Nordisk Infrastruktur 1
AKTUELLT Snart öppnar Söderåsbanan för persontåg
I december 2021 öppnar Söderåsbanan för persontågstrafik. Foto: Trafikverket Text: Peter Höök Om knappt två år, i december 2021, öppnar Söderåsbanan för persontåg. Söderåsbanan är en 38 kilometer lång enkelspårig sträcka som löper från Åstorp genom Billesholm, Kågeröd, Svalöv och slutligen Teckomatorp. Sträckan är en del av godsstråket genom Skåne och trafikeras i dag av några få godståg per dygn. Huvudentreprenör för arbetet är NRC Group. NRC Group arbetar just nu med förberedande arbeten, såsom planering inför avstängningen av plankorsningen vid Onsjövägen. Järnvägsövergången vid Onsjövägen kommer vara avstängd mellan 27 januari och 3 maj. NRC påbörjar stationsarbetena i Svalöv och Kågeröd i månadsskiftet januari/februari 2020. Därefter Teckomatorp hösten 2020 och Billesholm 2021. Utöver stationsarbetena har Trafikverket en sidoentreprenör, NCC, som arbetar med den nya infarten till Kågeröd, med bland annat en vägbro över järnvägen. När den nya infarten öppnar vecka 18 2020 kommer plankorsningen över Olstorpsvägen stängas permanent. Estland har börjat bygget av Rail Baltica Text: Markku Björkman I Estland har byggarbetet på järnvägslinjen Rail Baltica kommit igång. Under 2020 hoppas alla de tre nationella Rail Baltica-bolagen i Baltikum att bygget kan ta fart på allvar, långt senare än planerat. Det handlar nu om en första fas, nämligen ett 870 kilometer långt tågspår från Tallinn till gränsen mellan Litauen och Polen. I Polen förbereds dess - utom en 360 kilometer lång förlängning till Warszawa. Byggarbetarna preparerar som bäst marken för det som ska bli en vägviadukt. Landsvägen höjs så att tåget ska kunna komma upp i över 200 kilometer i timmen under Tallinns nya ringväg. En tunnel för vilda djur byggs på samma gång. - Rail Balticas spårkorridor är fastslagen, säger Anvar Salomets som är teknisk chef Rail Baltic Estonia, till nyhetssajten Svenska Yle. Spårdragningen var länge en av planerarnas stora stötesstenar. Det är det nationella bolag som ansvarar för bygget av Rail Baltica i Estland. Det finns motsvarande nationella bolag också i Lettland och Litauen. Estlands premiärminister Jüri Ratas har till och med gått så långt att han säger att det är bra om projektet blir klart under 2020-talet. En anledning är att det nationella projektbolaget i Estland flera gånger har opponerat sig emot beslut tagna av det gemensamma koordineringsbolaget Rail Baltica. Koordineringsbolaget Rail Baltica uppgav i en analys i somras 2019 att tågRail Baltica bygget har börjat. Enligt det estniska Riksrevisionsverket är Estland minst två år försenat med sin del av Rail Baltica-bygget. Foto: LRT-Litauen linjen antagligen kan öppnas först år 2030. I en gemensam rapport i början av januari i år säger de tre baltiska ländernas revisionsmyndigheter att koordineringsbolaget måste ta bestämdare tag i stället för att låta de nationella bolagen styra. De ansvariga för Rail Baltica anser att det är överdrivet att tala om samarbetsproblem, utan snarare handlar det om en naturlig del av ett storprojekt av den här kalibern. Faktum är dock att både det stora koordineringsbolaget och det estniska Rail Baltica-bolaget har haft en ganska betydlig omsättning på personer i ledningen. En annan anledning till vissa förseningar är att det statsägda Rail Baltica-bolaget har tagit med lokalinvånarna i beslutsprocessen i större utsträckning än vad som tidigare har varit vanligt i Estland. Linjen, som går söderut till Polen från Kaunas, är redan i användning. Regeringen vill öka kraften i bredbandsutbyggnaden. Arkivbild Bredbandsstödet behöver jämnare geografisk spridning Text: Peter Höök Regeringen har fattat beslut om två ändringar i Post- och telestyrelsens regleringsbrev. Ändringarna består i en precisering av behovet av jämn geografisk spridning av bredbandsstöd samt möjligheten till ett undantag från lokaliseringsprincipen. – Vi understryker att bredbandsstödet ska fördelas med god spridning över hela Sverige. Ett undantag från lokaliseringsprincipen kan öka kraften i bredbandsutbyggnaden. Kommunala stadsnätsföretag ges bättre möjligheter att bygga ut bredbandsnät, säger digitaliseringsminister Anders Ygeman. Post- och telestyrelsen ska i sin hantering av bredbandsstödet verka för en god tillgänglighet till snabbt bredband i hela Sverige, inte minst i mer glesbefolkade områden samt främja att stödet får god geografisk spridning i alla landsdelar. Post- och telestyrelsen ska analysera konsekvenser av om ett undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsverksamhet införs som innebär möjlighet för kommunalt stadsnätsbolag att bygga nät i geografisk närhet till den egna bredbandsverksamheten samt möjlighet att bedriva verksamhet i det utbyggda nätet. PTS ska särskilt belysa effekter för uppfyllelsen av regeringens bredbandsmål och för konkurrensen på marknaden. PTS ska inom ramen för uppdragen ha dialog med Sveriges kommuner och regioner, SKR, PTS ska även inhämta sakkunskap från Konkurrensverket. NORD I SK I NFRASTRUKTUR NR 1 2020 • 1 3 samt övriga relevanta aktörer.