STT 1
TRANEMO BYGDEN AMBJÖRNARP | DALSTORP | GRIMSÅS |
GÖLINGSTORP | HOFSNÄS | HULARED | LIMMARED | LJUNGSARP LÄNGHEM | MOSSEBO | MÅNSTAD | NITTORP | ROSENLUND | SJÖTOFTA | TORPA | TRANEMO | UDDEBO | ÖLSREMMA REDAKTÖR: ANN SOFIE WAHLBERG · 0325-479 52 Klart med övervåning på förskolan Prästgården TRANEMO I förra veckan tog Kommunstyrelsen beslut att det blir en ny förskoleavdelning på Prästgårdens övervåning. Preliminärt blir den klar till påsk, med tio nya förskoleplatser. – Vi har väntat länge på den här avdelningen, det har varit tanken ända från början att det ska vara två avdelningar på Prästgården, säger förskolechef Maria Lidh. Idag nyttjas endast nedervåningen på Prästgården till förskola. Där finns 23 barn inskrivna på en avdelning med barn mellan ett och fem år gamla. – Nu är tanken att de större barnen flyttar upp och blir en egen avdelning för barn mellan tre och fem år. Det ger tio extra platser. Upphandlingen är klar och renoveringen av övervåningen börjar inom några veckor. – Preliminärt ska det stå klart till påsk, säger Lennart Haglund, projekt- och byggledare på kommunen. Vad är det som ska göras på Prästgården? – Det ska byggas en hiss utvändigt och lokalerna ska totalrenoveras. Dessutom ska köket nere göras om till ett tillagningskök, säger han. Varför har det tagit tid att börja med övervåningen? – Det beror på att detaljplanen som fanns var gammal och andra våningen rymdes inte i den. Det fanns endast plats för första våningen i detaljplanen. Då säger reglerna att man inte får ändra något. En ny detaljplan för hela området är framtagen och det har tagit normala ett och ett halvt år. Sedan tog bygglovet drygt fyra månader, säger Lennart Haglund. Trycket på platser på förskolor i bland annat Tranemo har länge varit stort. Kommer det här hjälpa till att lätta på trycket? – Visst minskar det på trycket, men det räcker ändå inte till alla som önskar plats under våren, säger Idag används endast nedervåningen på förskolan Prästgården i Tranemo. Till påsk väntas övervåningen stå klar för att ta emot fler barn. FOTO: YLVA HIDENG Maria Lidh. I kön står det ungefär 20 barn men fem av dem är syskon till barn på de två andra kommunala förskolorna i Tranemo och kommer i möjligaste mån att placeras på samma förskola som sina äldre syskon. Kvar blir 15 barn. – Vi skulle egentligen behöva ytterligare förskolor i Tranemo. Det finns ett direktiv från Skolverket att barngrupperna bör minskas och de riktlinjerna ligger vi betydligt mycket över, säger Maria Lidh. YLVA HIDENG ylva@stthuset.com ”Vi har väntat länge på den här avdelningen.” MARIA LIDH SJUHÄRAD Tomas Jarvid, församlingspräst i Dalstorp, har under jubileumsåret för Martin Luther föreläst på ett lättsamt sätt om reformatorn. Förutom Tomas föreläsningar firas Luther även vid en gudstjänst i Tranemo kyrka 31 oktober. I år är det jubileumsår för Martin Luther. Det är 500 år sedan han spikade upp sina 95 teser på dörren till slotts kyrkan i Wittenberg, och på så sätt startade reformationen. –Det finns många som är kunniga om Luther och kyrkohistorien men jag har blivit som en slags Herman Lindqvist, bra på att på ett enkelt sätt förklara vad som hände, säger Tomas Jarvid, präst i Dalstorp. Varför är du så intresserad av Luther? – Jag är ju ändå präst, säger Tomas och skrattar. Men, nej tycker han, visst kan man diskutera Luthers ställning. – Vi har ju redan en frälsare i kyrkan, vi behöver inte en till. Det hela började i alla fall med att han tog bilder till sin blogg, där en liten playmofigur föreställande Martin Luther var inblandad. – Det kom en fråga från kyrkan i Tyskland till leksakstillverkaren Playmobil att tillverka en Lutherfigur. Den har tydligen blivit en succé. Sedan blev det korta texter till fotona på Tomas blogg, ”Nåden allena” och ”Luther blev kallad till munk”, och till slut hade han en hel serie bilder rätt heltäckande över Martin Luthers liv. Det är dessa bilder och inlägg som utgör grunden i den lite lekfulla föreläsning han håller, på församlingshem och skolor runt om i bygden. För Martin Luther är inte knastertorr som många tror, säger Tomas. Det finns många mustiga och dramatiska berättelser att utgå ifrån – Mina föreläsningar blir en vinn-vinn situation. Jag tycker om att berätta och det sprider lite allmänbildning. Allmänbildning på så sätt att Luther har en stor del i den svenska historien, säger Tomas. – Sverige är ett lutherskt land. Efter reformationen fick vi en statskyrka, vi separerades från påven och kungen styrde även över kyrkan. Gudstjänsterna började hållas på svenska, och kravet att kunna läsa katekesen gjorde att många lärde sig läsa. – Läsförmågan i Sverige under 1600-talets slut var faktiskt högst i världen. Men det här att vi säger att vi har ”Luther på axeln”? – Det är ett rätt sent synsätt. Efter andra världskriget sjönk allt tyskt i anseende, även Luther. Då blev han lite orättvist förknippad med en stäng arbetsmoral. Men han hade egentligen en mer glädjerik syn på arbete. 31 oktober är det 500 år på dagen. Då hålls en gudstjänst i Tranemo kyrka där Martin Luther är i fokus. – Jag kommer också att komma in där på något sätt, säger Tomas. ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com FOTNOT: Tomas Jarvid håller sin föreläsning om Luther i kväll i Länghems prästgård. Han har även en öppen föreläsning i Grimsås 15 november. Bilderna finns just nu som utställning i Länghems prästgård. ”Luther bränner upp den bulle, förlåt, bulla (ett brev från påven) med hot om bannlysning, om han inte tog tillbaka sin kritik mot kyrkan. Efter det var han fredlös men beskyddad av sin lokala furste.” Så beskriver Tomas Jarvid sin bild som ingår i föreläsningen. FOTO: TOMAS JARVID Det sprider lite allmänbildning. TOMAS JARVID