Kanalen 1
2017 • Tisdag 3 januari • Vecka 1 • nr 1 • Kanale
n i ÖSTeRÅKeR OCH VaXHOlM samhälle &politik 7 Elisabeth "Bettan" Brandfors fick en nystart i livet då hon hamnade på Roo gård. Tidigare i livet hade hon problem med droger, men är sedan 15 år tillbaka drogfri. Numera brinner hon för sitt jobb som klottersanerare i Österåkers kommun och är en "galen 60-åring" som har en fin kontakt med sina barn och barnbarn. Brinner för klottersanering För 15 år sedan ändrades Elisabeth ”Bettan” Brandfors liv radikalt då hon kom till Roo gård i Roslagen. Då befann hon sig i ett drogmissbruk; i dag älskar hon, och brinner för, sitt jobb som klottersanerare. Roo Gård, som ligger i Österåkers kommun, har ett flertal verksamheter som medel för rehabilitering. Ett företag, PG Produktion AB, utför klottersanering. – Klotter är ju ett jätteproblem i samhället. Kommunen och polisen jobbar tätt ihop med det här och faktiskt så har polisen gripit ett par av de värsta klottrarna i Österåker de senaste veckorna, berättar ”Bettan”, som jobbar på entreprenad för Österåkers kommun. ”Bettan” Brandfors bor fortfarande på Roo gård under veckorna. Men hon har kvar sin lägenhet i Hökarängen, där hon också bor, framförallt under helgerna. Numera är hon drogfri och hon har god kontakt med sina fyra barn och elva barnbarn. Hon har just fyllt 60 år (”En galen 60-åring”, skrattar hon). ”Bettan” är en sprudlande och positiv människa. Sedan 2003 har hon jobbat med klottersanering. Det händer att ”Bettan” får hjälp i jobbet av människor som försöker bli drogfria, gör samhällstjänst eller ska återanpassas i samhället efter fängelsevistelse. Ibland är det unga tonåringar som får följa med och jobba och se vad deras klottrande får för konsekvenser i form av arbetsinsats och samhällskostnader. – Jag vill ge tillbaka. Jobbet har verkligen hjälpt mig att komma så här långt som jag gjort nu i mitt liv, säger hon. Hon menar att många av dem som klottrar är i 20-årsåldern och inte alltid ungdomar i yngre tonåren. De är därmed myndiga och ansvariga inför lagen. En del unga klottrar symboler som de inte ens verkar veta vad de betyder. – En del har klottrat hakkors och då handlar det ju faktiskt om ett hatbrott också. Jag har ingen bra lösning hur man ska få dem att sluta klottra. Jag pratar mycket med ungdomarna när jag träffar dem ute i samhället och försöker förklara att det kostar mycket pengar att klottersanera. De pengarna skulle vi kunna lägga på er i stället, brukar jag säga. Känns det aldrig hopplöst när du just sanerat och målat om i t.ex. ”gula gångtunneln” i centrum och så nästa dag är väggarna fulla av klotter igen? – Jag känner att det jag gör fyller en funktion i samhället. Det jag tycker är tråkigt är när det blir så mycket klotter som det är nu. Jag tänker för miljöns skull, hälsoaspekten för oss som tar bort klottret, och att husfasader och liknande blir förstörda när vi sanerar. Allmänheten kan anmäla klotter via Österåkers kommuns app för – När det är för kallt kan vi inte spruta vatten, men jag är alltid i tjänst ifall det klottras något oanständigt som vi då får täcka över med färg. Österåkers kommun tilllämpar 24-timmarspolicyn som betyder att oanständigt klotter ska vara borta inom ett dygn. Vad använder du för utrustning när du sanerar? – Jag använder ett ”kem” som "Jag använder de ”snällaste” medlen och aldrig syror och så", säger klottersaneraren "Bettan" Brandfors. Foto: AngelA Kotsell felanmälan eller via hemsidan. Kommunen sköter samarbetet med polisen. – Min roll är att Jag känner att det jag gör fyller en funkjag fotograferar, dokumenterar och polisanmäler klottret. Tyvärr måste man nästan ta klottraren på bar gärning för att det ska kunna bli en fällande dom och straffskalorna har också blivit lägre för skadegörelse av den här typen. Dessutom kan domstolarna inte längre döma klottrare som tas på bar gärning för tidigare ”tags” även om de finns i mina dokumentationer, menar ”Bettan” och ser för första gången under intervjun lite uppgiven ut. tion i samhället. Många företag och bostadsrättsoch samfällighetsföreningar har egna sanerare och där kan inte ”Bettan” sanera. – Det gäller att alla vi som sysslar med sanering jobbar åt samma håll. Men om ett elskåp bredvid där jag sanerar egentligen tillhör någon annan så tar jag det också, det ser ju dumt ut annars, ler ”Bettan” och tillägger att ibland finns det speciella reglementen kring el och sanering och då får hon inte ingripa. Under vintern är det svårt att sanera. är godkänt och innehåller ämnen som är miljövänliga och nedbrytbara, men det betyder inte att de är helt ofarliga. Jag använder de ”snällaste” medlen och aldrig syror och så. Sedan har jag aldrig så bråttom att jag måste hälla på en hel liter. Vid Åkers kanals gångbroar till exempel använder jag ett klotterskydd så jag inte behöver använda kem utan klotterskyddet innehåller vax som går att spruta bort med vatten, säger ”Bettan”. ”Bettan” är lyrisk över den respons hon får när hon är ute och sanerar. Allt från äldre till barn och pedagoger från skolor och förskolor kommer fram och pratar. – Jag tycker fortfarande att det här jobbet är världens roligaste och det beror mest på att jag får så mycket positiv ”feedback” från både arbetsgivare och dem jag möter ute i samhället. Jag brinner för jobbet. Det är jag som är klotterhäxan, skrattar Elisabeth Brandfors och tillägger att hon är stolt över sig själv. Maria Ehrs redaktionen@fixmedia.se Foto: AngelA Kotsell