STT 1
2 Jord, skog & miljö - bilaga som medföljer STT V
ecka 46 onsdag 16 november 2016 KRÖNIKAN Här slängs ingen mat D et här var så lite kvar, det slänger vi. Vi är på semester i Skåne tillsammans med vänner, och orden kommer från en i sällskapet. Jag blir helt mållös. Slänga? Det är ju en hel portion god mat. Lagom till en lunchlåda. Sonen och jag brukar säga: ”I det här hemmet slängs ingen mat”. Jag studerade på högskolan när han var liten, och erfarenheten av att som mamma leva på studiemedel fl era år, den sätt er spår. Har man levt med knappa medel lär man sig värdet på mat. Även om jag tar risken att bli matförgiftad på största allvar så litar jag på lukt- och smaksinne. Mejeriprodukter efter bäst före-datum hör till det vi slänger mest i Sverige. Lukta och smaka på mjölken och grädden innan du slänger! Sista förbrukningsdatum är bara extra strikt för känsliga livsmedel som kött färs, färsk fi sk, kyckling och kyld färdigmat. Det där med att storhandla är överskatt at. Med ett överfyllt kylskåp ligger det alltid någon purjolök och blir dålig längst in. Stor miljöpåverkan En tvåbarnsfamilj kan, enligt Statistiska centralbyrån, SCB, spara 7 000 kronor om året på att inte slänga i onödan. Men förutom ekonomiska skäl att inte slänga mat fi nns det också miljöpåverkan. Vi har en tendens att överskatt a transportens betydelse och underskatt a matsvinnets. 500 000 ton ätbar mat slängs per år i svenska hushåll. Att producera den maten motsvarar i koldioxid utsläppen från 700 000 bilar. Vi har en tendens endens att underskatta matsvinnets betydelse. Livsmedel står idag för en fj ärde del av en svensk konsuments växthusgasutsläpp. De livsmedel vi äter har kanske odlats på mark som skogsskövlats. Odlingen är kanske mycket vatt enkrävande. Maten transporteras till Sverige, till butiken och hem från butiken. Om vi då slänger den har allt det skett i onödan. Halvera matsvinnet Enligt FN-mål ska vi halvera vårt matsvinn till år 2030. Lägger vi mer pengar på bra och kvalitativ mat, så lägger vi mindre pengar på sådant som är mer klimatt yngande, som resor. Börja redan idag! 8 tips 8. Köp inte storpack av färsk varor. för mat med mindre miljöpåverkan: 1. Köp ekologiskt och av bra kvalitet. Är maten dyrare slänger vi mindre. 2. Köp inte fl ygtransporterad mat. Båttransporter är mer effektiva. 3. Ät grönsaker som odlats i växthus i Sverige, som oftast värms av biobränsle. Eller hellre rotfrukter som är mindre klimatbelastande. 4. Förvara mat på ett sätt så hållbarheten förlängs. Plastförpacka och förvara i kyl i 6 grader istället för 8, eller i kallskafferi. 5. Framställning av ett kilo nötkött ger upphov till 15 kilo koldioxid. Ett kilo gula ärtor bara några hundra gram. Svenskt kött som föds upp på marker som betats i tusentals år, är bättre att köpa än brasilianskt. 6. Hellre fairtrade-choklad än skumgodis. 7. Laga lagom mycket mat och gör lunchlådor av resterna. Tomas Hultstad konstruerar och förbätt rar i sin verkstad. Här med den senaste uppfi nningen, ett sågsvärd med böjd sida. Enkelhet som sparar pengar LIMMARED Böjt i stället för rakt. Det är enda skillnaden. Och det sparar stora värden. Tomas Hultstad har med sin kompanjon tagit patent på en ny form av sågsvärd till skogsmaskiner. Hemma i köket har Tomas tagit en paus i arbetet. Mobilen ringer ofta. Tomas äger Källhults entreprenad i Limmared tillsammans med Stefan Andersson. De gör det mesta inom gräv- jord och skogsentreprenad och driver även Björkereds plantskola. I sitt arbete har Tomas alltid försökt hitt a lösningar för att förbätt - ra sin maskinpark. En sak som stört honom vid sågning av träd är risken för kapsprickor. – De syns ofta inte med blott a ögat, men mycket virke går till spillo. Tomas förklarar att det kanske inte Källor: Forskaren Elin Röös vid SLU, Dagens Nyheter 2 november 2016. SCB, Naturvårdsverket. Ann Sofie Wahlberg Redaktör för STT:s bilaga Jord, skog & miljö upptäcks förrän en irriterad konsument går tillbaka till butiken med en sprucken tralla. Lösningen har varit att tillverka en böj i det annars raka bladet. – Allt med styrka måste ha höjd. Nu kapar vi så att man bibehåller höjden och har kvar styrkan. Tillsammans med kollegan Hansi Engström har Tomas bildat företaget V-cut AB som har världspatent på sågsvärdet. – Vi testar hållfasthet och slitstyrka, slutgiltigt material val återstår. Vi har fått extremt goda resultat, säger han. Svärdet har testats på skogsmaskiner hos stora skogsföretag. Tomas och Hansi har tagit hjälp av Skogforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut. Det har visat sig att det inte krävs mer energi med ett böjt blad, tidsmässigt går det lika fort som ett vanligt, rakt blad och sprickantalet har reducerats väsentligt. – De sprickor som eventuellt uppstår hamnar närmare mantelytan och då påverkas inte sågutbytet så mycket. Den klenaste ändan på en stock avgör vad som kan tas tillvara. Det sparar mycket pengar. Tomas erkänner att det har tagit mycket tid och arbete. Hustrun Sofi a säger att hon är van. Paret bor med sina barn Engla och Astrid på Sofi as föräldragård med grisuppfödning. På andra sidan vägen ligger Tomas föräldrahem. – Det här är en så enkel lösning. Det har tagit tre år och om ett halvår hoppas vi ha sågsvärdet på marknaden. Hitt ills har uppfi nningen visats på några mässor och marknader, som Elmia och Nolia. – Industrin är hoppfull, vi har löst ett ekonomiskt bekymmer. Tomas säger att även om svärdet blir dyrare, är risken att kedjan hoppar av mindre. Det är kraftigare och det böjda svärdet sågar inte lika ofta i stenar på marken bredvid stammen. Det medför minskade driftskostnader. Nu börjar han fundera över nya innovationer. – Det roliga är när man börjar fundera över lösningar på problem. TEXT & FOTO: BOEL FERM redaktion@stthuset.com ”Industrin är hoppfull. Vi har löst ett ekonomiskt bekymmer.” TOMAS HULTSTAD BILAGA Jord, skog & miljö med gratistidningen STT TEMABILAGA som följer med STT vecka 46 år 2016 Ansvarig utgivare Matz Hammarström | Redaktör Ann Sofi e Wahlberg | Medarbetare Boel Ferm, Rebecca Hådell, Katarina Johansson, Ann-Louise Kjellner, Per-Ove Ståhlbrand | Grafi sk Form Regina Isacson | Annonsinförsäljning Marina Bengtsson, Matt ias Bång Tryck Borås Tidnings Tryckeri AB, miljöcertifi erat tryckeri enligt ISO 14001 | Distribution PostNord AB | Utebliven tidning ring Posten Gratistidningen STT utkommer onsdagar och distribueras av Posten AB till alla hushåll och kontor i spridningsområdet. Denna bilaga är tryckt i 15 600 ex. 0325-40 000 | annons@stthuset.com redaktion@stthuset.com | www.stthuset.com