Aktuella Byggen 1
FRAMTIDENS SKOLA Hur bygger man framtidens skola?
Text: Mari-Louise Paulson Det finns 4 846 grundskolor i Sverige och inom en 10-årsperiod beräknas det behöva byggas 1 000 till. Bara i Stockholm pågår just nu 145 nybyggnationer och ombyggnationer av skolor. Men för många kommuner är skolbygget något som görs en gång per livstid. Frågan är då hur man gör för att bygga framtidens skola? Vi har pratat med skolbyggnadsexperten Ante Runnquist som är Senior Learning Environment Officer i Nacka Kommun. – Jag ser det inte som en husfråga utan en utbildningsfråga. När man ska bygga en ny skola eller bygga om en befintlig, så har man ett väldigt bra tillfälle att formulera hur en skoldag ska se ut för alla barn, säger Ante Runnquist Senior Learning Environment Officer, Nacka Kommun. Han har en lång erfarenhet i skolvärlden som gymnasielärare, rektor och chef i friskolevärlden, delägare och konsult i rektorsakademin, och två år som Change & Learning Manager på Codesign. Nu jobbar han alltså med utvecklingen av fysiska lärmiljöer i egenskap av ansvarig för beställningen av Bildningskvarteren i Nacka, som ska bli ett helt nytt område på västra Sicklaön. Ante Runnquist menar att grunden för ett lyckat Det byggs skolor som aldrig förr. Här Idunaskolan, en klimatsmart modulskola helt i trä. Foto: Andreas Hylthén, Moelven Byggmodul AB skolbygge ligger i att har bra beslutsunderlag. För att få det behöver de som jobbar med utbildning och de som jobbar med hus skapa en gemensam bild av hur skolan och dess verksamhet ska se ut. – Har man som ambition att utveckla undervisningen måste man fråga sig hur ska det synas i lokalerna? Man behöver också titta på det från byggsidan, där till exempel sådant som byggkostnader ökar snabbare än KPI i högkonjunktur. Lärarlönerna ökar också explosivt just nu och kommer fortsätta att göra det. Men kommunernas finansiering av skolorna ökar inte. Min erfarenhet är att ett bra beslutsunderlag som involverar rätt personer är sättet att komma i mål. Lyckas men med det så står husen i 70 till 100 år och det är väldigt kul, säger Ante Runnquist och fortsätter: – Annars blir det dyrt, medför störningar och ett kraftigt missnöje mot hela förändringsprocessen. Sällan och ofta kommuner Modellen som Ante Runnquist beskriver är något som kommuner som ofta bygger skolor själva kan utveckla. Men så ser det inte ut överallt i landet, många kommuner bygger max en skola per 50 eller 100 år. Ante Runnquist kallar det för ”sällan och ofta kommuner” som har helt olika situationer. – ”Ofta kommuner” som Nacka vet att vi behöver bygga många skolor så vi kan skapa en organisation och bygga kompetens för detta. ”Sällan kommunerna” kan inte och ska inte skapa sådana program. De behöver istället bli duktiga på att driva “one off” projekt, och inse vilken kompetens de behöver ta till, säger han och efterlyser någon form av erfarenhetsstöd till exempel som den nationella strategin för digitalisering. Beslutsunderlag med många delar För en kommun innebär ett skolbygge en mängd frågor att ta hänsyn till som till exempel: var den nya förskolan eller skolan ska ligga, demografi, samhällsbyggnad, kvalitetsutmaningar, segregerade skolor, undervisning, pedagogik och sådant som hur elever och lärare rör sig i lokalerna, eller om kommunen ska äga eller hyra skolan? – Många kommuner har inget val. Om du redan har byggt till exempel ett ålderdomshem törs du kanske inte låna mer och då kan du inte bygga själv, säger Ante Runnquist. Norra Latin i Stockholm som när den byggdes i slutet av 1800-talet smyckades av konstnärerna Prins Eugen, Carl Larsson och Bruno Liljefors. I dag är skolan en konferensanläggning. Foto: Tage Olsin Entreprenadform Val av entreprenadform ställer också krav på beställarkompetens och ger olika möjligheter till inflytande och styrning. Intern samverkan i kommunen är också AKTUELLA BYGGEN NR 5 • 2018 115