STT 1
Onsdag 9 oktober 2019 DEBATT Enskilda avlopp är i
nte problemet – det är lösningen! Polens största reningsverk i Warszawa havererade för en styv månad sedan och 3000 liter orenat vatten per sekund forsade genom floden Wisla ut i Östersjön. Det tog mer än en vecka att få stopp på problemet. Skulle samma sak kunna hända i Sverige? Utan att kunna allt om avloppsverk, så vill vi svara ”ja”. AVLOPP All teknisk utrustning kan haverera och reningsverk i hela Europa torde vara bygda efter samma princip. Det finns 1,8 miljoner invånare i Warszawa. Det är inte möjligt, men antag att dessa 1,8 miljoner hade haft enskilda avlopp. Skulle något liknande kunna hända då? Naturligtvis inte. Det talas om att utspolade läkemedel och P-pillerrester i urin påverkar fiskarna i våra vatten. Dessa läkemedel når vattendragen kanske redan samma dag – eller dagen efter att de spolats ut. I enskilda avlopp med efterföljande markretention tar det månader innan något vatten når närmsta vattendrag. Under denna tid torde de flesta läkemedel ha brutits ner av olika bakterier. Avloppsledningarna i våra städer går kors och tvärs under gator och hus. De ligger utlagda på sjöars botten. Att dricksvattenledningar springer läck med jämna mellanrum upptäcks genom tryckfall i ledningarna. Vem upptäcker läckage i avloppsledningar? Gamla ledningar i enskilda avlopp kan väl också gå sönder? Förvisso, men tekniken bygger på att det just är den omgivande marken som skall rena. Såvida inte ledningen ligger nära en enskild brunn eller något vattendrag, så händer ingenting mer än att infiltrationspunkten förflyttas. Kommunala avloppsverk kräver stora investeringar, fortlöpande underhåll, kemikalie-hantering och fast anställd personal med jourberedskap. Enskilda avlopp baserat på naturens egen rening i omgivande mark kräver inget av detta. Det talas om krisberedskap. Vid bortfall av elektricitet kommer varken kommunalt vatten eller avlopp att fungera. Vi kan fortfarande gå ut och pumpa upp vatten för hand med gårdspumpen, bära in vatten i en hink och hälla i toastolen. Och avloppsreningen kommer att fungera som vanligt. Många kommuner planerar att bilda verksamhetsområden för småbyar på landsbygden och dra dit ledningar trots att invånarna har såväl vatten som fungerande enskilda avlopp. Detta innebär en stor investeringskostnad, V vill utveckla barnsjukvården Vi ser med bestörtning på verkningarna av den blågrönas slimmade budget. En efter en nermonteras eller utarmas viktiga verksamheter riktade till barn, ungdomar och deras anhöriga. SJUKVÅRD Barn- och ung domspsykiatriska (BUP) och barn- och ungdomsmedicinska (BUM) mot tagningar föreslås läggas ner tvärt emot befolkningsbehovet och alla risk analyser. Pressade tjänste personer försöker hit ta lösningar och tillsätter arbetsgrupper som ska hit ta på nya arbetssätt och hoppas att digitaliseringen ska kunna kompensera neddragningarna. Följande vet vi: • Den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar • Många kommuner i regionen monterar just nu ner sitt förebyggande arbete • Utbyggnaden av den första linjen för barn- och ungas psykiska hälsa har bara påbörjats men är långt ifrån utbyggt • Vi har gett ett utvecklingsuppdrag för barn och ungas hälsa och sjukvård och det har bara påbörjats Vänsterpartiet i Västra Götalandsregionen arbetar därför för en utveckling och förstärkning av barn- och ungdomssjukvården. Förändringar innebär att gammalt måste fasas ut och vi ser med tillförsikt att personalen inom verksamheterna vill driva utvecklingen framåt. När verksamhetsledningar på regionens olika sjukhus pressas att stänga ner innan det nya kommit på plats är detta förödande för de barn och unga som behöver hjälp. Vi ser som nödvändigt att det nya ska fasas in parallellt med att de nuvarande verksamheterna varsamt för över sina resurser. Inte som nu; de befintliga verksamheterna läggs ner innan de nya kommit på plats. Vi vill ge personalen bättre anställningsvillkor och stärka sjukhusen genom större budget till sjukvården. Den kunskap och engagemang som finns hos personalen stärker vår förvissning om att det går att skapa goda förutsättningar för barn och ungdomar i Västra Götalandsregionen. som antingen drabbar dem som tvångsansluts eller hela VA-budgeten. Det medför framtida VA-avgifter på många tusen om året för fastighetsägarna. Samtidigt blir det en försämring för miljön och en ökad sårbarhet i en krissituation. Visst behövs kommunala avloppsverk för tätbebyggelse och även enskilda miniavloppsverk i extrema sjönära lägen. Men det finns ingen anledning att kräva kommunal anslutning, särskilda fosforfällor eller annan utrustning där inga problem kan påvisas. Arne Gunnarsson, talesperson för Landsbygdspartiets arbetsgrupp ”Skitgubbarna” Lars-Erik Lundahl Roasjö medl. i Landsbygdspartiets arbetsgrupp ”Skitgubbarna” Lennart Eriksson Mjöbäck medl. i Landsbygdspartiets arbetsgrupp ”Skitgubbarna” Insändarskribenterna skriver att i enskilda avlopp med efterföljande markretention tar det månader innan något vatten når närmsta vattendrag, och att läkemedelsrester då torde ha brutits ner av olika bakterier. Vi har en klimatlag - använd den! Den 18 september presenterade regeringen budgetpropositionen för det kommande året och därmed också budgetsatsningar inom klimatområdet. Det finns bra delar i den, bland annat satsningar på att göra industri och samhälle klimatneutrala, men den lägger inte tillräcklig grund för den klimatomställning vi behöver. Carina Örgård (V), ersättare i regionstyrelsen Christin Stormvall (V), ledamot i Södra hälso- och sjukvårdsnämnden ”Vi vill stärka sjukhusen genom större budget till sjukvården.” KLIMAT Klimatet behöver inte bara utökade budgetposter, utan en samhällsomställning. Våra politiker och medborgare har redan bred enighet i att vi måste tackla klimatförändringarna. Vi har också bred enighet i den klimatlag som nu satts på plats i Sverige. Ändå låg klimatlagen inte till grund för klimatsatsningarna i regeringens budget. Det var ett stort misstag. Klimatramverket, som det officiellt tituleras, röstades igenom av sju av åtta riksdagspartier. Som del av detta ramverk bildades Sveriges klimatpolitiska råd med uppgiften att utvärdera hela regeringens politik och bedöma om den leder mot det uppsatta målet om nollutsläpp år 2045. I deras första rapport från Vi förväntar oss att den klimathandlingsplan som regeringen ska presentera under hösten stödjer klimatlagen och respekterar klimatpolitiska rådets rekommendationer genom mars i år ger rådet 16 rekommendationer på hur politiken bör förändras för att målet ska uppnås. Rådet består av åtta experter med en tvärvetenskaplig kompetens vars rekommendationer bör tas på stort allvar, men trots det refereras inte en enda rekommendation i budgetpropositionen. Det finns med andra ord redan en analys, verktyg och enighet om vad regeringen bör göra i klimatfrågan. Vi på Fores har, precis som politiker och näringsliv, många olika förslag om hur klimatarbetet bör prioriteras och organiseras. Men vi är ödmjuka inför att klimatrådet samlat Sveriges experter och övertygade om att dessa måste respekteras. Vi uppmanar därför våra folkvalda att göra detsamma, genom att fullfölja den lag som röstats igenom och svara upp mot de 16 rekommendationer som våra främsta experter på området tagit fram. STT 27 FOTO: BILDBANK Sverige behöver vara ett föregångsland i klimatarbetet, säger skribenten bakom debattartikeln. FOTO: BILDBANK att få politik på plats som förvandlar rekommendationerna till konkreta handlingar som leder till utsläppsminskningar. Sverige behöver vara ett föregångsland i klimatarbetet, och då kan vi inte kosta på oss att skjuta nödvändiga förändringar framför oss. Det innebär att Sverige måste lyssna på de experter regeringen tillsatt i klimatpolitiska rådet. Och göra det nu. Mette Kahlin McVeigh Chef, Klimatprogrammet, Fores Skriv en insändare – DIN RÖST ÄR VIKTIG! Du har möjlighet att skriva under signatur men bifoga alltid namn, adress och telefonnummer. Texten får vara högst 2 500 tecken inklusive mellanslag. Vi förbehåller oss rätten att korta ner eller helt avstå från publicering. Manus returneras ej. Mejla din insändare till: insandare@stthuset.com