STT 1
22 STT Vecka 49 onsdag 3 december 2014 TYCK TILL
REDAKTÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-353 13 72 ÄNNU MERA ELIN Allt är inte guld som glimmar Menyn fi ck det att vatt nas i munnen på mig. Jag såg verkligen fram emot att sätt a tänderna i diverse godsaker som fanns att välja på, men så föll mina ögon på raden längst ned på menyn, den som beskrev efterrätt en och jag kände genast ett tryck över pannan, och hur magen drog ihop sig. När man blir bjuden på trerätt ers av svärföräldrarna vill man inte gärna vara den som sitt er och är kräsen. I vanliga fall skulle jag inte heller beskriva mig som kräsen. Visst, blodpudding har jag svårt att få ner, men annars äter jag det mesta. Utom det som för kvällen stod på efterrätt smenyn. Rätt en var saff ranskladdkaka. En förmodligen både välkomponerad och genomarbetad rätt , men en omöjlighet för mig. Saff ran och jag är nämligen ärkefi ender. Nu behövde jag inte direkt spott a ut efterrätt en i servett en, med en Det är något med saffran som ger mig ett starkt illamående! liten vit lögn om en överkänslighet mot saff ran lyckades jag byta till mig en pannacott a, men det var inte utan ett misstroget och fördömande ögonkast från servitrisen. Man förväntas liksom gilla saff ran. Jag har bakat lussekatter-vrålet Varje år är det likadant. I början av november går jag inte ont anande in i någon mataff är och håller på att knockas av den starka saff ranslukten. Lagom till första advent börjar mina nyhetsfl öden i sociala medier fyllas med gula bakverk och minst en gång per jul måste jag göra någon vän ledsen när jag som svar på deras jublande ”jag har bakat lussekatt er”-vrål måste svara att det ju är jätt eroligt men att jag nog faktiskt måste tacka nej. Det är något med saff ran som ger mig ett starkt illamående, och jag vet att ni tänker exakt det som kyparen och de människor i läkarforumet där jag sökte på saff - ransallergi tänker; ”man kan inte vara allergisk mot saff - ran, man kan möjligtvis tycka illa om det, men det tyder förmodligen på någon slags allvarlig störning”. Det är i alla fall så jag känner mig bemött när jag tvingas avslöja min akilleshäl. Mottagliga julsvenskar Men jag innehar ändå ett hopp, en önskan och tro på att det fi nns fl er där ute som avskyr saff ran. Jag tror faktiskt till och med att de fi nns de som inte vet om att de egentligen inte gillar julens guld. Jag är nämligen övertygad om att saff ranens status endast är en konspiration från saff ransproducenterna. De vet att om de bara paketerar pulvret i små påsar och säljer för ett löjligt dyrt kilopris så kommer folk köpa det bara för att visa att de kan. Dessutom har dessa saff ransproducenter lyckats koppla sin produkt till jul vilket är oerhört smart, jag menar det fi nns väl ingen gång som svensken är så mott aglig för konstiga smakkombinationer som just runt jul. Vi sätter ju bland annat gladeligen i oss en blandning mellan inlagd rå fi sk, rödbetor och majonnäs. En djupt rotad konspiration Så nästa gång ni jublar över en lussekatt så fundera en extra gång på om ni verkligen gillar den. Kanske är ni, liksom tusentals svenskar, off er av en djuprotad saff ranskonspiration. Kanske äter ni bara den gula vetebullen för att en smart saff ransproducent har lyckats övertyga er om att det är smaken av jul ni känner! Miljöpartiets Lo Göthberg Larsson och Marianne Josefsson gläds åt minskat användande av plastpåsar, men konstaterar att mycket arbete återstår innan allt blir bra. Plast i planeten Härom veckan klubbade EU igenom att användningen av plastpåsar för engångsbruk ska halveras. Detta är ett steg i rätt riktning, men så mycket återstår. MP vill att all plast i hela EU ska återvinnas. I Sverige återvinns 30 procent av all plast medan 90 procent av resten förbränns. Om det fi nns en märkning i form av en trekant med tre pilar på plastförpackningen så bör man välja återvinning inte förbränning. Standard-märkningarna (enligt DIN 6120) innefatt ar: polyetylentereftalat som är plasten i PETfl askor; Polyvinylklorid (PVC); Polyeten lågdensitet respektive högdensitet (PELD och PE-HD); Polypropen (PP); Polystyren (PS) och sedan fi nns det en kategori för diverse plaster som bara märks (O). Om man betänker att av den resterande tiooprocentaren av det vi inte källsorterar så hamnar en massa till slut i havet och slutligen i oceanernas stora vortex-strömmar såsom den i Atlanten i Sargassohavet. Där cirkulerar plasten runt i åratal eftersom det fi nns så mycket plaster som inte bryts ner av naturen. Det är just dessa waste dumps i haven som är de största soptipparna i världen, där mängder av plast ingår. Ett av de största miljöproblemen, enligt FN, är plastskräp. Tyvärr räcker det inte med att återvinna för att komma åt problemet. Det är inte ovanligt att det förekommer polymer (plaster) i kosmetika och hushållsprodukter vilka sköljs ut i våra vatt endrag. Dessa mikro-plastkulor hamnar i fi skar och andra vatt enlevande djur och ställer till det. Det är därför inte ovanligt att fi skar innehåller mikropolymer. Ett steg i rätt riktning, men mycket återstår. MARIANNE JOSEFSSON Så återvinn plastförpackningarna och ta reda på vad hudkrämen innehåller innan du smetar in den i planeten! LO GÖTHBERG LARSSON Miljöpartiet Mark MARIANNE JOSEFSSON Miljöpartiet Svenljunga REPLIK Svar gällande Marianne Josefssons insändare i STT vecka 48. FÖRTROENDET ÄR INTE PÅ TOPP? Visst kan jag hålla med dig om att Eva Johansson representerat kommunen på ett bra sätt . Tyvärr är det inte allt.Revisorerna kom med en svidande kritik och rekommenderade att inte ge ansvarsfrihet till kommunstyrelsen. Den kritiken skulle hela kommunstyrelsen, inklusive Eva som högsta ansvarig, tagit till sig och ställt sina platser till förfogande. Kritiken kom ju inte utan grund. Förtroendet för Eva är kanske inte på topp. Det framgår ju av omröstningen till vissa ledande poster. Hade allt varit bra så hade inte Landsbygdspartiet haft sådan framgång i valet. Nu får vi se hur det går. ECKARD KLUG PENSIO NÄRER DRABBAS IGEN Elin Larsson, krönikör i STT, är uppvuxen i Sexdrega och bor i Redslared. Här skriver hon om vardagsfunderingar ur en ung Kindsbos perspektiv. Tipsa henne gärna på elin@stthuset.com. Hon fi nns även på annumeraelin@blogspot.com. Så är det återigen dags att lägga statsfi nansens usla ekonomi på pensionärernas i många fall redan låga pension. Enligt de rödgrönas budgetförslag kommer ”Löfvenregeringen” att gå i samma gamla fotspår som Göran Persson när det gäller skulden till pensionärerna. I 2015 års budget gäller det 2,3 miljarder! Redan 1999 började ”Perssonregeringen” låna pengar av pensionärerna, då 45 miljarder från AP-fonden och lovade att pengarna skulle betalas tillbaka. Statens fi nanser fortsatte att gå dåligt, år 2 000 lånas ytt erligare 45 miljarder, 2001 förs återigen 155 miljarder över till stadsbudgeten. Summa sumarium har 258 miljarder kronor ”lånats” av Allmänna pensionsfonden för att täcka statens kostnader. Inget bra sätt att förvalta det kapital som arbetare har betalt in i skatt till det statliga allmänna pensionssystemet för att få en bra ålderdom? Istället tycker Sverige demo kraterna som enda parti att vi helt ska slopa pensionärsskatt en och det är på riktigt! Vi anser att det är en uppskjuten lön som ska återbetalas till pensionärerna, garantipensionen ska också höjas, i vår värld fi nns inga fatt igpensionärer. Till motsats vill de rödgröna lägga än mer på just fattigpensionärer, de ger med ena handen och tar med den andra! Höjning av löneskatten återinförs på de som fyllt 65 år. Dett a drabbar en stor grupp människor (fatt igpensionärer)som redan lever på så små marginaler att de är piskade att ha en extra inkomst för att kunna få ett drägligt liv! BIRGITTA LINDQVIST SD Tranemo TRYGGA VÅR LANDSBYGD! Nästan dagligen de senaste åren har vi i olika medier kunnat läsa om stölder av diesel, fyrhjulingar, åkgräsklippare, båtmotorer, kopparstölder, inbrott , båtstölder, med mera. Det är privatpersoner och företag som drabbas ekonomiskt, personligt och psykiskt. Någon har brutit sig in i ditt hem/företag, någon har passerat gränsen och in i ditt privata. Någon har kränkt ditt ”territorium”. Trygga vår Landsbygd job”Någon har kränkt ditt territorium.” TRYGGA VÅR LANDSBYGD bar för: - att lyfta frågan om fl er poliser till de mindre kommunerna. - att få bätt re gränskontroller när fordon lämnar Sverige. - tydligare och restriktivare lagar för de som organiserat stjäl. Vi måste sätt a fokus på frågan och få till en förändring och inte låta vår landsbygd bli det rätt slösa samhället. ARBETSGRUPPEN TRYGGA VÅR LANDSBYGD OSMITTAT KÖTT TILL BARN OCH ÄLDRE Var femte förpackning danskt griskött i aff ärerna innehöll svårbehandlade grisbakterier, MRSA. Det visar en färsk undersökning. Personer som arbetar med smitt ade grisar – veterinärer och slaktare – är de främsta riskgrupperna att bli smittade med gris-MRSA. När andelen smitt at kött nu fördubblas i butikerna varje år - 2009 innehöll 5 procent av danska griskött sförpackningarna MRSA; 2011 var det tio procent – kan man förvänta sig att smittan också når nästa steg i matkedjan – personer som arbetar med MRSA-smitt at kött i stor skala, t ex resturangpersonal och anställda i kommunala dagis-, skoloch äldreomsorgskök och i landstingskök. Det händer ju att man ibland skär sig eller bränner sig i köket och med MRSA-smitt a omkring sig i ett stressigt storkök, kan man få MRSA-smitt a i såren, eller sprida den genom dålig hygien, menar experterna. Den kan sedan föras vidare till dem som ska äta. Billigt kött kan bli dyrt i längden. Föräldrar till 64 danska barn under 15 år har under 2014 fått veta att deras barn smitt ats av gris-MRSA, enligt tidskriften IngeniØren. Det är fyra gånger fl er barn än förra året. Tjugofyra av barnen är känsliga spädbarn under ett år och minst tio barn har fött s med infektioner i öronen eller ögonen. Livsmedelsverket och svenska matkedjor skriver svart på vitt att MRSA i kött inte smitt ar människor. Danska experter anser att det är att vilseleda. Torben Mogensen, vicedirektör på Hvidovre hospital, säger till Berlinske Tidenen att ”vi vet från salmonella att det kan smitt a, om man inte håller en god kökshygien, så därför är det inte överraskande att MRSA också kan smitt a via matlagning”. Fem personer (fyra danskar och en svensk) har hitt ills avlidit i gris-MRSA-infektioner, utan att de haft kontakt med grisar. Nu börjar också kyckling-MRSA dyka upp hos vanliga konsumenter i Danmark. Kräv osmitt at kött nu till våra barn, sjuka och äldre, för att stoppa smitt spridningen! YLVA GEFVERT Leg dietist