handla om stora områden utan även en liten yta av blomstrande äng gör påtaglig skillnad för den biologiska mångfalden i området. Speciellt då ängsmarker har blivit en bristvara i dagens monokulturella jordbruk. Biologiska öknar Idag är de flesta villaträdgårdar och många grönytor i det offentliga rummet gräsmattor, vilka kan beskrivas som biologiska öknar. Öknar som dessutom kräver mycket resurser i form av klippning och annan omsorg. Om åtminstone delar av dessa ytor omvandlades till blommande ängsytor skulle den biologiska mångfalden med pollinerande insekter och andra välgörande djur gynnas påtagligt. Efter den inledande arbetsinsatsen med att etablera ängen kommer mänsklig arbetsinsats och användandet av fossila bränslen att kunna minska kraftigt. Skönhetsupplevelsen och möjligheten att plocka vackra blomsterbuketter blir ytterligare bonus. Först handlar det ofta om att göra jorden tillräckligt mager för att ängsväxterna ska trivas. Sök gärna mer detaljerade anvisningar för att anlägga en äng genom exempelvis Naturskyddsföreningens hemsida. Forskningsprojekt I ett treårigt forskningsprojekt som nu håller på att avslutas har Statens Lantbruksuniversitet undersökt gräsmattor som en outnyttjad resurs. Förutom att försöken berikar den biologiska mångfalden och gynnar en rikedom av pollinatörer har de också märkt hur uppskattade ängarna är av människor som vistas i deras närhet. Forskningsprojektet kommer resultera i bland annat en handbok riktad till komJag har full förståelse för detta. Det är verkligen mycket centrala frågor för vårt samhälle. Men det är en fråga jag alltid har saknat i debatten – Vår livsmedelsförsörjning! Sjukvård, skola och omsorg, flyktingar och en massa övriga materiella frågor kan vi ju lösa genom omprioriteringar av de resurser, som finns inom landet. Men med maten är det inte så. Det finns ju inte tillräckligt med mat att tillgå. Beredskap saknas Vi, som har några år på nacken vet vad som händer om det blir stopp i tillförseln. Beredskap för ett sådant scenario existerar inte. Många tror att det bara är att gå till affären och köpa. Så är det inte. Lagren är minimala och halva produktionen sker utomlands. Det är fullständigt ohållbart. Det svenska myndighetssamhället måste göra en 180-graders sväng och tänka om omgående när det gäller den svenska matproduktionen. Bonden måste stöttas istället för att ständigt jagas med nya lagar och regler, som många gånger är omöjliga att uppfylla. Traktorerna måste rulla Det är ju också så att bondens råvaruproduktion inte kommer av sig självt. Det går åt en massa insatsvaror inte minst drivmedel för att få traktorer att rulla. Tänk er ett stopp i mars till maj – Katastrof. Många, som läser detta tycker naturligtvis att jag skjuter över målet, vilket jag också hoppas att jag gör. Men syftet med insändaren är att peka på problemet. Ni skall veta att ni, som bor i våra städer drabbas först och värst. KURT ARONSSON Nittorp Skribenten menar att ängar både bidrar till den biologiska mångfallden och att vi får en skönhetsupplevelse på köpet. muner och andra grönyteförvaltare som vill gynna sin biologiska mångfald. Du kan påverka På lokal basis kan kommunen göra en översyn av sina grönytor för att omvandla delar av dessa till ängsliknande ytor. En sådan förändring skulle alltså kunna ge större skönhetsupplevelse, mer levande natur och på sikt en bättre ekonomi. Om liknande insatser sker runt om i landet skulle det göra stor skillnad för miljön. Inspireras alltså gärna till att anlägga en äng på egen hand. Men också till att genom medborgarförslag, motioner, och på andra sätt tipsa din hemkommun, din skola, bostadsrättsförening med mera om poängen med att anlägga en äng. PETER ASTHAMN driver tillsammans med min fru www.battrevarld.nu OBS! Insändare till v 52 måste in senast den 20/12 Under denna vecka märks en global respekt för Nobelpriset, eftersom det så ofta har använts för att lyfta fram och hylla framsteg. Nobelstiftelsen har en unik möjlighet att påverka människor över hela jorden. Därför är det olyckligt att stiftelsen fortfarande har investeringar i fossilindustrin. Tydlig signal Vi har en situation där vi närmar oss tvågradersgränsen för vilken uppvärmning planeten tål, samtidigt som politiker antingen öppet struntar i frågan eller motsätter sig konkreta åtgärder. Då är det hög tid för organisationer och vanliga människor att säga stopp: Vi kan inte fortsätta investera i bolag som driver på klimatförändringarna, utan måste divestera ur fossila bränslen. Fossilfria Nobelpriser blir en tydlig signal till världen – vi kan inte vänta längre på en rättvis omställning av samhället. Med Alfred Nobels ord skulle ett sånt beslut verkligen ”gjort menskligheten den största nytta”. DYNAMITGUBBEN