Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53 »Super Sandy» ger svar på tal:
Visst kan snälla pojkar ta titeln! Brittisk seger för första gången på 16 år — gissa om det var en klang- och jubeldag utan like när det stod klart att Sandy Lyle, 27-årig skotte och f d SEO-vinnare, hade tagit hem British Open-titeln! Och det höjdes säkert en och annan bägare till Sandy's ära på pubarna i norr. Det är nämligen 54 år sedan en skotte (Tommy Armour) senast fick höja pokalen på det sätt Sandy gör på bilden här nedan. Lyle hade 282 slag, två över par, och vann med ett före Payne Stewart, USA. JÖRGEN OHLSON PÅ BRITISH OPEN Sandy Lyle's dröm att vinna British Open började en julidag 1969 på Royal Lytham. Då satt han, som 11-åring, på läktaren när jTony Jacklin på klassiskt vinnar- manér kastade upp sin boll bland publiken. - Jag var bara någon halv- meter ifrån att fånga den, berättar Sandy på presskonferensen. Då började jag fantisera om att själv få vara i Tony's sits. Det skulle inte bli någon brittisk spelare som trängde sig in mellan Jacklin och Lyle. Men någon boll fick inte Alexan- der William Barr Lyle, som hjälten högtidligt kallades i brittisk press, kasta upp på läktaren. Han kände sig nämligen inte som någon vin- nare när han lämnade 18:e greenen. Visserligen hade han drömläge, det visste han, efter att ha gjort raka birdies på 14:e och 15:e men en missad chip på sista hålet kun- jde ha kostat honom segern. Bol- len orkade inte upp för den slutt- ning som ledde till flaggan utan vände halvvägs och rullade tillba- ka. Under några fasansfulla sekun- der stod kungadömet stilla - Lyle själv föll i förtvivlan på knä och bet bokstavligt talat i gräset. - Jag trodde jag hade bränt mitt livs chans, sa Lyle efteråt. Han lyckades dock rädda en bo- gey (5) på hålet för totalt 282 (två över par) och kunde när han läm- nade greenen konstatera att de enda kvarvarande konkurrenter- na, Bernhard Langer och David Graham, både gjort bogeys på det korta 16:e, par 3. - Med tanke på de två svåra avslutningshålen räknade jag med att få minst playoff, erkände Lyle. Det krävdes nämligen birdies av någon på ett av de två sista avslut- ningshålen för att Lyle's kunga- krona skulle sitta löst. Det blev par för båda på 17:e och grytan kokade när Langer och Graham i sista boll stod inför den nästan hopplösa uppgiften att göra det ökända 18:e hålet, 458 yards, på tre slag. Båda missade green och värl- dens mest polerade och artiga golfpublik hade svårt att dölja var sympatierna låg. Graham var i bunker och i prak- tiken chanslös. Langer, som aldrig ger upp, hade en chip från 15 me- ter och läste omsorgsfullt varje decimeter av den tänkta linjen. Chippen nuddade stången men rann förbi. Saken var klar. Att se- dan både Langer och Graham missade sina puttar och gav ame- rikanen Payne Stewart - han med golfbyxorna - ensam andraplats är tveksamt om publiken notera- de. De hade fått sin hjälte och glädjen var gränslös. - Min far Alex, som är pro hemma i Skottland och som lärt mig spela golf, har lovat sluta röka om jag vinner »the Open», men jag kan ta ett bet på att han inte slutat framför TV:n denna efter- middag, var det första Sandy sa när han direktintervjuades. Lyle berättade att han hela det här året jobbat med sikte på full- träff i British Open. Detta var ock- så hans första seger i år. Kommentaren att »det här var det roligaste som hänt mig hittills i år», framkallade dagens längsta skrattsalva på presskonferensen. Segern var värd 65.000 pund (drygt 700.000 kronor) men brit- terna spekulerade i att han kan räkna med långt mer än 1 miljon pund - det du. Forsbrand! - i re- klamintäkter och appearence money under den närmaste 24 månaderna. Lyle ansåg att det vinnande sla- get var birdieputten på 15:e. - När den droppade i var jag så tagen att jag började gråta, sa Sandy. Då visste jag att jag hade ett guldläge att förvalta. Att jag hade den stora chansen. Fyra om titeln Under sista ronden var det bara fyra man som hade titeln inom räckhåll. David Graham och Bern- hard Langer, förstås, som gick ut i ledarbollen med treslagsledning till en kvartett med bl a Sandy Lyle. Graham och Langer kom snett direkt och efter ungefär halva ron- den hade Tom Kite, den ameri- kanske ettan för ett par år sedan, plötsligt en tvåslagsledning. Han fick dock en dubbelbogey på tian och sedan var »the Open» verkli- gen »open» igen. Avslutningen känner vi till. »Nice guys finish second», är ett välbekant påstående, och detta har brittisk press i flera år hängt upp sig på när det gällt superta- langen Sandy Lyle. Man har me- nat att Sandy var för »mjuk» för att nå de riktigt stora titlarna. — Jag här hela tiden vägrat tro att man måste vara en »bastard» för att kunna vinna British Open. Nu torde väl det vara bevisat, att jag hade rätt, log Lyle efter att ha gett sina belackare svar på tal. »Super Sandy» lämnade Royal St. Georges som en av de popu- läraste britterna det här året. Efter stort tumult kom han iväg för att - som någon gissade - gå hem och bygga lego med sin 2-årige son Stuart. Sådan är han, årets Champ. När Anders Forsbrand efter två ronder stötte ihop med Peter Ryd- strand, MacGregor-representant, på- pekade Anders att det inte var många blixtlås hela på den bag han hade. Går det inte att fixa en ny, undrade »For- sis». - Jag ska se om jag kan få tag på någon, svarade Rydstrand, varpå An- ders replikerade: - Annars kanske jag kan ta Jack's - han ser ut att missa »cutten». Anders syftade på en mer berömd märkeskamrat som mycket riktigt för- svann efter 36 hål. Han fick också en ny bag till tredje ronden. Dock inte Jack's. Totalt betalade 138.027 personer en- tré under British Open-veckan (inspel- ningsdagarna alltså medräknade). Det är den tredje största publiksiffran ge- nom tiderna. Rekordet är från 1984, på Andrews, då inte mindre än 193.126 golffans passerade vändkorsen. 1986 års British Open spelas på Turn-: berry. Även 1987 är det Skottland som står värd - Muirfield - medan tävling- en 1988 kommer åter till engelsk mark, I Royal Lytham and St Anne. SVENSK GOLF • 8/1985 53 Populär hjälte i Sandwich var den glade irländaren Christy 0'Connor J:r, 37-årig brorson till »den riktige». Hans inledningsrond på den fruktade banan »finns inte», som konkurrenterna ut- tryckte dét. 64 slag, sex under par, ban- rekord - och vilken 64:a, se'n! Hör här: bogey-birdie-bogey-birdie- birdie-birdie-birdie-birdie-birdie-birdie- par-birdie... Jo, så spelade han de 12 första hålen. Nio birdies (därav sju i rad), två bogeys och ett par. Åtta un- der. Det skulle bli ytterligare en »fågel» - totalt 10, British Open-rekord för en rond. Christy, glad gamäng, lyckades hänga kvar i slutstriden hela tävlingen - trots att många tvivlade - och avslu- tade med 76-72-72 för delad tredje- plats. * Den glade streaker som roade/retade publiken runt 18:e greenen sista dagen fälldes med en perfekt american foot- ball-tackling av Peter Jacobsen, som sa att han »satte in axeln där det gör som ondast». Vinnaren Sandy Lyle och Christy 0'Connor stod på 18:e tee under inter- mezzot och beklagade att de på 458 yards avstånd inte kunde avgöra om det var en man eller kvinna. Listan på duktiga amerikaner som . aldrig dök upp i Sandwich kan göras lång. Skälen var varierande men all- mänt gissade man på att det var den svåra banan som skrämde många. Bland de som saknades kan nämnas Curtis Strage, Johnny Miller, Calvin Peete, Hal Sutton, Hale Irwin, Ray Floyd.
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64