Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25 bogey. Men jag hade lite tur o
ckså, på två av birdiehålen spelade jag in med järntrean. Vad tyckte du om banan? - Den var tillräckligt lång, men den var ändå för lätt. Det var ingen skillnad på fairway och ruff och man kunde vara ganska vild med drivern. De borde släppa upp ruf- farna mer - då vore det en riktigt bra mästerskapsbana. Många spelare har klagat på greener- na ... ? - Det finns bättre greener, men jag har ingen anledning att klaga. Jag har puttat bra. Har du, som svenskarna, planer på att bli proffs? - No way, säger Carrick och slår ifrån sig. Varför? Jag är inte tillräckligt bra. • Klen svensk insats Om svenskarnas insatser i detta SISM finns inte mycket att orda. Det lysande spel våra amatörer visat under försommaren i olika sammanhang blåste antingen bort un- der den stormiga fredagen eller så dränktes det i lördagens häftiga regn. Toni Lundahl var trots sin knäskada den friskaste överraskningen. En glad och positiv kille med enorm känsla runt och på greener- na, som nu nästan fick den stora fullträffen. Krister Kinell, som sedan mitten av 70- talet jagat ett svenskt mästerskap, var ytterst nära att lyckas nu trots att han inte på långa vägar visade samma form som hemma på SEO. Vi ska i rättvisans namn säga att det i sista ronden, när det som genom ett trollslag plötsligt blev bra golfväder, började ramla in klart anständiga svenska scorer: Ove Sell- berg 67 (snyggt banrekord), Anders Johns- son 69, Kinell 70, Göran Knutsson 71, Per Andersson 72 för att nämna några av de mest namnkunniga. En som däremot nästan apatiskt tog sig runt de 72 hålen var Magnus Persson. Det var synd om pojken, som var så trött på golfen att han inte kunde bjuda sin stora publik (som numer alltid samlas kring Pers- son var han drar fram) ens några smakprov på den imponerande kapaciteten. Persson kvalade in till slutdagen med ett nödrop, skärpte till sig något sista dagen men ville helst låsa in klubborna och vila. - Jag blir inte ens förbannad när jag missar meterputtama, suckade Persson. Då är något fel. Persson hade, när han kom till Uppsala, tävlat varje helg sedan Grundig i slutet av april! Han får till största delen skylla sig själv och lära av läxan. Ambitionen måste styras rätt, hur stor talangen än är. • Proffs på Lyckorna? Nästa år är det meningen att SISM ska spelas på Lyckorna - vad vissa spelare än säger - men i vilken skepnad vet vi inte exakt i skrivande stund. Förmodligen var dock detta det sista internationella mäster- skapet i traditionell form eftersom det blåser proffsvindar i den svenska golfen. En sak är klar, nu när det lutar åt att en majoritet av svenskarna kastar sina amatör- bojor: Sprider de som proffs samma uttalan- den omkring sig som de gjorde i Uppsala gäller det i högre grad än någonsin tidigare att spela bra golf. Annars räcker inte prispengarna till bö- terna. • Den illa skadade Toni Lundahl slår ett perfekt slag från fair- waybunker på 16:e hålet sista ronden. I bak- grunden den bil som Toni var tvungen att an- vända under mer än halva tävlingen. Skadad Toni största glädjeämnet UPPSALA i augusti D Det var när Toni Lundahl på sjunde green i andra SISM-ronden skulle markera sin boll som han skadade sig. - Jag fastnade med spikarna i gräset på något underligt sätt. Det gjorde ohyggligt ont i höger knä och jag kunde knappt stödja på benet, berättade Toni. Som en skänk från ovan kom ungefär samtidigt ett våldsamt skyfall, som tving- ade tävlingsledningen att avbryta tävling- en. Toni tog sig hoppande på ett ben till klubbhuset, där han förklarade situationen för tävlingsledning och fick tillstånd att fullfölja tävlingen med hjälp av en golfbil, som lyckligtvis fanns på klubben. - Bryta? Aldrig i livet, sa Toni. Här ska kämpas in i det sista. Jag spelar ju för en JEM-biljett. Och trots smärtorna, trots ovanan att hoppa upp och ner i bilen började spelet plötsligt fungera för den 20-årige Lidkö- pings-grabben. Med en elakartad skada på det inre ledbandet i knäet, svårt haltande varje gång han skulle slå övertog han huvudrollen i tävlingen och blev publikens favorit. Efter tre ronder såg han ut som vinnare, då han efter en lysande 71-rond i söndags- morgonens regn ryckt till sig en ledning med fyra slag. - Då var jag nästan säker på seger, berättade Toni efteråt. Spelet satt bättre än någonsin tidigare. Ännu när han stod på 18:e fairway i sista ronden hade han segerchans, även om han tappat de fyra slagen till en starkt spurtande Krister Kinell och en ännu he- tare David Carrick. Det blev bogey för både Krister och Toni och skotten vann. - Det känns som om någon snott go- diset mitt framför näsan på en, sa en bedrövad Toni. Att han med bred marginal tog den sjätte och sista JEM-platsen var i det läget en ytterst klen tröst för den unge väst- göten. En SISM-seger hade kunnat bli det stora lyftet inför den fortsatta karriären. - Jag missade två meterputtar, men jag har inte spelat dåligt det sista varvet. Jag hade faktiskt 74, och det borde ha räckt till seger, tyckte Toni. • Kinell berömmer Krister Kinell, som spelade med Lundahl de två avslutningsvarven och som tack vare en bättre finish förpassade honom till tredje plats i slutprotokollet, hade idel lov- ord till övers för Toni: - Toni har spelat verkigt bra golf, det är skicklighet och inte tur som ligger bakom hans fina resultat. Visserligen sänkte han en sandwedge för eagle från 50 meter på 13:e, men det var ett perfekt slag. Och just när det gäller korta inspel är Toni hela tiden »glödhet», berömde Krister. Det var Toni och Krister, som tack vare sin härliga duell sista varvet räddade Sve- rige från ett totalt fiasko i årets SISM. Krister visade internationell klass på 71 :a hålet, Uppsalas knepiga par 5:a, där han i läget ett efter Toni satsade allt med en perfekt drive (de flesta spelar järn) och därpå slog en lika perfekt järnsjua över skogen upp på green, fem meter från flaggan. Han missade sin eagle men gjorde en säker birdie och hade plötsligt klar segerchans. En chans som han, i likhet med Toni, försatte på 18:e hålet. - Det är tydligen hopplöst att vinna ett svenskt mästerskap, suckade Krister, som varit tvåa i match-SM, tvåa i foursome-SM och tidigare som bäst trea i SISM (Jönkö- ping -75). Nu fick han ännu en andraplats att lägga till samlingarna innan han börjar jakten på pengar i stället för plaketter. • SVENSK GOLF • 7/1982 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72