STT 1
Onsdag 25 september 2019 DEBATT Avloppseländet –
förstår miljö- och hälsoskyddsnämnderna sitt ansvar? Miljö- och hälsoskyddsnämnderna utgör en egen myndighet med rätt att fatta beslut, som kan ge långtgående ekonomiska konsekvenser för enskilda personer i kommunen. I extrema fall kan besluten leda till ekonomisk ruin. AVLOPP Myndigheten kan på många sätt jämföras med våra tingsrätter. Vid tingsrätten är det den allmänne åklagaren, som argumenterar om varför en tilltalad skall dömas enligt någon lag, i miljö-och hälsoskyddsnämnden är det den kommunala hälsoskyddsinspektören eller avloppsinspektören där sådan finnes. Tänk om bilprovningen skulle döma ut bilar som är äldre än 20 år. Det finns dock en stor skillnad. Ingen skulle komma på tanken att delegera rätten att fatta domslut till den allmänne åklagaren. Men miljö-och hälsoskyddsnämnderna skäms inte för att överlåta denna rätt på avloppsinspektören. Han/hon kan opåtalat kräva olika åtgärder, som den ”åtalade” måste följa - och dessutom utfärda hot om vite. Jamen – man har ju möjlighet att överklaga. Ja, det kan man ju också göra ifall åklagaren vid tingsrätten skulle få denna befogenhet. För övrigt så blir resultatet av ett överklagande bara ”vi förlitar oss på inspektörens bedömning, varför överklagandet avslås. Nämnderna gör detta av ren bekvämlighet. De flesta är okunniga lekmän och tycker det är enklast att överlåta allt på inspektören – det är ju han/hon som kan lagen. Jaha – som om inte åklagaren skulle kunna lagen? Ärenden avgörs ofta av inspektören utan att den tilltalade får möjlighet att föra sin talan, utan man utgår från generella bedömningar i stället för individuella. Tänk om bilprovningen skulle döma ut bilar som är äldre än 20 år eller saknar fungerande ventilation. ”Enligt min bedömning är sådana bilar trafikfarliga” . Den enda delegering som bör göras till en inspektör är att göra överenskommelser med sakägare, som själv inser att avloppet bör åtgärdas. Alla andra beslut bör fattas av Fler kommuner i Västra Götaland måste börja mäta nedskräpningen Alla Sveriges kommuner ska ha mål för hur nedskräpningen ska minska. Trots det har bara var tionde kommun koll på nedskräpningen. Om vi ska komma åt problemet måste fler kommuner i Västra Götaland börja skräpmäta systematiskt, skriver Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent. MILJÖ Alla svenska kommuner ska enligt Naturvårdsverkets föreskrifter ha både mål och åtgärder i sina avfallsplaner för att minska nedskräpningen. Men för att kunna göra något åt problemet måste man först veta omfattningen av det. Håll Sverige Rent utvecklade redan 2009 en metod för skräpmätning i samarbete med SCB. En metod som nu varit tillgänglig för kommunerna i tio år. Trots att skräpet numera står högt på agendan är det endast 33 av Sveriges 290 kommuner som genomfört skräpmätningar 2019. Vikten av mätningar är också uppmärksammat i statens offentliga utredning ”Det går om vi vill – Förslag till en hållbar plastanvändning (SoU 2018:84)”. I utredningen står det tydligt att övervakning och mätning av skräp är förutsättningar för att kommunerna ska kunna fatta beslut om rätt åtgärder och styrmedel för att minska problemet med nedskräpning. Att arbeta förebyggande mot nedskräpning kan dessutom minska kommunernas kostnader. Nedskräpningen i Sverige beräknas kosta omkring två miljarder varje år, pengar som skulle kunna gå till så mycket annat. Det finns också bevis för att kommuner som arbetar systematiskt med mätningar, mål och åtgärder får goda resultat. Ett exempel på det är Uppsala kommun, som har genomfört skräpmätningar under snart tio år. Genom mätningarna har kommunen fått den kunskap som krävs för att placera ut papperskorgar på rätt ställen. Man har dessutom infört stadsvärdar, inlett samarbeten med näringsidkare och ökat dialogen med medborgarna. Åtgärder som har lett till att nedskräpningen halverats och tryggheten för medborgarna har ökat. Ingen vill leva i en skräpig kommun och arbetet i Uppsala visar att det faktiskt är möjligt att minska nedskräpningen. Men för att lyckas måste arbetet göras både systematiskt och långsiktigt. Vi uppmanar därför alla kommuner i Västra Götaland att genomföra regelbundna mätningar av nedskräpningen. På så sätt kan Västra Götalands kommuner öka trivseln, förbättra miljön och samtidigt spara pengar. Varje vår går hundratusentals barn ut och plockar skräp i landets kommuner, i den årliga miljöaktionen Vi Håller Rent. Nu är det hög tid att kommunerna i Västra Götaland tar sitt ansvar för att minska nedskräpningen. Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent Insändarskribenten ifrågasätter att en sektionschef i Tranemo kommun får 19 månadslöner när hon slutar. FOTO:ARKIV/YLVA HIDENG nämnden. Det måste också påtalas att nämndens uppgift inte bara är att företräda statens intressen, utan nämnden har också en skyldighet att företräda sina kommuninnevånare. Jag vill också kommentera ett inlägg av Ann Lundström, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten, där hon säger att ”stenkista inte är någon reningsanläggning”. Nej – det är helt rätt. Stenkistan är enbart ett fördröjningsmagasin med ett storytigt fördelningssystem, som ersätter fördelningsbrunn och fördelningsrör. Reningen sker i den omgivande marken. Samma förhållande gäller i en infiltrationsbädd. Infiltrationsbädden utgör endast en del av reningsprocessen, som sedan fortgår i den omgivande marken. I avvaktan på att Landsbygdspartiet tar sig in i såväl riksdag som regionala nämnder, vill vi än en gång uppmana andra etablerade partier att driva ovanstående frågor. Arne Gunnarsson, talesperson för Landsbygdspartiets arbetsgrupp ”Skitgubbarna” Lars-Erik Lundahl Landsbygdspartiet Svenljunga medlem av arbetsgruppen ”Skitgubbarna” Lennart Eriksson Landsbygdspartiet Svenljunga medlem av arbetsgruppen ”Skitgubbarna” STT 27 Orättvist? Fler kommuner i Västra Götaland måste börja skräpmäta systematiskt, skriver Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent. FOTO: HÅLL SVERIGE RENT Tranemo kommun betalar en sektionschef mer än 19 månadslöner när hon slutar. Detta trots att man inte var nöjd med henne. TRANEMO Man undrar, får alla som slutar 19 månadslöner? Kommunchef Carita Brovall säger att det inte är ovanligt i sådana situationer. Men i Tranemo är det nog trots allt ganska ovanligt. Varför behandlas hon annorlunda än andra anställda? Hasse Carlsson DIN RÖST ÄR VIKTIG! Skriv en insändare – DIN RÖST ÄR VIKTIG! Du har möjlighet att skriva under signatur men bifoga alltid namn, adress och telefonnummer. Texten får vara högst 2 500 tecken inklusive mellanslag. Vi förbehåller oss rätten att korta ner eller helt avstå från publicering. Manus returneras ej. Mejla din insändare till: insandare@stthuset.com