Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd Tabell 3. Kategorisering
av deltagande kommuner enligt Jordbruksverkets kommunindelning. Kommunkategori Landsbygd Gles landsbygd Stadsområde Total Antal 19 10 5 34 Procent 56 29 15 100 Urvalet gör således inget anspråk på totalitet eller representativitet i statistisk bemärkelse. Analysen av informanternas utsagor är renodlat kvalitativ och tar fasta på det konkreta innehållet i verksamheterna inom vilka de är verksamma. Målet har istället varit att skapa en allmän bild av de socioekonomiska villkor som styr glesbygdsbibliotekens dagliga verksamhet. Det är dessa villkor som ligger till grund för de exempel som framkommer i studiens resultatbeskrivning och det är de som färgar de aktiva bibliotekariernas bild av sin verksamhet. 4.2 Metodologi – utgångspunkter och praktiskt genomförande Det material som legat till grund för analysen är i första hand informanternas individuella anteckningar och forskarens tavelanteckningar i anslutning till gruppdiskussioner, ljudinspelade och filmade intervjuer, studiebesök samt enstaka konsultationer av regionala och kommunala biblioteksplaner. Då syftet med studien är att skapa en bild av villkoren för det praktiska arbetet i glesbygdsbiblioteken och därigenom se till deras faktiska och möjliga laguppfyllelse har arbetet präglats av en metodologi som tar fasta på lyhördhet och förståelse snarare än redovisning av kvantifierbara uppgifter. Tillvägagångssättet har inspirerats av så kallad institutionell etnografi, ett förhållningssätt och en metodstrategi utvecklad av den systemkritiska kanadensiska sociologen Dorothy Smith. Inom institutionell etnografi läses utsagor och handlingar inte som i första hand uttryck för individuella upplevelser eller erfarenheter, utan istället som just institutionella.79 Med detta menas att till exempel en i en intervjusituation redogjord erfarenhet inte läses som individuell, utan som en som talar för institutionens faktiska verksamhet. Den individuella bibliotekariens eller biblioteksassistentens erfarenhet blir bibliotekets. Även sociala relationer mellan till exempel användare och professionsutövare kan fångas genom denna institutionella omskrivning.80 blottlägga olika typer av institutionella maktförhållanden. På så sätt blir det också möjligt att Att hämta inspiration från etnografisk metod vid en kartläggning som har till syfte att analysera och förstå ett sorts nuläge kan tyckas missriktat, men även om en sådan har ett mer processuellt perspektiv där forskaren befinner sig nära sina informanter och skeenden förmår den att skapa en utgångspunkt för det sätt som det är möjligt att närma sig informanter på också i en studie som denna. Framförallt visar den en riktning att styra lyhördheten gentemot det fria berättandet, i mötet som uppstår mellan olika utövare; här ”vanliga” bibliotekarier, chefer, biblioteksassistenter, specialbibliotekarier och regionbibliotekarier. I diskussionerna tillåts de olika institutionella rollerna smälta samman till en erfarenhet – bibliotekets – och formuleras utifrån flera simultana perspektiv. På så sätt kan både samsyn och konflikt synliggöras. Just förmågan att ställa samman och samla flera ibland motstridiga erfarenheter till en gemensam förståelse är den etnografiska metodens stora fördel, men den kräver tid. I en studie som den här, där den förfogade tiden varit begränsad och strävan att höra många röster krävt extensivt resande får den etnografiska förebilden kokas ner till en sorts essens som kunnat tas med in i mötet med informanterna, i workshops, intervjuer och studiebesök. 24/68