Tillsammans i Mälardalen 1
TYCK Nollvision på spåren Att åka tåg är ett myck
et säkert sätt att resa. Däremot omkommer ett antal personer varje år i plankorsningar och på spåren. Claes Tingvall, säkerhetsdirektör på Trafi kverket, arbetar för att ingen ska omkomma i trafi ken. Text Sofi a Hällsten — För den som åker tåg är Nollvisionen redan uppnådd. Däremot händer det mycket runt omkring. Det sker olyckor med bilar i plankorsningar och personer i spåret som blir påkörda av tåget. Självklart innefattas även dessa av Nollvisionen och där har vi en del att jobba med, säger Claes Tingvall, som ofta kallas ”Nollvisionens fader”. — Fast själv säger jag barnmorska. Jag har varit med från början och i januari är det 20-årsjubileum för Nollvisionen. Mycket har hänt på den tiden, framför allt med samhällets värderingar. Under de senaste 20 åren har endast ett fåtal passagerare omkommit i järnvägsolyckor. Däremot dör 80—90 personer varje år när de blir påkörda av tåget. Den största delen, tre av fyra omkomna, är konstaterade självmord. Trafi kverket genomför löpande en mängd åtgärder för att minimera antalet döda. — Vi vet att hälften av alla självmord sker på cirka fem procent av banlängden. Vi vet också att om vi lyckas hindra någon från att försöka ta sitt liv så gör de sällan ett nytt försök. Vi jobbar därför med bland annat stängsel för att försvåra obehörigt spårbeträdande. — Vi arbetar även med larmkedjor, så att den som ser något misstänkt kontaktar polisen, som kan stoppa tågtrafi ken. Vi är även på gång med smarta kameror som automatiskt kan upptäcka när människor är i spårområdet och larma. Det är förbjudet enligt lag att vara på järnvägsspåren, utom när du korsar dem på särskilda övergångar. Dagens tåg är både tysta och snabba. Det är lätt att underskatta risken med att exempelvis gena över spåret. Tåg som susar förbi en station annonseras inte alltid ut. Ett tåg som kör 200 km/h hinner 56 meter på 1 sekund och har inte en chans att hinna stanna. — När det kommer till plankorsningar jobbar vi med bommar och tydliga hinder för att gångtrafi kanter inte ska gå över spåret utan att titta upp från till exempel sin telefon. Trafi kverket tog 2012 ett beslut om att antalet personer som omkommer i järnvägssystemet ska halveras till år 2020. — Det är inte så många år kvar, men jag tror vi klarar det. Det är inte rocket science. Vi kommer kanske aldrig att nå noll, men vi kommer att komma närmare och närmare. Vilket är ditt bästa höstt ips? Isabella Thunberg, Stockholm man ska deppa på hösten utan i stället försöka hitt a på något kul. gå till Statsbiblioteket och läsa böcker är också mysigt. Julia Högström, Stockholm – På hösten tycker jag om att fi ka. spelningar som är kul och utställningarna på Fotografi ska är också en bra höstaktivitet. Erik Hamlin, Södertälje – På hösten gillar jag att titt a på fi lm kar också gå långa verkligen färgerna på hösten. Längst och högst I Sverige fi nns det 3 991 järnvägsbroar. Den längsta och högsta är Igelstabron vid stationen Södertälje Syd. Den är 2 038 meter lång och 48 meter hög. 2 500 2 000 Kollektivt är säkrast 1 500 Allvarligt skadade 1 000 500 fördelade eft er färdsätt 2007–2013 Att transportera sig med kollektivtrafi ken i Sverige är mycket säkert. Tåg och buss är de säkraste transportslagen. Flest allvarligt skadade återfi nns bland cyklisterna och per alla cyklister använder hjälm. Målet är att användningen av hjälm ska öka till 70 procent till år 2020. Källa: Trafi kverket BUSS, LASTBIL, ÖVRIGT 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 5