Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd 4.1.1 Undersökningens ur
valsförfarande Vid det urval som behövts göras för att kartläggningen av glesbygdsbibliotekens villkor och förmåga att leva upp till bibliotekslagens prioriteringar ska kunna tillskrivas tillräcklig legitimitet har ingen av de tre kommunkategoriseringarna ovan varit tillräckliga som urvalsgrund. Hänsyn måste också tas till bibliotekssektorns regionala infrastruktur och relationen mellan olika kommuner. Inget kommunalt folkbibliotek fungerar isolerat, utan alla är del i ett större sammanhang. För att skapa en rättvisande bild och förstå studiens empiriska utsagor och exempel måste detta tas i beaktande. Det är därför inte rimligt att instrumentellt hålla sig till individuellt valda kommuner inom till exempel Jordbruksverkets huvudkategori gles landsbygd. Istället behöver urvalet göras på en mer regionalt baserad grund. Det kommunala urvalet i den här studien har därför haft bibliotekens regionala indelning som utgångspunkt, med följande kriterier som centrala: • Regionerna ska domineras av glesbygdskommuner samt • Regionerna ska representera en bred geografisk spridning över hela landet. De biblioteksregioner som utgör grundurval för studien redovisas i tabell 2. Deltagande kommuner redovisas i Bilaga 1. Tabell 2. Undersökningens regionala urval med antal kommuner. Biblioteksregion Norrbotten Västernorrland Jämtland/Härjedalen Värmland Blekinge/Kronoberg Antal kommuner 14 7 8 16 13 Antal deltagande kommuner 9 7 6 9 3 Ytterligare regioner hade varit möjliga att inkludera, men för att kunna genomföra den valda metodologin har representativiteten i karaktär och geografisk spridning varit avgörande för vilka regioner som valts ut. Att folkbibliotekens regionindelning varit grund för det kommunala urvalet öppnar för möjligheten att blanda olika kommunala kategorier, för att på så sätt kunna fånga villkoren i de enskilda kommunerna. Det blir då till exempel rimligt att ta med stadsområden som Sundsvall, Luleå eller Östersund. Dels innefattar dessa kommuner i sig glesbygdsmiljöer (till exempel biblioteket i Stöde i Sundsvalls kommun) med verksamhetsformer som präglas av dessa som till exempel biblioteksbussar, dels sträcker sig deras verksamhet på olika sätt också utöver den egna kommungränsen och påverkar andra mindre folkbiblioteks verksamhet i regionen. Att fånga denna helhet är central för att kartläggningen ska bli rättvisande. För att ytterligare skapa rättvisa i bilden av bibliotekens verksamhet har även Samernas bibliotek, drivet av Sametinget samt biblioteket vid Ájtte fjäll och samemuseum ingått i urvalet. Motivet att inkludera den samiska biblioteksverksamheten är att fyra av fem av de inkluderade regionerna ligger inom Sápmis gränser. Med Jordbruksverkets kategorisering innebär allt detta att studiens deltagande kommuner och biblioteksenheter fördelar sig enligt vad som anges i tabell 3. 23/68