Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd Just hur personalen ska
hantera konflikter på biblioteken upplevs som en svår fråga. Här räcker inte alltid fackkunskaper och professionell kompetens till. När det gäller ungdomarna lyfts det viktiga i att inte särbehandla dem negativt fram, utan istället satsa på mer ”tillgänglighet för unga, hjälpa dem in i bokvärlden istället för att bara klaga på dem, att de bara sitter och inte gör något, att det är i vägen” (VKI). Att se och ha förmågan till detta lyfts av flera som en del i en förvärvad professionell erfarenhet, men kopplas kanske just därför också till generationsförändringar i personalen: “Unga nyexaminerade vill sällan jobba ensamma på kvällarna, det är en stor generationsskillnad. Unga vill ha regler, men har svårt att hantera praktiska situationer. De är socialt osäkra och satsar på säkerhetstänk. Här spelar utbildningarna en stor roll i synen på biblioteket, på social oro” (JHÖS) Vi kommer att få anledning att återkomma till just de biblioteks och informationsvetenskapliga utbildningarnas roll längre fram. Innan vi går vidare och ser på hur erfarenheterna formuleras kring frågor om medier och bestånd, så lyssnar vi till ännu en informant på temat tillgänglighet och service, värd att bära med oss i den fortsatta framställningen: ”Vad ska biblioteket ha för roll i samhället framåt? Som det ser ut nu går mycket av tiden åt till att hjälpa till med utskrifter, bankärenden, ITfrågor, mail, läxor och så vidare, vilket är viktigt. Många av de som kommer har ingen annanstans att gå” (VNSO) 5.3 Medier och bestånd Grunden i all biblioteksverksamhet är samlingen. Folkbiblioteken har inget bevarandeuppdrag och arbetar därför istället med en strategisk medieplanering som tar sin utgångspunkt i bibliotekslagens krav på en samlingsuppbyggnad präglad av både kvalitet och allsidighet. Precis som vi i föregående avsnitt kunde se en spänning mellan kravet på att vara tillgänglig för alla och samtidigt prioritera specifika grupper, ses bland informanterna i den här studiens bibliotek en spänning också i fråga om medieinköp. Det föreskrivs också att användarna ska ha ett betydande inflytande över verksamheten och i just mediefrågorna blir det ofta nyckeln till att låsa upp de begränsade resursernas kättingar. Då de flesta orter och enheter är små är det svårt att upprätthålla lagens krav. Då är ofta samverkan lösningen, som till exempel inom ramen för Bibliotek Norrbotten, där regionens 14 kommuner gått samman och betraktar sig som ”ett” bibliotek, något som deltagarna i gruppdiskussionen i regionen betecknar som avgörande för att kunna leva upp till lagens krav. I samtliga deltagande regioner finns samarbeten som rör beståndsutvecklingen på olika sätt antingen i form av gemensam kompetensutveckling eller bibliografiska samarbeten och gemensamma inköp. Ändå är det til syvende og sidst på det lokala biblioteket besluten ska fattas, bedömningarna göras om vad som ska köpas in och hur balansen mellan kvalitet och allsidighet ska upprätthållas. Frågan om medie och beståndsutveckling rymmer idag också en annan konflikt, den mellan det traditionella och det digitala medielandskapet, där glesbygdens bibliotekarier vittnar om erfarenheter som delvis ser annorlunda än de som ligger till grund för mer nationellt initierade diskussioner och tendenser. Men låt oss börja med diskussionen kring kvalitet och allsidighet. 5.3.1 Kvalitet och allsidighet I frågan om kvalitet och allsidighet visar informanterna upp en rik variation av erfarenheter av hur begreppens inbyggda spänningsförhållande löses lokalt. Utgångspunkten tas ofta i det skrivna, i de kommunala och regionala biblioteksplanernas mediestrategiska resonemang, men glider snart över i den praktiska vardagens beslutssituationer: ”Balansen [mellan kvalitet och allsidighet] återfinns i medieplanen. Efterfrågan på medier styrs på olika filialer och anpassning till användarnas behov sker efter inköpsförslag” (JHHH) 36/68