Folkbibliotek i glesbygd 1
Folkbibliotek i glesbygd med användarna och för a
tt kunna utveckla verksamheterna. Vad som också ses är den hämsko som svårigheten att motivera och synliggöra verksamheten i exempelvis konkurrens med andra kommunala verksamheter som kanske har starkare, mer resurskrävande lagstöd utgör. En aspekt i det sammanhanget som några också lyfter är genusfrågan, där biblioteken i många av studiens kommuner har att slåss mot karaktäristiskt mansdominerade verksamheter, där biblioteksföreträdarnas argument förblir ohörda. Påfallande är också vittnesbörden om den offentliga servicens förfall i många av de deltagande kommunerna, en situation som lämnar bibliotekarierna som ”sista social utpost” med tidskrävande arbetsuppgifter som bara med viss ansträngning kan sägas rymmas i bibliotekens lagstadgade uppdrag. Situationen leder till, att hanterandet av bibliotekslagens prioriterade grupper hänger mycket på lokala förhållanden och förutsättningar, något som inte minst ses i förvaltningsområdenas betydelse för samernas möjlighet till lokal kulturell delaktighet. Detta är bara några av de frågor som informanternas berättelser ger skäl att betrakta vidare. 47/68