Fjärrvärmetidninge nr 2-2015 1
Underhåll Sekundärnät – tickande kost Efter närma
re 70 års problemfri uppvärmning står de boende i Friluftsstaden i Malmö inför en kostsam utmaning. Det är dags att modernisera sekundärnätet – något som fler bostadsrättsföreningar och samfälligheter landet runt också kommer att behöva göra framöver. D et sekundärnät som förser Friluftsstadens sammanlagt 214 radhus med fjärrvärme och tappvatten närmar sig slutet av sin tekniska livslängd. Väl medvetna om att fjärrvärmerör håller i 50–100 år började de boende redan för tiotalet år sedan att diskutera ett byte. Sönderrostad tappvattenledning Fjolårets läckage gjorde frågan påtaglig och ÅF togs till hjälp för att med bland annat värmekamera inventera nätet. Magnus Kramer är vice ordförande i en av områdets sammanlagt fem bostadsrättsföreningar och aktiv i den gemensamma ”värmegruppen”. Han berättar att man, på sätt och vis, hade tur. Läckaget kom inte från de sammanlagt 1,6 kilometer långa fjärrvärmeledningarna som i fyra slingor fördelar värmen i området. Vattnet sipprade ut ur en sönderrostad tappvattenledning. – Fjärrvärmerören är i väldigt mycket bättre skick än vattenledningarna, säger han och visar upp rörstumpar som sågades av i samband med att läckan tätades. Till problembilden hör att vattenledningarna är placerade precis under matar- och returledning för fjärrvärmen. Den tidens isoleringsmaterial var inte vattenavvisande och mer korrosion kan inte uteslutas. Att byta ut Friluftsstadens hela sekundärnät skulle enligt en offert kosta runt 15 miljoner kronor. Det är mer än vad föreningarna kalkylerat med i sin underhållsplanering. Utvärderar lösningar Även om fjärrvärmenätet på Södertörn, söder om Stockholm, är betydligt nyare känner Cecilia Nordin, marknadschef vid Södertörns Fjärrvärme, igen problematiken. Bolaget levererar värme till ett åttiotal samfälligheter med egna sekundärnät. – Många boende har nog tyvärr inte insett hur mycket underhållet kan kosta, säger hon och konstaterar att just samfälligheter dessutom kan ha svårt att låna på bank då de många gånger saknar säkerhet. Södertörns Fjärrvärme diskuterar just nu denna fråga med en samfällighet. Cecilia Nordin berättar att man är Cecilia Nordin 18 angelägna om att hitta en allmängiltig och för alla parter bra lösning eftersom problemet väntas återkomma för andra. Det tjockare fjärrvärmeröret är i betydligt bättre skick än de rostiga vattenledningarna. Friluftsstadens sekundärnät byggdes redan på 1940-talet och nu är Magnus Kramer fullt sysselsatt med att hitta de – Vi utvärderar alla möjligheter, från betalalternativ till primäranslutning, säger hon och betonar det grundläggande i att varje kund måste ta sina egna kostnader. Kan välja bort fjärrvärme I Malmö erbjöd E.ON primäranslutning för varje hushåll i Friluftsstaden. Trots att det skulle sänka renoveringskostnaden blev det ingen affär. Kostnaderna för att lösa detta inom ramen för stadsbyggnadskontorets godkännande blev för alldeles för höga. Många av de nätta radhusen har inredda källare utan plats för en värmeväxlare. – Eftersom vi bor i en kulturhistorisk miljö tilläts inte ”låda på fasad” eller små separata byggnader för värmeväxlarna, säger Magnus Kramer. Föreningarna i Malmö har ännu inte bestämt väg, men styrkta av ÅF:s statusbedömning kan det bli så att fjärrvärmerören får tjäna vidare med en förhoppning Fjärrvärmetidningen • Nr 2 • Mars 2015