Marknad 1
DENNA SIDA ÄR ETT SAMARBETE TEMA Pia Eriksson och
Per-Anders Andersson vid Värhulta Gårdsmäklare. Värhulta Gårdsmäklare – mäklare i tre generationer Text och foto // Ulf Hjelting Historien om Värhulta Gårdsmäklare börjar 1924. Det var då som farfar Hugo började som auktionsförrättare. Idag är det sonsonen Per-Anders Andersson som driver företaget Värhulta Gårdsmäkleri. Tema Hus & Hem har varit på besök hos det snart 100-åriga företaget. På ett bord står det en plåtburk, modell äldre, från traktortillverkaren John Deere. Innehållet visar sig dock vara något helt annat än traktorrelaterat – nämligen chokladkakor. Kaffebryggaren arbetar för fullt i köket. Det är måndag morgon vid Stora Luggavi Gård, beläget cirka nio kilometer sydöst om Fjugesta på Närkeslätten. Det är vår och utanför husknuten till kontoret för Värhulta Gårdsmäklare hörs fågelkvitter. I en skinnsoffa sitter Per-Anders Andersson bekvämt för att prata om sin verksamhet. – Egentligen är det även fjärde generationen som arbetar här och jag har en förhoppning att företaget ska gå i arv en dag, säger Per-Anders. Vi sitter i företagets relativt nybyggda 48 kontorsdel. Här var det tidigare häststallar, men nu är det kontor. Företaget har bedrivit gårdsauktioner och mäkleri sedan 1924. Om fyra år fyller Värhulta Gårdsmäklare 100-år. – Allt började med farfar Hugo som förvaltade en gård i Norrtälje och som fick en förfrågan om att sälja ett antal utgårdar. Det var då han började som auktionsförrättare och han lärde sig det arbetet med att skriva sånt som behövdes. En auktionsförrättare skiljer sig från att vara auktionsutropare på så sätt att det är den personen som ansvarar för att ta in uppdraget, marknadsföra det och se till att allt går rätt till. Farfar Hugo flyttade sedermera till Värhulta, beläget mellan Fjugesta och Vretstorp, och kom att driva företaget fram till 1983, då Per-Anders övertog verksamheten. Fram till 1955 hade företaget använt sig av inhyrda utropare då Per-Anders far Per-Olof tog över som utropare. – Jag var 27 år när jag övertog allt. Jag minns min första auktion. 2 000 personer hade samlats och det var med en skräckblandad förtjusning som jag klev upp för att vara auktionsutropare. Du måste ha folket med dig och det krävs ett visst artisteri för att klara av det. Tre år efter övertagandet tog Per-Anders sin mäklarlicens. I april 2006 genomfördes den sista gårdsauktionen. Verksamheten ändrades till att enbart inbegripa gårdsmäkleri. – I grunden har jag en lantbrukarutbildning och jag har aldrig varit speciellt intresserad av att sälja bostadsrätter eller villor. Det som intresserar mig är lantbruk med företag och boende och som har en livsmedelsproduktion och eller ett skogsbruk på gården. Det är sådana försäljningar Värhulta Gårdsmäklare sysslar med. Vilka är då köparna till dessa fastigheter? – De som köper är till två tredjedelar från närområdet. Det kan handla om att granngården köper delar eller helheten av det som är till försäljning. De kanske är intresserade av skogsbruket och köper det som en avstyckning. Boendet är det vem som helst som köper. Egentligen finns det inget billigare boende än en betald gård på landet där du bara behöver betala driftskostnaden. Många väljer att sälja eller arrendera ut delar, men att de sedan bor kvar på gården. Vad spelar störst roll vid försäljningen? – Konjunkturen är klart avgörande. Många avvaktar med försäljning i väntan på en stabil marknad. Finns det obegränsat med gårdar till försäljning? – Faktum är att det finns faktiskt en stor del ödegårdar som skulle kunna tas i bruk i princip omedelbart. Vill man bedriva jordbruk så är det inga problem att hitta gårdar för det. Vi har en jämn ström av försäljningsobjekt som kommer till oss. Finns Värhulta Gårdsmäklare om 20 år? – Det hoppas jag. Jag kanske inte finns i verksamheten då, men det finns andra i företaget som kan driva allt vidare.