Aktuellt ALLT FLER SNEGLAR ÅT KÄRNKRAFTEN när Tys
kland missar utsläppsmålen Mer än 30 år efter att Angela Merkel började sin politiska karriär och efter nästan 15 år som nationell ledare har kansler Angela Merkel signalerat att hennes tid på den tyska politikens topp går till ända. Tyskt kärnkraftverk i Brokdorf, vid fl oden Elbe. FOTO: WIKIMEDIA, KREDIT: ALOIS STAUDACHER Text: Markku Björkman Merkel tillkännagav nyligen att hon inte skulle stå för omval, varken som kansler eller för någon annan politisk post, efter att hennes nuvarande mandatperiod slutar 2021. Forskningsinstitutet GlobalDatas kraftteknologiexpert JP Casey har granskat Merkels miljöarv. – När det gäller energi och utsläppsminskning kommer Merkels arv troligtvis att defi nieras av Energiewende (energiomställning), Tysklands stora plan som går ut på att omvandla landets energiförsörjning till något som kännetecknas av låga koldioxidutsläpp, miljövänligt, tillförlitligt och prisvärt. Målet var en övergång bort från fossila bränslen och kärnkraftsproduktion till förmån för en massiv satsning på förnybar energi, främst vindkraft. – Tyskland fastställde djärva mål för utsläppsminskningar och åtog sig att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent jämfört med 1990 års nivåer fram till 2020, 55 procent år 2030 och 95 procent fram till 2050. När det gäller förnybar energikapacitet ska landets förnybara energikällor stå för 80 procent av energimixen i mitten av seklet. – Efter beslutet om utfasning av alla kärnkraftverk genomförde Merkels regering en 14 massiv utvidgning av installerad förnybar energikapacitet i landet, som blev incitament för vind- och sol- projektutveckling med en inmatningstariff , fastställd före Merkels tid som kansler. Lagen om förnybar energi (EEG) från år 2000, garanterade ersättning för ny ren energi som skulle matas i det tyska nätet. – Som ett resultat tillfördes Tyskland snabba vinster genom förnybara energikällor. Havsbaserad vindkapacitet fördubblades mellan 2010 och 2018, från 26,8 gigawatt till 52,7 gigawatt, medan solenergisektorn expanderade från en mindre bas på 17,9 gigawatt till 45,3 gigawatt till 2018. Trots de tidiga och uppenbara vinsterna är uppfattningen om Energiewende idag betydligt mindre positiv än tidigare. Vad beror det på? Anledningen är att trots alla de miljarder som regeringen i Berlin har använt går det att säga att Tyskland har i princip missat sitt mål när det gäller minskning av koldioxidutsläpp för 2020, och detta med råge. Och det ser inte heller mycket bättre ut när det gäller de tidigare utstakade långsiktiga målen för 2030 och 2050. ”De ropandes röster i öknen” Nu hörs det allt oftare uppmaningar från infl ytelserika personer i Tyskland att fördröja eller stoppa utfasningen av landets kärnkraftverk. De är dock fortfarande få som off entligt vågar ifrågasätta tyska kärnkrafttabun. En av dessa som talar klarspråk är Dr. Anna Veronika Wendland, en östeuropaexpert och teknikhistoriker, som älskar humaniora och naturvetenskap. – Först av allt måste vi snabbt bli av med kärnkraftsutfasningen och istället satsa på kolutfasning. För det andra måste vi erbjuda fortsatt statlig driftgaranti för existerande kärnkraftverk. För det tredje bör vi bygga nya moderna reaktorer samt bedriva kärnkraftsforskning och utveckling. Det skulle innebära mer än en liten tysk revolution. En sådan verkar emellertid orealiserbar just nu med tanke på decennier av kollektivt självbedrägeri, men man får dock fortfarande drömma om det, skrev Anna Veronika Wendland i en krönika för nättidningen Cicero. Wendland ser trots utfasningsbeslutet inte pessimistiskt på kärnkraftens framtid i Tyskland. – Tyskland tvingas förlita sig starkt på kärnkraften för sin energiförsörjning under de Nordisk Energi 1 2020