STT 1
STT Vecka 26 onsdag 24 juni 2015 21 En sextonårig
pojkes kärleksbrev från Limmared till Paris år 1886 Min morfar, Carl A. Brusewitz, var född den 6 december 1870. Anneli Isaksson den 24 januari 1955. Anneli är född i Limmared. Hennes far Tore drev taxirörelse. Hon mötte kärleken i form av Bert från Alkmaar i Holland. Han var/är släktforskare. Så var ock hon sedan 15 års ålder. Hon har bland annat forskat i släkten Brusewitz och funnit att en av mina anfäder var skådespelaren och operasångaren Carl Fredrik Bergh, född i Åbo, Finland 25 aug 1779. Han antogs som aktör vid Kungliga Dramatiska teatern och Operan i Stockholm 1800 och uppträdde som sådan i 34 år. Han är den skådespelare vid Dramaten som har varit längst anställd av alla! Jag kom inte ens upp i halva antalet år! Stenograferat brev Anneli har nu åstadkommit ännu en deckarbedrift. Den går i korthet ut på att hon vid sina forskningar på holländska och svenska bibliotek stött på ett stenograferat brev som otvivelaktigt har skrivits av min morfar. Hon lät en finlandssvensk stenograf skriva ut brevet på svenska och jag skall nu pränta ner det så att det blir någorlunda läsbart och begripligt. Ni får använda er fantasi om ett eller annat ord saknas. Dessutom ber jag er respektera att brevet skrevs av en sextonårig kille för 129 år sedan och att det svenska språket sedan dess har genomgått vissa förändringar! C.A. Brusewitz brev: Brevets första sida Bästa Hilda! Då det nu tycks mig ofantligt länge sedan jag hade någon underrättelse om huru du och lilla Agda befinner er i världsstadens buller och yra och finnande mig så förglömd, tager jag mig friheten att göra mig påmind och adresserar mig för ombytes skull denna gången till dig. Jag hoppas mycket att om ej någon annan känsla snart driver dig att tänka på återfärden, så skulle dock hemlängtan taga överhanden. ”Visst är det varmt i södern, men ändå mer varmt i Norden.” Som det ej är min mening att denna gång gälla som nyhetstolkare och du troligen ibland läser … så talangfullt redigerade tidningar, så har du nog reda på skandalen som en hel vecka mitt i f... hållit våra k...göteborgska nerver i spänning, och om jag skulle skildra några effektfulla interiörer från monsieur le Wetterlinds belägring så tänker du väl (el.blott), vad är det mot vad vi har i Paris. Hela landet är ju skakat av jordbävning. Vintern har här varit tråkig och jag försäkrar dig att för mig skulle sommaren bli likadan om jag ej får lyckan att återse dig här hemma, glad och munter som förr! Det är nu en gång en märkvärdig sak, att då man en gång inrotat ett begrepp, ett föremål i sin tankegång, så är det omöjligt att få den att försvinna; det är som med en vacker melodi, man glömmer den aldrig, och jag tror att varje människa har sin vackra melodi som han går och trallar på. Han må vara aldrig så omusikalisk, men är det ej musik så kan det vara något annat som då...(?) Brevets andra sida ...begreppet, tanken, en gång så att säga stadgat sig jämt i ens minne. Ja kära du, jag tror verkligen att jag sitter och svärmar lite smått på kvällskvisten men jag är i dag vid särdeles gott lynne och var jag nu hos er i Paris så skulle jag ha stiligt t... Hilda, vad mycket nu kunde vara annorlunda om du förstått eller velat förstå mig rätt. Det är för mig omöjligt att utesluta dig ur min tankar. Jämt är jag hos dig, drömmande eller vaken! Jag skall säga dig uppriktigt att allt sedan i fjol i juli har jag varit liknöjd för allting. Jag gjorde en dum och dyr resa till England för att... förstå mina tankar, jag negligerade mina affärer, förlorade mina pengar så att jag måste taga en kompanjon för att fortsätta mina affärer, men har jag nu spottat i näven och tagit bättre... friska tag som man säger, så det skall nog gå igen... Men jag var nog lycklig att få Agda av dig, du den enda som jag någonsin verkligen älskat! De pengar som förut olyckligt nog varit tal om, av dem vill jag ej ha ett öre, dem må du själv behålla. Jag tänker ej gifta mig förrän jag själv kan hålla mitt hus och det skulle gå så mycket lättare och fortare om jag hade något att arbeta för. En ömmare man får du inte Låt mig med detta ej bedja dig eller övertala mig att bli min utan låt ditt fria tycke och din egen vilja bestämma; ett vill jag dock säga och försäkrar dig att du skall … en ömmare och mer tillgiven man får du aldrig. Ja, Hilda det är djärvt av mig att återkomma till detta ämne för tredje gången men jag har ej ro förrän jag får visshet så mycket mer som jag har all anledning förmoda att missförstånd av åtskilliga orsaker och ... förlåt mig min älskling, även blyghet avhållit dig att giva ditt samtycke eller yppa dina känslor! Jag är själv mycket blyg och när det kommit till knuten har jag stått som en målad bock utan att kunna förmå mig säga ett ord vidare. Men just detta bevisar den djupa aktning jag hyser för dig för att inte på ringaste vis såra dig. Älskade Hilda, låt oss nu bannlysa denna blyghet och Carl A. Brusewitz som blyg tonåring. svara mig lika uppriktigt som jag på detta papper anförtrott dig mina heligaste och dyrbaraste känslor. Detta skulle verkligen skrivas om på bättre papper och med mer vårdad stil men jag tror ändå att i självaste originalet under förhoppning om överseende med alla fel och brister. Låt nu ej för länge vänta på dig med svar, ty du kunde nog förstå att jag räknar dagarna. Skulle du även denna gång säga nej, i så fall mitt hjärta skulle brista och förvandlas till en sten så lovar jag dig heligt att aldrig mer återkomma till detta ämne, men jag tror ej att jag denna gång misstager 24 små dagböcker Min mor Irma dog 1964, just fyllda 65 år. Hon lämnade, bland mycket annat, efter sig 24 små dagböcker som hennes far Carl hade skrivit under sin tonårstid. Tankar från mitt Limmaredsfönster, Stockholmsfönster, Londonfönster... Handstilen var så liten och svårläst att jag aldrig lyckades läsa mig igenom alla 24! Men Anneli lyckades! Tillsammans med sin man Bert har hon både läst och skrivit ut inte blott mina 24, utan även ytterligare tre som av okänd anledning hade hamnat på Liandersgården. (Limmareds Hembygdsförening.) Originalböckerna finns nu på Göteborgs Universitetsbibliotek. Hembygdsföreningen och Glasets Hus har kopior. Tack vare Anneli, Tore Isakssons tös från Limmared, har jag, vid nyss fyllda 84, lärt känna min morfar på ett sätt som inte hade varit möjligt utan hans dagböcker, brev och fotografier. Det blev långt det här – och ändå finns det mer. Er varmt tillgivne Fredrik mig. Därtill är du för djupt fästad i mitt minne. Jag förblir alltid din innerliga, tillgivna, trofasta uppriktiga vän Axel. Tillägnat Av Agda (?) Arvidsson. Suverän känsla för språket Det är inte lätt att hänga med i svängarna! Hans känsla för språket är onekligen suverän – inte blott med tanke på att han endast är 16 år. ”Brevet kan också delvis vara lite påhittat, för inte gjorde han en dum och dyr resa till England som 16-åring och inte hade han då heller en kompanjon?”, undrade Anneli. ning? Hans fantasi gick kanske hand i hand med hans begåvAnneli skriver också: ”Det är ju ett härligt brev. Undrar vad det är för en skandal han pratar om? Det verkar vara något som hänt i Göteborg och det måste ha hänt något ännu värre i Paris våren 1887? Han talar här om en jordbävning, något som skakade hela Frankrike. Vad kan det ha varit?” En yvig student redo för en spännande värld.