Omtanke 1
Kortnyheter Ny tillsynschef utsedd Regeringen har
utsett Gunilla Hulth-Backlund till ny generaldirektör i Regeringskansliet. Hon kommer att leda arbetet med att bygga upp den nya inspektionsmyndigheten för vård, omsorg och socialtjänst. Därefter tillträder hon som generaldirektör på den nya myndigheten. Flyktingbarn svårt traumatiserade Allt fler flyktingbarn i Skåne är svårt traumatiserade. Därför satsar regionen fyra miljoner kronor på Teamet för krigs- och tortyrskadade inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Malmö. Kunskapen om flyktingbarns psykiatriska ohälsa och vård ska öka och kompetensen som finns i Malmö ska föras ut till resten av Skåne.På BUPs regionala avdelningar har man under stora delar av 2011 haft hälften av platserna belagda med flyktingbarn. Källa: Svt.se Våldsamma drogen MDPV sprids På flera håll i landet har beroendemottagningar och polis kommit i kontakt med drogen MDPV i sommar och varnar för att den är mycket beroendeframkallande och leder till aggresivitet vilket gör personerna vårdkrävande. Det är en potent drog som väldigt snabbt kan ge bieffekter vilka även sitter i länge. Drogen injiceras, men den kan också snortas eller drickas upplöst i vätska. Ny socialchef i Ånge Katarina Persson, från Östby blir ny socialchef i Ånge. Hon lämnar samtidigt tjänsten som vd för Botniatåg. Bråk om färgen på arbetskläderna Två företag slåss om att få leverera arbetskläder till äldreomsorgen i Skellefteå. Ordern är värd 700-800 000 kronor. Nu har ett av företagen, som anser sig ha vunnit upphandlingen, begärt överprövning av ärendet hos förvaltningsrätten. Skellefteå kommun vill göra om hela upphandlingen då båda företagen erbjuder för mörka kläder. Källa: Norran 30 www.ssil.se Nya rekommendationer vid livets slut Din diagnos och var i landet du bor har betydelse för vilken vård du får i livets slutskede. För att jämna ut skillnaderna borde all vård- och omsorgspersonal vidareutbildas inom palliativ vård. Det är en av flera nya rekommendationer som Socialstyrelsen presenterat. Varje år dör omkring 90 000 personer i Sverige och uppskattningsvis 80 procent av dem behöver lindrande vård när behandlingen inte längre har någon effekt. Uppgifter från Nationella rådet för palliativ vård visar att antalet platser för specialiserad palliativ vård kan variera länsvis mellan 7 till 107 per 1000 avlidna. För att döende personer inte ska behöva åka in och ut på sjukhus, tvingas leva med smärta och sakna någon att prata med så har Socialstyrelsen tagit fram ett nationellt kunskapsstöd. Skillnad i tillgången till hjälpmedel Det är stora regionala skillnader i tillgången till hjälpmedel. Det visar en kartläggning som Hjälpmedelsinstitutet har gjort. Skillnaderna beror framför allt på om ett hjälpmedel är förskrivningsbart eller inte. Resultatet visar också att kostnaderna för att få tillgång till hjälpmedel varierar beroende på var i landet man bor. Kostnaderna för att få hjälpmedel för den enskilde individen varierar i kartläggningen mellan 0 och 25 000 kronor. Det är närmare tio procent av Sveriges befolkning som använder hjälpmedel för att kompensera en funktionsnedsättning, och många befinner sig i en redan ekonomiskt utsatt situation. – De skillnader mellan landsting och regioner som vi kan se i kartläggningen ter sig orimligt stora, säger Jan Grönlund, direktör för Hjälpmedelsinstitutet. Dessa skillnader är inte heller i linje med hälso- och sjukvårdslagens intentioner. På flera andra områden finns både nationella riktlinjer och strategier. Det borde finnas även inom hjälpmedelsområdet. I undersökningen har Hjälpmedelinstitutet utgått från två fallbeskrivningar – en 17-årig pojke med ADHD och en kvinna i 45-års åldern med progredierande synskada – och deras hjälpmedelsbehov. Endast drygt hälften av landstingen i undersökningen kunde förskriva de flesta av hjälpmedlen som efterfrågades i undersökningen. Resultatet visar också på olika förutsättningar för att få information eftersom transparensen i många landstings villkor inte är optimal. Villkoren för de hjälpmedelssortiment som f i n n s på landst ingens w e b b - p l a t s e r stämde inte alltid när uppgifterna sedan kontrollerades. Bland annat var förskrivningsmöjligheterna oklara. Ett exempel är, att trots att ett hjälpmedel inte finns i det upphandlade sortimentet, går det att genom särskild prövning få det förskrivet. Polisen kraftsamlar mot hedersvåld På ett seminarium i Almedalen om hedersrelaterat våld ”Inlåst, bortgift, mördad” presenterade rikspolischef Bengt Svenson ett åtgärdspaket för att förstärka Polisens arbete mot hedersbrott. Åtgärderna består av en polisiär expertgrupp, en hedershotline och en nationell kunskapsbank. – För att polisen ska bli bättre på att utreda hedersbrott ser jag behov av en polisiär expertgrupp mot hedersvåld dit utredarna i länen vid behov kan vända sig för att få stöd i komplicerade ärenden. En utredare som behöver rådgöra i sitt ärende ska kunna lyfta telefonluren och slå numret till en ”hedershotline” där en erfaren och kunnig utredare kan ge råd och stöd i det aktuella ärendet, säger rikspolischef Bengt Svenson. Den polisiära expertgruppen mot hedersvåld ska bestå av en handfull utredare som har beprövad erfarenhet och kunskap om hedersproblematik. Vid behov ska expertgruppen även kunna biträda i utredningar. Expertgruppen kommer kontinuerligt att bygga upp en kunskapsbank av de samlade erfarenheterna och problem som man har tagit ställning till under året. Syftet med detta är att hitta framgångsfaktorer och best-practice som sedan kan spridas i landet och som ska ligga till grund för effektivare utredningar och i längden fler fällande domar.