STT 1
10 Jord, skog & miljö - bilaga som medföljer STT
Vecka 46 onsdag 16 november 2016 Denna rådgivning är kostnadsfri. Ronny Fihn är skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Borås, och råd givare för stödet Skogens miljövärden. 6 frågor till Ronny Fihn SJUHÄRAD Stödet Skogens miljövärden fi nns inom EU:s landsbygdsprogram och riktar sig till alla skogsägare. Det ger stöd till skötsel av kultur- och miljövärden på skogsfastigheten. Hur länge har stödet funnits? – Det har funnits i ett år, och gäller två år fram. Ansökan skickas till Jordbruksverket. Sedan är det Skogsstyrelsen i Ronneby som hanterar administrationen; beslut och utbetalning av stöd. Vad kan man söka stöd för? – Man kan söka för att sköta natur- och kulturvärden i sin skog. Det fi nns sex olika ändamål, ett av dem naturvårdsbränning som inte används i den här delen av Sverige. Vilka är de andra fem? – Att gallra fram lövskog eller ädellövskog. Att rensa kulturmiljöer som torp lämningar där skogen växer inpå. Att skapa våtmarker i skogen genom att dämma upp. Vi har dikat ut för mycket, våtmark motverkar övergödning och urlakning, genom att vatt net får en långsam väg. Det fj ärde ändamålet är för skötsel av NSbestånd (naturvård skötsel) som fi nns i gröna skogsbruksplaner. Man kan också få bidrag för att sköta gamla stenmurar i skogen. Går alla pengar åt? – Det kommer in fl er ansökningar än det fi nns pengar, cirka 30 miljoner i hela Sverige, så det sker en prioritering och alla pengar betalas ut. Det är en fördel att ta hjälp av oss skogskonsulenter, Per Johansson och mig. Vi har hitt ills besökt 45 fastigheter. Vad kan ni hjälpa till med? – Vi kan komma ut till skogsfastigheten och titt a och ge rådgivning. Det kvitt o vi skriver ut kan man sedan skicka med ansökan. Denna rådgivning är till skillnad mot annan vi har, kostnadsfri. När kan man söka? – Det är fyra ansökningsperioder om året, nu går tiden ut 31 december. Det är lika bra att söka så snart som möjligt. Och man ska göra det innan man gör åtgärder, det går inte att komma med ansökningar i efterhand. ANN SOFIE WAHLBERG annsofi e@stthuset.com Olof Sjöqvist (t.v.)har kört sin krossensileringsmaskin även hos andra lantbrukare i trakten, som här Erik Liljerup i Holsljunga. FOTO: HENRY JÖNSSON Nu lagras även spannmål som ensilage REVESJÖ De inplastade rundbalarna är sedan länge en vanlig syn ute på åkrar runt om i landskapet. Nu blir det allt vanligare att även lagra spannmål som ensilage. En av dem som satsar på den nya lagringsmetoden är Olof Sjöqvist, Revesjö. Olof driver tillsammans med sin fru Ingegerd, sonen Johan och svärdott ern Monica mjölkgård i Revesjö. De investerade i år i en krossensi leringsmaskin, vilken krossar säden som sedan förvaras i långa ”korvar” av plast, med tillsats av ensileringsmedlet propionsyra. Lagringsmetoden har funnits i Finland länge, berättar Olof, men det är först på senare år den blivit vanlig i Sverige. – Vi började dett a året, men det är en del som hållit på några år. Förutom på sin egen gård har Olof även kört åt andra lantbrukare i trakten, och han tror att krossensilering är något som kommer att öka. Metoden har nämligen många fördelar. – Man behöver inte torka säden, och sparar därmed på dieselolja. Man sparar plats i och med att man kan förvara säden utomhus, och djuren tycker det är smakligt och bra. Säden kan även skördas vid en större fukthalt än om den ska torkas. – Vi vill ju gärna att fukthalten ska ligga på 20 procent vid skörd, men de vi talade med i Finland när vi köpte maskinen kör vid upp till 30 procent. Det fi nns även en hälsoaspekt med i bilden. – Det dammar inte så mycket som torkad säd. Dammlunga är inte så ovanligt inom lantbruket. Och det borde vara bra för korna också, de har sämre lungkapacitet än vi människor i förhållande till kroppen. I år har familjen Sjöqvist ensilerat all säd de odlat. En stor del har krossensilerats, och en del har de gjort helsädsensilage på. – Helsädsensilage görs i rundbalar. Då tröskar man inte säden utan slår den tidigare, medan den är grön. Det blir också bra foder. Att skörda säden tidigare har fördelen att man kan undvika angrepp av skadedjur, som älgar och vildsvin. – Vildsvinen är ett problem, de blandar i så mycket jord där de har varit. Det går också väldigt fort, över en natt kan en åker ha blivit helt svart där de gått fram. KATARINA JOHANSSON katarina@stthuset.com FOTO: PRIVAT ”Djuren tycker det är smakligt och bra.” OLOF SJÖQVIST Vi hjälper dig med alla dina bankaffärer som rör Jord- och skogsbruk Vi finns på Facebook Miljöcertifierade sedan 2009 0325-471 00 • www.sparbankentranemo.se