Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35 Hårda tider stundar i Amerika
Många golfklubbar i svårigheter Av ERIK RUNPELT Enligt två artiklar i Golf Digest för mars och april i år stundar vargatider för en del golfklubbar i USA, i syn- nerhet för Golf & Countryklubbarna. Driftskostnaderna ökar och skatterna stiger i höjden. En Golf & Countryklubb innehål- ler alla de aktiviteter, som en familj kan önska sig över en weekend. För- utom golfbana (eller banorna) finns det tennisbanor, swimmingpools, rid- hästar, förnäma omklädnadsrum med betjäning, bar, grill, restaurant m. m. Det är många gånger svårt att av- göra vilken eller vilka av dessa akti- viteter som skall ges företräde, när budgeten måste skäras ned. Skatterna stiger. I flera stater vär- deras marken, icke som fritids- eller grönområde utan som tomtmark eller industriområde med därav följande skattestegringar. Sålunda hoppade taxeringen för en klubb i Cincinnati förra året upp från $ 58,000 till $ 304,000 och i Minnesota fick en klubb sitt markvärde höjt från $ 3,200 per acre (0,82 tunnland) till $ 16,200 per acre med påföljd att skatten steg från $ 26,000 till $ 112,000. Medlemsavgifterna stiger propor- tionellt, och många medlemmar tar under omprövning om de verkligen har råd att betala de höga avgifterna. Väntelistorna är mestadels tomma. Några klubbar har helt enkelt stängt och sålt ut. Den som är intresserad av dessa problem bör skaffa sig Golf Digest för mars och april 1971 och själv ta del av de mycket intressanta artiklar- na, vilka är för vidlyftiga för att återges i Svensk Golf. Till artiklarna är fogade två sam- mandrag, som har sitt lilla intresse för oss. Det är dels en betraktelse över hur brittiska klubbar kan hålla sig på fötter med lägre avgifter och dels en kort översikt av golfens ut- bredning och dess karaktär världen runt. Hur britterna klarar sig Brittiska klubbar drivs för en bråkdel av vad amerikanska klubbar kostar, skriver Golf Digest, och kan sålunda hålla sina avgifter i motsvarande grad nere. En toppklubb i London har nu en årsavgift på omkring $ 130 och man kan vara medlem i en lantklubb med en 9-hålsbana för mindre än S 30 om året. Inträdesavgiften mot- svarar i allmänhet en årsavgift. Bort- sett från normal skillnad i levnads- kostnader, hur är så billig golf möj- lig? Jo, svarar G.D. och drar fram följande omständigheter. Områdena utanför utslagsplatserna, greenerna och fairways är inte så om- sorgsfullt iordningställda och kräver därför mindre arbete och tillsyn för att underhållas än vad som är fallet på amerikanska banor. Brittiska golfklubbar är inte count- ryklubbar och tillhandahåller därför inte rekreations- och sociala aktivi- teter för hela familjen. Där finns i regel bara en golfbana, ett relativt enkelt klubbhus, använt av medlem- marna för att byta kläder och att få en drink efter spelet, och en ganska spartansk proshop. Avsaknad av swimmingpool, tennisbana, restaurant m m håller kostnaderna nere, men brittiska klubbar saknar den säll- skapskaraktär, som klubbarna bjuder i USA. De är helt enkelt avsedda en- bart för golf. Man spelar mycket snabbare — 2¾ à 3'/2 timme är normalt för fyr- boll runt bana — vilket tillåter fler spelare att använda banan och gör det möjligt för klubben att ta emot fler medlemmar med ty åtföljande lägre kostnader per capita. Hasardspel är tillåtet i Storbritan- nien och är nästan en nationell mani. Alla klubbar gör sig goda inkomster från spelautomater av olika slag. Golf och golfspelare världen runt I exklusiva engelska klubbar har ve- derbörandes skola och accent haft större betydelse än hudfärg och andra meriter. En tid råkade spelet i onåd hos allmänheten på grund av denna klasskillnad, men när den försvann ur det engelska sällskapslivet har en utjämning också skett inom golfklub- barna, och sociala konflikter är nu- mera sällsynta. Skottar och irländare har dock alltid varit anspråkslösare än engelsmännen. På den europeiska kontinenten (med undantag för demokratiska Sve- rige) är golf huvudsakligast ett spel för de rika, de välsituerade och äd- lingar (fransk och italiensk golf har många grevar, hertigar och andra blå- blod). Några sociala konflikter inträf- far dock sällan, för massorna tycks inte vara intresserade av golf — fak- tum är att i några kontinentländer betraktas golf som ett kraftlöst spel. I Japan finns många olika sam- hällslager, och detta gäller även för golfen. Där finns få banor i förhål- lande till det stora antalet spelare, varför många bara spelar på driving ranges. Medlemskap i en coutnry- klubb är en fråga om affärsframgång- ar och samhällsställning. Skillnaden mellan toppen och arbetaren upprätt- hålls genom bristen på banor och hög prissättning på praktiskt taget allt som hör samman med spelet. I Australien och Nya Zeeland finns det plats i privatklubbar för så gott som alla som vill spela golf. Och det är tillräckligt billigt för att få plats i vilken budget som helst. Kabi- netets ministrar tycks spela och trivas bra tillsammans med vanliga snickare. I den kanadensiska golfen finns inga inskränkningar, ehuru det finns oskrivna lagar för hur många procent franska medlemmar som får förekom- ma i engelska klubbar i Quebec, och tvärtom. Det finns bara några klub- bar kvar, i vilka särskilda rekommen- dationer fordras för medlemskap, men golf förblir, icke dess mindre, ett spel för de rika. Golf är relativt billigt i Sydafrika och klassfördomar i vita klubbar är sällsynta, folk från alla samhällsklas- ser spelar. Men i linje med apart- heids-politiken har nationen separata banor för icke-vita, som tar upp spe- let i ständigt ökande skaror, även om de flesta av deras banor har proviso- risk karaktär. 33
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52