Svensk Jakt nr 9

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Älgjakt med dramatik Svensk Jakt Trofé Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Känner sig fortfarande utpekad Svensk Jakt Unga jägare med framtiden i sikte Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Test av billiga långhållssikten Svensk Jakt Vildsvinets år Svensk Jakt Jägartips för smygjakt Svensk Jakt Älgläget län för län Svensk Jakt Montera vildsvinsbetar Svensk Jakt Svenska vapenklassiker Svensk Jakt Jaktbilar Svensk Jakt Brohylla räddar uttern Svensk Jakt Sett & läst Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hälge Svensk Jakt Välj rätt riktmedel Svensk Jakt Sakos nya studsare Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Soltider Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland REGIONALT Mälardalen & Gotland Stora angrepp av l usflugor tros hänga ihop med hårlöshet och hudsår hos älg, men detta är inte fullt utrett. FOTO: JONAS MALMSTEN Älglusen ökar och sprider sig norrut Hjortlusfluga, älglus, hjortlus, älgloppa, älgfluga. Kärt barn har många namn, även om denna fascinerande insekt inte verkar vara så kär bland många djur och människor. Många är de jägare och skogsflanörer i södra Sverige som fått uppleva hjortlusflugornas (Lipoptena cervi) härjningar. Om sommaren flyger insekterna omkring och letar efter rörliga mål, landar och kryper omkring. Ibland tar de en munsbit för att se om de hamnat rätt. Älgjägare vet att de nu vinglösa krypen hamnar under kläderna, i håret, på hunden och till slut i sängen. De går nästan inte att klämma ihjäl. Vissa människor som blivit bitna får kraftig hudirritation av betten, ibland även feber och allergiska symptom. Men det är sällan det leder till något allvarligare tillstånd. Älgar kan ha över 20 000 flugor på sig, men inga studier talar hittills för att de verkligen far illa av flugan. Alla flugor behöver dricka blod från djuret de lever på, men mängden torde vara så liten att älgen inte påverkas och till exempel får blodbrist. Flugan finns i nästan hela södra Sverige och en bit upp i södra Norrland. Finns det inga älgar eller andra hjortdjur, brukar det inte finnas så många flugor. De tycks dock sakta sprida sig norröver och även bli fler till antalet. Hjortlusflugan kan leva på älg, rådjur, kronvilt, dovvilt och ren. JONAS MALMSTEN 118 Utbildning för fällfångst av bäver För att få använda slagfälla för fångst av bäver krävs genomgången och godkänd teoretisk och praktisk utbildning, kurser som Jägareförbundet regelbundet anordnar. Tänk utter när ni sätter ut slagfällan! Var och hur slagfällan gillras avgör om du lyckas fånga en bäver eller riskerar livet på en utter. Det budskapet stod kursledaren jaktvårdskonsulent Lars Björk för. Mottagarna var 14 blivande fångstmän som efter praktisk och teoretisk utbildning och avslutande kunskapsprov hoppades få behörighet att använda slagfällan Conibear 330-2 för bäverfångst. Det var inte första kursen i bäverfångst som Lars Björk genomförde. Däremot var upplägget delvis nytt. Allt började med att de 14 kursdeltagarna bjöds in till ett tre timmars digitalt teoripass via Skype med tre huvudteman: lagar och författningar, artkunskap avseende både bäver och utter och givetvis fällor och fångstmetodik. Med materialet tillgängligt för fortsatta studier bestämdes tid och plats för den praktiska kursdelen. Två dagar senare samlades kursdeltagarna på Brunnby gård, där Jägareförbundet Västmanland håller till. För att få använda fällan krävs det för varje tillfälle och plats alltid tillstånd från länsstyrelsen. Utan tillstånd från länsstyrelsen får alltså inte slagfällan användas. I Naturvårdsverkets bestämmelser sägs att fällan endast får användas när stor skada uppstått. Fällfångst är närmast att se Utbildning om fångst av bäver med hjälp av slagfälla. som ett komplement till allmän jakt när det gäller att komma till rätta med skador. Flera av kursdeltagarna var antingen kommunjägare eller hade kopplingar till jord- eller skogsbruksföretag, andra var hängivna bäverjägare. Var du får placera slagfällan och hur den får placeras är noga reglerat. Vid ingångshål till hyddan, i anslutning till dammvall och vid uppgång från vattnet till släpväg. Inte på måfå, utan strikt reglerat både när det gäller djup, vinkel mot land, fastsättning, styrhinder, gillertrådar och horisontering. Avskalat virke i styrhinder och fastsättningskäppar. Ingen lockande ”tugga” på väg in i fällan! Allt för att orsaka effektivt dödande och minimera risken för felfångst av utter. FOTO: TORSTEN NILSSON Ett rejält stamdike eller en mindre bäck någon kilometer från Brunnby blev målet för den tillämpade övningen. Men det skedde först efter ingående bekantskap med slagfällorna där vi spände slagfjädrar, säkrade, gillrade och åter slackade de kraftiga slagfjädrarna. Rädsla och osäkerhet inför fällan övergick i befogad respekt och tilltro. Fem slagfällor hamnade så småningom under ytan i det grumliga vattnet. Väl förankrade minst en decimeter under ytan, med styrhinder och gillrade för fångst. Efter gemensam avsyning och diskussion godkändes samtliga arbetsgruppers insatser av Lars Björk, som kunde dela ut 14 kursdiplom. TORSTEN NILSSON Nr 9 2020 SVENSK JAKT Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer