Omtanke 1
Utblick Tidningen Skandinavisk Sjukvårdsinformati
on har bjudit in ett antal organisationer och myndigheter att återkommande skriva en text till Utblick. De har på den här sidan möjlighet att belysa vad som händer inom deras verksamhet eller kommentera enskilda händelser utifrån sitt perspektiv. I det här numret skriver Patrik ulander, förbundssekreterare på Svenska vård. Kvalitet värd namnet D et finns ingen kvalitet. Eller snarare, det finns inom social vård, behandling och omsorg alldeles för många olika sorters kvalitet, och definitioner av vad det egentligen innebär. Begreppet kvalitet brukar oftast handla om till vilken grad man uppfyller ställda krav, men privata vårdgivare ställs inför krav från flera olika håll. Socialstyrelsen granskar oss, men det finns inga tydliga riktlinjer för vad som faktiskt krävs. Ett färskt exempel är de nya föreskrifterna kring ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Utgångspunkten för systemet är en lagkravslista, men vilka lagar som ska ingå svarar SoS inte på, det ska man ta fram på egen hand. Om man nu inte ens kan fråga SoS, vem ska man då vända sig till för att få koll? Och kan SoS tillsyna utan en egen lagkravslista? Ett annat exempel är upphandlingar. Alla som lämnat anbud vet att ingen upphandling är den andra lik, och att ställda krav på kvalitet varierar från en upphandling till en annan. Bedömningen av anbuden varierar också, trots att olika upphandlingar ska leda fram till köp av samma tjänst. Definitionen av god vårdkvalitet ska självklart inte variera från kommun till kommun. Tar man sedan steget vidare till faktiska placeringar av klienter, så blir kvalitetskraven ännu spretigare. Ett exempel på detta är från den egna verksamheten, där vi haft ett femtiotal placeringar från cirka 20 kommuner under de senaste 10 åren. Efterfrågan på en strukturerad feedback för genomfört arbete uppgår till noll. Tydligt uttryckt: Ingen uppdragsgivare har begärt en sådan återkoppling. Inom vissa vårdområden finns system för detta, till exempel Äldreguiden, 6 www.ssil.se men för många områden är förekomsten av nationella kvalitetsmått och -jämförelser obefintlig. Självklart ska alla vårdområden följas upp och utvärderas. Listan kan fyllas på med krav från klienter, anhöriga, politiker och media, men för att sammanfatta: Denna förvirring kring begreppet kvalitet innebär inte att den inte finns, den är självklart central för alla sociala vårdgivare. Utmaningen blir att försöka hitta den kvalitetsnivå som balanserar alla olika krav, men man står ofta ensam i att göra det och stödet från myndigheter och uppdragsgivare är idag alldeles för svagt. Som branschorganisation tar Svenska Vård ett ansvar för kvalitetsarbetet på flera sätt, bland annat genom en egen handledning för systematiskt kvalitetsarbete och genom återkommande diskussioner med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och landsting. Vi planerar också att delta i Fores projekt Uppdrag Välfärd kring framtidens välfärdstjänster. Vi efterfrågar följande för våra medlemmar: • Alla institutioner, oavsett huvudman, ska tillståndsprövas och tillsynas med grund i tydliga riktlinjer för vilka krav som ställs. • Upphandlingar ska utgå från nationella kvalitetsmått och anbud ska värderas på lika grunder. • Vårdinsatser ska följas upp strukturerat med grund i nationella kvalitetsmått. • Myndigheter, kommuner och utförare ska arbeta gemensamt för samsyn kring god kvalitet, där man tydligt ser sammanhanget från myndighet via upphandling till insats och uppföljning. Då börjar vi närma oss en kvalitet värd namnet. Patrik Ulander