STT 1
4 STT Vecka 8 onsdag 18 februari 2015 SJUHÄRAD SV
ENLJUNGA JOHANNA WESTERLUND Undersköterska. Examen i utvecklingskommunikation, fred och säkerhet. Sitter i regionfullmäktige för MP. Uppdrag inom Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Styrelsen för habilitering och hälsa. En möjligheternas region Varje dag föds 52 barn, görs mer än 10 000 besök på vårdcentralerna, Västtrafiks bussar åker nio varv runt jorden, 85 timmars tolkning för döva sker, nära 9 000 biobesökare ser en film som Film i Väst är medproducent för. Dessa siffror visar på den stora organisation som regio nen i Västra Götaland är. Regionen har idag 1,6 miljoner invånare som bor i 49 kommuner och den växer. Landstinget som en doldis stämmer inte längre. 2014 röstade fler än 82 procent i Sjuhärad och detta är en stigande trend. Det gläder mig som fått förtroendet att sitta på en av Sjuhärads stolar bland 148 andra ledamöter i regionfullmäktige. Vi ska nu tillsammans fördela resurserna i regionen så att det blir ett bra resultat för alla region invånarna. Allt fler till Göteborg En utmaning är det som man kallar Göteborgifieringen, vilket innebär att allt fler väljer att flytta till Göteborg. Detta påverkar även oss som bor utanför Göteborg. Vi som bryr oss om vår landsbygds utmaningar, samtidigt som Göteborg får allt svårare att hänga med i sin egen växtfart. Landstinget som en doldis stämmer inte längre. Regionen försöker få landet och staden att närma sig istället för att sätta dem emot varandra. Det skapar en spännande process. Om man inte envisas med att sätta saker emot varandra finns här inte bara svårigheter utan även möjligheter. Utforma vården år 2025 Jag tycker att det är kul att tänka framåt och att försöka sätta mig in i de där idéerna som man knappt kan urskilja, för att tekniken och den bevisade kunskapen inte finns här ännu. Men samtidigt så måste ju kärnan grundas i nuet för att finnas på plats när samhället förändras. Ett konkret exempel är hur man ska utforma framtidens vårdinformationsprogram till år 2025. Vi måste förutspå framtidens vårdbehov, tänka efter hur man gör det lättare och smidigare för patienter och vårdpersonal. För att kunna göra detta behöver vi inspiration, vilket vi denna månad får från Kanada och Finland som ska berätta om hur de möter framtiden. Som ny i regionen ser jag en spännande framtid och fascineras av det jobb som ligger bakom besluten som genomförs. JOHANNA WESTERLUND Björn Bergsten har helt ändrat inriktning i sitt måleri. Han målar nu dramatiskt i stort format. I bakgrunden en av fem, ”Sireners ö”. Björn Bergsten vågar BORÅS/TRANEMO Tranemokonstnären Björn Bergsten har i sin nya utställning lämnat sin period av självporträtt. Nu målar han i en mer dramatisk och abstrakt stil. Fem stora målningar består utställningen Ignotus, ”okänd”, på Borås konstmuseum av. Fem, flera meter stora målningar. Det består Björn Bergstens första utställning på flera år, av. Platsen är Borås konstmuseum. Meningen var att Björn skulle ställa ut här redan för något år sedan, i andra våningens Galleri 7 med inriktning på Sjuhäradskonstnärer. – Björn Bergsten är ett av de konstnärskap som vi har följt och intresserat oss för länge, säger Karolina Pahlén, intendent på konstmuseet. Men i och med museets ekonomiska svårigheter lades utställningsprogrammet på is, och det tog hårt på Björn Bergstens inspiration. – Jag målade inte på över ett år efter det, säger han. Det han nu visar har han åstadkommit på en månads intensivt arbete med kaffe och bar överkropp. En av dukarna hade han liggande på vardagsrumsgolvet. – Jag har inte haft någon uppladdning utan mer sett vad som händer när jag börjar. Jag målar bäst under press. Utgångspunkten var stort format och motiven samlas framför ett skynke. Björn Bergsten har målat alla målningar parallellt, och dessutom ytterligare fyra som inte visas i utställViktigt för villaägaren under SJUHÄRAD Än har vintern inte släppt sitt grepp. För alla husägare innebär det en del att tänka på om man vill undvika diverse problem. ... till Kerstin Touren för den fina gåvan jag fick. Du har ett stort hjärta. Många kramar från Leif J. Rosor i massor till Patrik (Långe) på Svenbo som alltid är lika hjälpsam, ödmjuk och ställer upp oavsett, med en hjälpande hand. Bettan i Torstorp En bukett tulpaner till Lars-Gunnar o Lillemor, för den fina bjudningen den 14 feb. Shirley o Stig ... till personalen på Överlida hemtjänst för att de tagit väl hand om Valter med både mat och passning när jag legat på lasarettet. Och även en ros till Petra inom hemsjukvården. Greta Under vintern går många upp på taket för att skotta bort snön som lagt sig där. Men allt för många skottar sina tak helt i onödan eller använder fel teknik, med både personskador och allvarliga skador på huset som följd. Det säger Lotta Ferm, skadechef på Länsförsäkringar Älvsborg: – En regel är att det är först när det blir ett snölager som är cirka en halv meter som det börjar bli dags att fundera på att skotta taket. Har man en plattare eller enklare takkonstruktion bör man oftare göra en översyn och skotta vid behov. Vissa tak behöver som regel inte skottas alls. Det gäller villor med ett så kallat sadeltak som inte har en huskropp i vinkel. Om man som villaägare ändå bedömer att konstruktionen får för tung belastning av snön – ett tecken är att ytterdörren kärvar – så är det viktig att skotta taket. – Men skotta inte bort all snö på taket. Låt det gärna vara kvar ungefär en decimeter. Annars är risken stor att man skadar taket med snöskyffeln med följd att det läcker in vatten när snön smälter eller när det regnar. Om man har en industrifastighet eller större byggnader på lantbruk, är det viktigt att skotta taket för att få ersättning från sin försäkring vid en eventuell skada, men det gäller i de flesta fall inte villor. – Om olyckan trots allt är framme och taket rasar in så täcks kostnaderna av villaförsäkringen. Men det är viktigt att påpeka att villaförsäkringen inte gäller för uthus, garage eller fritidshus, säger Lotta Ferm. Hon påminner också om ett annat problem som kan uppstå för husägare så här i vintertid. – Sänk inte värmen i huset om du reser bort. De pengar du kan spara ska vägas mot risken för att vattenledningarna i huset fryser och rören börjar läcka. Vissa hus löper större risk för frysskador än andra.